Kränkande särbehandling

Kränkande särbehandling/mobbing - rutiner

Den som upplever sig kränkt skall erbjudas hjälp och stöd så tidigt som möjligt och på bästa sätt. Stor vikt skall läggas vid att förhindra att någon utsätts för kränkande särbehandling/mobbing.

Ansvarig chef för arbetsmiljön är också ansvarig för kränkande särbehandling/mobbing.

Diskriminering, kränkande särbehandling/mobbing och trakasserier är oacceptabla och skall i alla avseenden stävjas och framför allt förhindras.

Kränkande särbehandling enligt AFS 1993:17 är återkommande negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. Kränkande handlingar kan vara både passiva och aktiva.

Dess uppkomst kan bero på brister i organisationen av arbetet, informationen, ledningen, arbetsbelastningen, kravnivå, otydlighet eller personalpolitiska värderingar eller bemötanden av anställda.

Att bli särbehandlad kan ge sig uttryck t ex i att:

  • Bli fråntagen arbetsuppgift utan motivering
  • Bli utsatt för förändringar i placering, uppgifter eller andra villkor utan motivering
  • Bli utan information, eller förhindrad att utföra arbetet
  • Förtalad, nedsvärtad, förnedrad, förlöjligad, förolämpad, hotad eller utsatt för sexuella trakasserier
  • Systematiskt inte bli lyssnad på, bli tillfrågad eller bli efterfrågad
  • Någon inte hälsar eller svarar på tilltal

Signaler på kränkande särbehandling i arbetsgruppen är:

  • Hög sjukfrånvaro
  • Missbruk av alkohol eller droger
  • Kritik mot arbetsgivaren, bristande förtroende
  • Samarbetsproblem
  • Ignorerande av regler eller rigiditet
  • Minskad kreativitet och effektivitet
  • Låg tolerans mot avvikelser eller belastning
  • Små problem blir uppförstorade
  • Orimliga krav på att få upprättelse

Ansvar för att rutinen vid kränkande särbehandling/mobbing efterlevs har sektionschef/enhetschef, tillika ansvar för att rutinen är känd av alla i verksamheten.

Ansvar för att behandla varandra med respekt har alla vid Blekinge Tekniska Högskola. Det är inte tillåtet att dölja kränkande särbehandling/mobbing.

Sektionschef/enhetschef sätter normen vid arbetsplatsen, vilket han/hon ska göra genom sitt agerande, genom att skapa delaktighet, förtroende och grund för ömsesidig dialog. Syndabockar får inte utses och det är därför viktigt att ta tag i problemen när kränkande särbehandling/mobbing förekommer.

För att förhindra denna typ av destruktivt förhållningssätt skall ej förtal, skvaller eller spekulationer om enskilda personer förekomma. Efterlevnad av denna regel följs upp vid psykosociala skyddsronder, för vars genomförande sektionschef/enhetschef ansvarar.

En anmälan om kränkande särbehandling/mobbing kan göra antingen muntligt eller skriftligt.

Anmälan görs till sektionschef/enhetschef, personalsekreterare, personalchef eller personalkonsult. Den anställde kan ta hjälp av skyddsombud/facklig organisation eller arbetskamrat.

När en kränkning kommer till arbetsgivarrepresentants kännedom föreligger skyldighet att utreda omständigheterna kring särbehandlingen/mobbingen. Detta gäller oavsett om en anmälan inkommit eller ej.

Skulle det vara så att den anställde själv provocerat fram omgivningens ogillande måste sektionschef/enhetschef påtala den anställdes egen skyldighet att medverka till att skapa en bra arbetsmiljö och trevlig atmosfär.

Vid kränkande särbehandling gäller följande för framför allt sektionschef/enhetschef:

  • Sektionschef/enhetschef ansvarar för de åtgärder som behöver vidtas
  • Inta en objektiv och problemlösande hållning och tillkalla i tidigt skede hjälp av personalkonsult, företagshälsovård och överordnad chef.
  • Informera personalchefen och skyddsombud/facklig organisation
  • Dölj inte konflikter
  • Ta reda på så mycket fakta som möjligt, diskutera brister i organisationen, arbetsbelastningen, stressnivå m m
  • Om kritik framförs mot någon av de anställda skall vederbörande få ta del av kritiken och få en möjlighet att sakligt bemöta dem under trygga förhållanden. (Undvik stormöten).
  • Dokumentera huvuddragen i händelseförloppet.
  • Medvetande gör att kränkande särbehandling inte accepteras.
  • Försök att hålla den anställde kav i arbete och om sjukskrivning inte kan undvikas, håll regelbundet kontakt och ge stöd för bearbetning av vad som förekommit
  • Om problemen är omöjliga eller svårlösta kan en omplacering bli nödvändig.

Den som upplever sig kränkt skall skildra händelserna, anteckna när, var och hur. Söka hjälp hos sektionschef/enhetschef, personalsekreterare, personalkonsult, personalchef och/eller skyddsombud sam företagshälsovård.

Den tjänsteman som tar emot en anmälan skall dokumentera anmälan, samtal, åtgärder och uppföljning. Dokumentationen skalla vara objektiv och förvaras på säker plats.

Redigera
Share Dela