Hot och våld

Arbetet med våld och hot i arbetsmiljön

Människor reagerar olika i en våldssituation. En del reagerar direkt med stressreaktioner eller chocktillstånd, andra efter flera timmar eller dagar. Många upplever rädsla, obehag eller skräck efter det som hänt eller kunnat hända. Andra förblir relativt oberörda. Reaktionen beror på hur man uppfattat vad som hänt, om man var bredd eller inte på det inträffade, om man var ensam och om man varit med om hot eller våldshändelser tidigare. Enbart kunskapen om att man kan riskera att utsättas för våld eller hot innebär för många människor en stark psykisk press i arbetslivet.

Mycket lidande kan förhindras med förebyggande åtgärder, välfungerande rutiner och ett bra omhändertagande av den som råkat ut för våld eller hot. Den som har fått ett bra omhändertagande och möjlighet att bearbeta upplevelserna är också mycket bättre förberedd vid liknande händelser i framtiden.

Vissa arbeten är mer riskfyllda än andra. Det kan röra sig om:

  • Personal inom handel, restaurang och banker, som hanterar pengar eller andra värdeföremål.
  • Personal inom polis, vård och vakt- och bevakning, som ofta har en makt eller myndighetsfunktion.
  • Personal som arbetar vid köpcentra, akutmottagningar och allmänna kommunikationer, där man riskerar att möta provocerande och aggressiva personer

Det är viktigt att göra en bedömning av risken för hot och våld både för arbetsplatsen i sin helhet och för enskilda arbetsuppgifter och situationer. En noggrann kartläggning av arbetet kan vara nödvändig. Kartläggningen och bedömningen skall sedan ligga till grund för ett åtgärdsprogram. Riskbedömningen avgör vilka åtgärder som behövs. Dessa kan gälla organisatoriska förändringar, säkerhetsrutiner, tekniska hjälpmedel, anpassning av lokaler, information, utbildning och en plan för åtgärder efter en inträffad händelse.

Checklista för inventering och riskbedömning för våld och hot

Checklista vid bedömning av risker vid ensamarbete

Redigera
Share Dela