POLERING AV GLAS MED VATTENSKÄRTEKNIK
– GRÄNSÖVERSKRIDANDE SAMARBETE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Vatten + glas = Hållbar utveckling

Vatten i ett dricksglas kan släcka törst, men kombinerar man vatten med glas på ett annat sätt så har du fått ett av de senaste projekten som man ägnar sig åt på Swedish Waterjet Lab (SWL) i Ronneby.

Tillsammans med Glasforskningsinstitutet (Glafo) i Växjö driver SWL sen årsskiftet nämligen ett tre-årigt projekt där syftet är att polera glas med hjälp av vattenskärteknik. Målet är att utveckla en miljövänligare poleringsmetod som blir kommersialiserbar för industrin.

SWL kan beskrivas som en plattform där industri, samhälle och Blekinge Tekniska Högskola får möjlighet att bedriva samverkansprojekt på ett effektivt sätt. I labbet i Ronneby, som etablerades för ca 1 ½ år sedan, finns utrustning för att utföra och analysera olika tester av vattenskärning..
Hittills har det mest handlat om att skära i olika material, men nu är det alltså dags för polering och materialet som ska poleras är glas.

-Det här är ett viktigt projekt och ytterligare ett sätt att sätta SWL på kartan säger Anders Jönsson, föreståndare för SWL.
Anna Harding, Informationsansvarig, betonar också vikten av projektet som inkluderar Industri, akademi och kultur.

Ny medarbetare

Glas har blivit allt vanligare både som byggnadsmaterial och för inredning.
Inom konstglastillverkningen är det bara syrapolering som i dag är tillräckligt effektiv för att polera mer komplicerade former och hål. Men hantering av syrapoleringen är både dyrbar och riskfylld och det finns ett önskemål från industrin att utveckla tekniker som kan ersätta den.  

 Till projektet har Glafo och SWL beviljats pengar från Nutek och stöds även av Region Blekinge och Regionförbundet i Kalmar samt aktörer från vattenskär- och glasindustrin.

 Jorma

Efter det att projektet nu lämnat sin förstudiefas så har man på SWL nyligen anställt en medarbetare i projektet:

Jorma Roos har tidigare jobbat på Waterjet Sweden och har många års erfarenhet av tillverkning av vattenskärmaskiner.
-Tidigare har jag bara skurit i glas, men att polera glas är en ny utmaning för mej, berättar Jorma, som också säger att han ser fram emot att lära sig mer om glas.

 

Otaliga tester

Inför sitt uppdrag har Jorma bland annat gått igenom en forskningsrapport: "Fluid Jet Polishing" från Nederländerna, 2003.
- I rapporten finns mycket information och många bra beräkningar som jag kommer att ha nytta av och den har gjort att jag fått ett bra avstamp i det här projektet och vet hur jag ska jobba vidare, berättar Jorma.

Jorma har inledningsvis ägnat sig åt att anpassa den befintliga utrustningen på SWL för uppdraget. Han har bland annat byggt ett rostfritt kar där testerna ska äga rum och skickat efter ett antal munstycken som ska testas.
-Pumpen är den stora utmaningen, säger Jorma. Det är inte helt enkelt att hitta en bra pump som funkar med både flöde och tryck.

SWJglasbit

Jormas arbete går ut på att i testanläggningen på SWL utföra och registrera otaliga tester.
Från Glafo och Orrefors visar han lådor med provbitar i glas som han utför testerna på.
Glasbitarna ser ut ungefär som kakelplattor i glas, ca 15 x 15 cm, och utmaningen blir bland annat att polera bort olika sliprepor i bitarna.

När man skär med vatten använder man högt tryck och sand.

 

För att få en yta som är lika fin som en syrapolerad yta fungerar inte sand på glas eftersom sanden är alldeles för grov och snarare skulle orsaka repor på glaset. Istället är det olika polermedel som används.
SWJhink  SWJhand  SWJslurry

 

Just nu har Jorma tillgång till två olika typer av polermedel som han får av Orrefors för att jobba med: cerium oxide och sillitin.

Marika Jansson, processingenjör på Orrefors/Glafo, berättar att man där i dag använder polermedel maskinellt med hjälp av borstpolering eller manuellt med en snurrande plastskiva. 

Poleringen som Jorma nu jobbar med sker med hjälp av en så kallad "slurry", där vatten och poleringsmedel blandas och pumpas till munstycket - just nu är det cerium oxide som testas.

- Munstycken som används vid poleringen finns i alla möjliga former och storlekar och det gäller att analysera hur var och en av dem beter sig, säger Jorma.
Andra saker som Jorma också ska ha koll på är avstånd, vinklar, tryck och mängd "slurry" som används.

Den nya metoden kommer att arbeta med mycket lägre tryck än vad som används vid skärning, annars finns det en risk att ytan blir förstörd.
-  Detta innebär också att själva poleringen i dag tar längre tid - något som också är en utmaning att jobba med, säger Jorma.

Miljöaspekt

Jorma ser miljöaspekten med projektet som mycket viktigt. Detta ligger dessutom i linje med Blekinge Tekniska Högskolas strävan att jobba med klimatneutrala frågor på olika plan.
- Förutom att polermedlen är mycket mindre farliga än den syra som används i dag vid glaspolering så kan man återanvända "slurryn" flera gånger när man polerar med vatten på det här viset, säger Jorma.

Fördelarna med vattenpolering är flera: man kan komma åt att polera ytor som man inte kan polera i dag inom planglasbearbetning. Att polera alla kanter ökar hållfasthet på glaset och betyder att glas kan användas som bärande element och det ger nya arkitektoniska uppslag.

Fortsättningen...

Vad har du för egna visioner med projektet?
Jag hoppas få en inblick i högskolans värld och dela med mig av mina erfarenheter och kontakter från industrin, säger Jorma

Ett av målen med projektet är att skapa ett nätverk inom området.
Vilka menar du ska ingå i nätverket?
-SWL, Glafo, WJS, Swed Matic, Orrefors Kosta Boda, Glasteknik i Emmaboda, Pilkington och LTH- mekanisk utvärdering.

Du är ensam om att hålla i projektet på SWL, hur funkar det?

-Det är nytt för mig att jobba på det här viset. Inom industrin talar man om vad som ska göras men här är det upp till mig själv att se till att saker blir gjorda. Jag är min egen arbetsledare kan man säga. Dessutom är det inte så många fler som sysslar med det jag gör - det är inte bara att leta i gula sidorna när man behöver hjälp. Naturligtvis pratar jag med de andra på SWL - jag håller främst kontakten med vår föreståndare här, Anders Jönsson och även med informationsansvarig, Anna Harding, som bland annat ska hjälpa mig att hålla kontakt med Glafo..

Vad är nästa steg i projektet?

-Tanken är att vi ska ha månadsmöten med Glafo. Hela hösten är bokad från och med slutet av augusti. Jag har en hel del frågor med mig när jag åker till det första mötet och behöver bland annat veta mer om vad Orrefors största behöv är i det här projektet.

Text och bild: Ulrika Wilke

SWL:s webbplats: http://www.waterjet-lab.se/

Information om projektet, Glafos webbplats: http://www.glafo.se/fou/2009/P90006.htm

WLsten

Redigera
Share Dela