Rutiner och riktilinjer gällande studenter på sjuksköterskeprogrammet
Rutiner efter resa utanför Norden
Rutiner för arbetsskadeanmälan
Rutiner för anmälan om tillbud
Rutiner för salmonella/shigella prov efter utlandsresa
Om Du har varit utanför Norden mer än 5 dagar senaste halvåret före viss praktikplacering skall avföringsprov gällande salmonella/shigella i vissa fall lämnas (se nedan)
Provtagningsmaterial och remiss hämtas på Studenthälsans mottagning. Provet är kostnadsfritt för studenten.
Rutiner för när studenten kan återgå till praktikplatsen innan provsvar erhållits, följer de lokala anvisningarna från maj 1997 från Hygien-och metodkommittén Landstinget Blekinge.(se nedan)
Praktikplats vid förlossning, BB, neonatalavd. och barnavd.
Frisk under resan och efter resan : Ska lämna 1 prov snarast. Får arbeta, men ska om möjligt undvika matning och mathantering i väntan på provsvar.
Diarré under resan. Frisk nu: Ska lämna prov snarast. Bör ej arbeta förrän 3 negativa provsvar erhållits. Ev. kan omplacering bli aktuell i väntan på provsvar.
Diarré under och efter resan. Sjuk fortfarande: Ska lämna prov snarast. Ska ej arbeta förrän diarréerna upphört och 3 negativa provsvar erhållits.
Praktikplats övriga avdelningar
Frisk under resan och efter resan: Får arbeta. Behöver ej lämna prov.
Diarré under resan. Frisk nu: Ska lämna 1 prov snarast. Får arbeta, men ska om möjligt undvika mathantering i väntan på provsvar.
Diarré under och efter resan. Sjuk fortfarande: Ska lämna 1 prov snarast. Ska ej arbeta förrän diarréerna upphört. Om tarmpatogener påvisas utgör det inget hinder för att arbeta, men tänk på att ha noggrann handhygien, speciellt i samband med toalettbesök.
Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA)
Förekomst nationellt och internationellt:
Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) finns för närvarande endemiskt i hela världen utom Norden och Holland. Infektioner med MRSA kan inte behandlas med betalaktamantibiotika (klassisk MRSA).
De flesta MRSA stammar tycks ha samma variation i virulens och spridningsförmåga som övriga S. aureus. Förekomst av MRSA gynnas av ett tungt antibiotikatryck i miljön varför stammarna framför allt etablerar sig endemiskt på sjukhus och vårdinrättningar.
Spridning och uppkomst av multiresistenta bakterier (MRB) är ett växande problem inom vården. Bakterier som utvecklat resistens mot vanligtvis etablerad antibiotikaterapi räknas till gruppen MRB. MRSA intar där en särställning på grund av dess spridningsbenägenhet. MRSA-bakterier tillhör en grupp stafylokocker(gula varbakterier) som är motståndskraftiga mot våra vanliga antibiotika. I övrigt skiljer de sig inte från vanliga stafylokocker som många av oss kan ha i näsan och på huden.
Normalt märker vi inte av dessa stafylokocker men de kan ibland orsaka infektioner, vanligtvis sårinfektioner. MRSA är vanlig i många länder utanför Norden.
Vi arbetar med att förhindra att den sprids i vårt land, särskilt inom sjukhus och i olika vårdmiljöer. I öppenvården är smittrisken förhållandevis liten.
Hur sprids MRSA?
Erfarenheten visar att MRSA-bakterier sprids särskilt lätt i sjukhus/sjukhemsmiljöer. Detta kan ske vid direktkontakt mellan patienter och personal och även mellan patienter. Särskilt stor risk finns om patienten har sår, eksem eller kateter.Både patienter och personal kan vara bärare av MRSA utan symtom. Vid hudskador, sår, eksem och självsprickor kan det vara särskilt svårt att bli av med bärarskapet.
Provtagning
Personal som arbetat (eller vårdats som patient) utomlands under de senaste sex månaderna skall, innan återgång till arbetsuppgifter med patientkontakt, screenodlas om de:
Aktivt deltagit i vård på slutenvårdsinrättning (sjukhus, sjukhem, rehabiliteringsklinik) utanför Sverige.
Aktivt deltagit i vård inom Sverige på sjukvårdsinrättningar med kända problem med MRSA.
Vårdats som patient på sjukvårdsinrättning eller sökt polikliniskt för sår/hudskada utanför Sverige eller på sjukhus inom Sverige med kända problem med MRSA .
Gäller även utländsk auskulterande personal och studerande från andra länder (instruktioner på engelska http://www.srga.org/MRB/mrbengpe.html ) om vederbörande aktivt deltar i patientvård.
Vid positiva odlingssvar meddelas:
Vårdhygienavdelningen
1:a linjens chef/sektionsledare av behandlande läkare efter medgivande av den smittade
Infektionskliniken (PAL utses)
Smittskyddsenheten (Anmälan enligt smittskyddslagen)
Behandling (med antibiotika eller desinfektionsmedel)
Vid bärarskap av MRSA ska behandling endast ske efter samråd med PAL (infektionsläkare) och/eller vårdhygienisk expertis.
Att arbeta i avvaktan på odlingssvar
Om möjligt, undvika aktivt patientarbete i sluten vård.
Arbete som utförs ska ske enligt Basala handhygiensrutiner med konsekvent handhygien.
Vid kronisk hudsjukdom (psoriasis) eller synliga lesioner på huden (sår, eksem, paronychier, hörselgångseksem m fl) ska provsvar inväntas och bedömas innan återgång i arbete.
Tillfällig avstängning
Vårdpersonal med multiresistenta bakterier kan tillfälligt avstängas från sitt ordinarie arbete med bibehållen lön från arbetsgivaren.
Såväl avstängning som återgång i arbete sker i samråd med PAL och vårdhygienisk expertis.
Uppföljning
Personen skall ha tillgång till PAL och vårdhygienisk expertis.
Personal som smittats stängs vanligtvis av från patientvårdande arbete.
PAL beslutar i samråd med arbetsledning och vårdhygienisk expertis om behandling och eventuell avstängning.
Smittfrihet
Det finns för närvarande ingen säker definition på smittfrihet från MRSA. Hos personer med intakt hud torde dock smittsamheten vara låg.
Trots ett stort antal negativa kontrollodlingar kan MRSA-stammen dyka upp hos patienten efter månader eller år, särskilt i samband med antibiotikaterapi.
För personer med hudlesioner kan smittfrihet inte garanteras förrän huden är fullständigt läkt, därför erfordras individuella bedömningar.
Hos patient med kvarsittande kateter och MRSA i urinen krävs, förutom negativa odlingar, byte av kateter och uppsamlingssystem.
Vid bärarskap hos person utan sår, eksem eller andra hudlesioner tas tre (3) odlingar med en (1) veckas mellanrum från svalg, näsöppningen och perineum.
Trolig smittfrihet
Tre negativa odlingsomgångar och frihet från sår, eksem eller andra hudlesioner.
Därvid får inte någon lokal antibakteriell behandling med Baktroban ha pågått de senaste 7 dagarna. Ej heller helkroppsdesinfektion med klorhexidinhaltig tvål de senaste 7 dagar.
Basala Hygienrutiner
1) Noggrann handdesinfektion
2) Patientbunden skyddsrock, använd rock läggs i tvätten omedelbart efter användning
3) Handskar används vid all vård av patienter med misstänkt eller konstaterad MRSA
Screenodla patienten enligt riktlinjer
Personal med eksem eller sår skall inte delta i vården av patienter med misstänkt eller konstaterad MRSA. Ej heller personal som har piercing på synlig hud med undantag för örhänge med välläkt oretad hud.
Antal personer som deltar i vården av den misstänkt smittade begränsas.
Städning
Punktdesinfektion vid spill av kroppsvätskor
Städning med vanligt rengöringsmedel
Slutstädning med Virkon
Ta endast in engångsmaterial på rummet som beräknas åtgå
Desinfektera flergångsmaterial enligt gällande rutiner
Smutstvätt uppsamlas som vanlig tvätt (tvättsäck försluts på rummet)
Avfall omhändertas som konventionellt avfall (soppåse försluts på rummet)
(källa:Lokal anvisning Handlingsprogram MRSA Blekinge 2006-01-16)
Rutiner för arbetsskadeanmälan gällande studenter
Arbetsskadeförsäkringen (1977:284) gäller för de som genomgår en yrkesutbildning, i de fall som avses i 2 § andra stycket under moment i utbildningen då eleven utför arbete som stämmer överens med eller till sin art liknar sådant som vanligen utförs vid förvärvsarbete.
Om du skadas i utbildningen, skall Du genast anmäla skadan till respektive programansvarig. Denne skall tillsammans med studenten, arbetsledaren vid den aktuella arbetsplatsen och skyddsombud göra en arbetsskadeanmälan till Försäkringskassan på blankett (FKF 9210).
Blanketten kan hämtas från FK hemsida.
Försäkringskassan skickar en kopia till Yrkesinspektionen. Uppgifterna på anmälan används även för arbetsskadestatistik.
Programansvarig skall vidare skicka en kopia av arbetsskadeanmälan till Studenthälsan, som gör sammanställning och rapporterar inträffade arbetsskador till Högskolans skyddskommitté.
ALLA ARBETSSKADOR SKALL ANMÄLAS TILL FÖRSÄKRINGSKASSAN.
Vad är en arbetsskada?
En arbetsskada är en skada som har uppstått på grund av olycksfall eller någon annan skadlig inverkan i arbetet. En del smittsamma sjukdomar kan under vissa förhållanden betraktas som arbetsskador. Dit hör till exempel gulsot och sjukhussjukan.
Vad händer med din anmälan?
Försäkringskassa börjar sin utredning med att ta ställning till om du har varit utsatt för ett olycksfall i arbetet eller varit utsatt för skadliga faktorer i din arbetsmiljö.
Kommer Försäkringskassan fram till att du varit utsatt för olycksfall eller skadlig inverkan, tar Försäkringskassan i nästa steg ställning till om det finns ett samband mellan din skada och olycksfallet eller den skadliga inverkan du varit utsatt för. Konstaterar Försäkringskassa att övervägande skäl talar för att det finns ett sådant samband bedöms din skada som arbetsskada
Anmälan om Tillbud
Vad menas med ett tillbud?
Ett tillbud är en plötslig och oförutsedd händelse som kunde ha lett till en personskada. Ett tillbud ska ses som en varning.Genom tillbudsrapportering får man information om en olycksfallsrisk på en arbetsplats och kan vidtaga åtgärder så att en allvarlig olycka ej inträffar. Ett tillbud som inträffat på en arbetsplats kan också vara en varning till andra med likartad verksamhet. I tillbudsrapporten behöver ej namn anges på den drabbade. Rapporteringen sker på särskild blankett som lämnas till studenthälsan. I de fall praktikplatsen har en egen tillbudsblankett skickas en kopia av denne till studenthälsan.Tillbud som är förenad med personskada ska anmälas som arbetsskada.
Studenthälsan
TILLBUDSRAPPORT
|
Namn
|
Personnummer |
|
Utbildning/praktikplats
|
Datum |
DATUM FÖR TILLBUDET
|
Veckodag
|
År
|
Månad
|
Dag
|
Klockslag
|
BESKRIV HÄNDELSEFÖRLOPPET SÅ INGÅENDE SOM MÖJLIGT
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
VILKEN TYP AV SKADA KUNDE TILLBUDET HA MEDFÖRT?
|
|
|
|
|
|
|
|
FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER FÖR ATT TILLBUDET INTE SKALL UPPREPAS?
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Underskrift handledare
|
Underskrift student
|
Underskrift skyddsombud
|
