Alkohol

alkohol

 

"Dricka sprit och hålla käften!"
...sjöng den sedan ett tag nerlagda gruppen De Lyckliga Kompisarna. Synd bara att alltför många dricker lite väl mycket sprit på en fest och sen håller kompisarna käften när de ser att kvällen håller på att spåra ur. För den som dricker spriten är ju i allmänhet inte tyst .....

Min kompis dricker för mycket - vad ska jag göra? Alkoholhjälpen hittar du tips och råd om vad du kan göra

Vill du testa din egen konsumtion?  livstilsanalys/alkohol

Ungefär hälften av 18-25 åringarna studerar vid landets universitet och högskolor. Det är just i denna ålder vi har den högsta alkoholkonsumtioenen. Kunskaper om risknivåer och intensivkonsumtion saknas hos många studenter.

Studenthälsan har i samverkan med Blekinge Studentkår och med stöd av högskolans ledning arbetat målmedvetet för att minska berusningsdrickande bland studenterna. Vi satsar på att utbilda festarrangörerna inom BTHs studentföreningar.

Vid all festverksamhet inom campus skall Studentkårens alkoholpolicy vara vägledande. Läs mer om studentkårens alkoholpolicy här. Vi erbjuder även en diplomerad utbildning i ansvarsfull alkoholservering för studenter som jobbar inom kårhusverksamheten.

 

Handlingsplan för alkoholförsbyggande arbete vid BTH

Omproblem med bruk/missbruk av alkohol eller andra droger uppstår, är det viktigt att snabbt och klokt hantera dessa problem. Handlingsprogrammet är en hjälp för att åstadkomma detta.  Läs mer här.

 

Ansvarsfull Alkoholservering

Studenter som är aktiva inom sexmästeri, publag och fadderverksamhet får en heldagsutbildning i ansvarsfull alkoholhantering. Föreläsare är Kent Johnsson forskare vid Lunds universitet avd. för klinisk alkoholforskning. I utbildningen får man lära sig vad  forskningen säger om ofarlig respektive riskfull alkoholkonsumtion. Man får räkna på sin egen konsumtion och se var på skalan man ligger. Målsättning med utbildningen är att maximera de positiva effekterna av alkohol och minimera de negativa konsekvenserna. Ledarskapsutbildning ser vi också som en självklarhet till nämnda grupper. Vissa nyckelpersoner får även utbildning i första hjälpen och Hjärt-lungräddning.

Tillsammans med linjeföreningarna och deras faddrar är det sexmästerierna som tar hand om våra nya studenter under introduktionsveckan. Den bild våra nya studenter får av BTH under sina första veckor anser vi vara oerhört viktig. Studenthälsan ser sexmästerierna och BTHs faddrar som viktiga marknadsförare och kulturbärare. En väsentlig del av alkoholpreventionsarbetet innebär att medvetandegöra det ansvar de har för den rådande alkoholkulturen inom campus.

Sexmästerierna har förutom ansvar för Nolleveckan även ansvar för ett antal större fester. Insatser för sexmästerierna handlar främst om att tydliggöra deras roll och inflytande i hur nya studenter introduceras i studentfestligheter. Viktigt är att gruppen får möjlighet att titta på sin egen attityd till alkohol och att få en inblick i sin egen alkoholkonsumtion. Vidare ges möjlighet att se sina grupp-profiler, diskutera grupptryck och vilka förebilder de vill vara, hur alkoholpolicyn berör deras arrangemang och hur långt deras ansvar sträcker sig. Detta för att stärka dem i sin roll och insatserna skall även ge egen personlighetsutveckling.

Blekinge studentkår ansvarar för en återkommande  fadderutbildning, där studenthälsan fungerar som ”bollplank” och samverksanspartner.Fadderutbildningen omfattar ansvarsfull alkoholhantering, droger, alkohol kontra vissa sjukdomar, fadderskap, ledarskap; teori och praktiska övningar, diskussionsgrupper ledda av gamla faddrar samt gamla sexmästerister.

Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet gällande studenter vid Blekinge Tekniska Högskola

Inom den akademiska världen finns en omfattande vin- och spritkultur. Forskning visar att det är mellan 18 och 25 års ålder vi grundlägger våra vuxna alkoholvanor. För den som inte kan kontrollera sitt drickande kan detta vara inkörsporten till alkoholproblem.

Arbetsplatsens attityd till alkohol och droger skapas gemensamt varför ledning, anställda och studenter alla har ett delansvar för BTHs alkoholkultur. En enskild anställd eller student har rätt och moralisk skyldighet att ifrågasätta en students alkoholbeteende.Om problem med bruk/missbruk av alkohol eller andra droger uppstår, är det viktigt att snabbt och klokt hantera dessa problem. Handlingsprogrammet är en hjälp för att åstadkomma detta. En alkohol- och drogfri arbetsplats är en förutsättning för en god arbetsmiljö.

Under arbetstid är det givetvis inte tillåtet att studenter är påverkade av alkohol eller andra droger. Det är allas ansvar att reagera om man vet om eller misstänker att alkohol- eller annat drogmissbruk förekommer på arbetsplatsen. Sektionschef eller motsvarande ska underrättas för att kunna vidta de åtgärder som behövs.

Narkotika och dopingpreparat är förbjudna droger och får inte förekomma på BTH.

1. Primärpreventiva insatser

förebyggande insatser; syftar till att förhindra eller motverka uppkomsten av alkohol- eller drogskador.

Studenthälsan ska i samverkan med Blekinge studentkåren se till att ansvariga för kårhusen, sexmästerierna och faddrar kontinuerligt får utbildning i ansvarsfull alkoholhantering och gällande lagstiftning för serveringstillstånd. Studenthälsan och Studentkåren ska se till att alkoholpolicyn är ett levande dokument och att dess innebörd blir känd och att den efterlevs. Dokumentet ska även kommuniceras till sektioner och linjeföreningar.

2. Sekundärpreventiva insatser

tidiga insatser; dvs. insatser riktade mot riskgrupper eller individer för att förhindra eller avbryta ett riskbeteende.

Akuta insatser:

Om det inträffar att en student är påverkad under arbetstid skall studenten avvisas från högskolan. Om studenten förnekar att han/hon är påverkad gäller sektionschefens bedömning.

Den påverkade skall på ett säkert sätt hjälpas till bostaden.

Dokumentera alltid samtal, händelser, tidpunkter och beslut.

Det är viktigt att säga till den som skickas hem att infinna sig för ett uppföljande samtal nästa dag. Syftet med detta samtal är att ta reda på om det inträffade är en engångsföreteelse eller ett tecken på missbruk.

Studenthälsan åtar sig att:

Ta upp frågan om alkoholkonsumtion vid besök på mottagningen

Vara en resurs för högskolans personal och den naturliga remissinstans vid ärenden där någon student misstänks ha missbruksproblem.

Erbjuda stödjande samtal för studenter med en riskkonsumtion.

I förkommande fall hjälpa studenten vidare till samhällets övriga instanser

3. Tertiärpreventiva insatser

vård och behandling; dvs. individinriktade insatser till studenter med behov av stöd och hjälp.

Ju tidigare en person med missbruksproblem uppmärksammas och ges behandling och rehabilitering, desto större är möjligheterna att komma till rätta med problemet. En låt-gå-inställning till personer med alkoholproblem är inte den människosyn vi vill ha inom BTH. Att någon i studentens närmaste omgivning tar ett personligt samtal är ett viktigt första steg. Personligt samtal kan genomföras av studentkompis, någon ur studentkåren eller studenthälsan, eller annan person som den berörde studenten hyser förtroende för eller är beroende av. Studenthälsan kan ta det första samtalet på begäran från medstudent eller personal. Viktigt är dock att personen som tar kontakt med studenthälsan i denna fråga står för sina observationer. Studenthälsan ansvarar för att samtalet utförs.

Riktlinjer för personligt samtal

Finns misstankar om alkohol- eller drogproblem är det alltid orsak till ett samtal med en student. Det kan vara lätt att låta tiden gå, därför att man inte vågar eller vill lägga sig i det man anar. Situationen kan då komma att förvärras ju längre tiden går. Vikten av att ta sin känsla på allvar, att lägga sig i och tala med studenten om sina misstankar kan därför inte nog betonas, man måste våga visa att man bryr sig.

Studenter som ständigt måste tas om hand under pubkvällar eller i samband med studentfestligheter bör också föranleda ett samtal.

Rak kommunikation om problemet

Det är därför viktigt att hålla sig till dokumenterade fakta som finns, till de problem som föranlett samtalet och vara rak i sin kommunikation. Att vara tydlig om det som inte fungerar är ett stort steg på vägen.Eftersom ett missbruk oftast är en förnekandets sjukdom, är det inte osannolikt att personen kommer att reagera med starkt försvar. När ett sådant samtal genomförs gäller det att få personen att förstå, att beroendet är ett problem som berör inte bara hans egen utan också kamraternas situation och att de inte accepterar att förhållandet fortsätter utan kräver att något görs.

Anslå rätt ton

En person med alkohol- eller drogproblem har ofta dåligt självförtroende och är sårbar och ömtålig. Visa respekt även om du uppträder med fasthet. Erfarenheten har visat att samtal av straffande karaktär - muntliga varningar och samtal - kan leda till blockeringar eller till att den alkoholberoende förtränger sina problem, kanske redan under samtalet. Om det första samtalet sker mellan två studenter bör man undvika att ta upp tänkbara följder av ett fortsatt missbruk. Det är viktigt att åtgärder som är av typen kontroller, restriktioner, disciplinära åtgärder   mm kommer från ledningsnivå och/eller studenthälsans personal.

Beslut om nästa steg

Det är också viktigt att i förväg fundera ut några alternativa handlingsplaner. Man kan i förväg ta kontakt med studenthälsan om ett lämpligt tillvägagångssätt. Avsluta samtalet med att avtala ny tid och bestäm en strategi till nästa gång.                                                                                  

Stöd vid missbruksproblem

Alla skall ha en ärlig chans att ändra sitt beteende. I vissa fall kan första åtgärden vara att studenten får visa sin vilja till förändring genom att ett skriftligt kontrakt görs upp mellan studenten och studenthälsans personal. Studenthälsan kan i vissa fall åta sig att förutom ha stödjande samtal vara behjälplig med uppföljande drog- och alkoholtestning.

Samverkan med socialläkarmottagningarna är givetvis en viktig stödfunktion och i vissa fall kan det vara lämpligare att studenten remitteras dit.

Utdrag ur Högskolelagen (1992:1434)

4 kap. Studenterna

6 § Regeringen får meddela föreskrifter om att en student tills vidare skall avskiljas från utbildningen i fall då studenten
1. lider av psykisk störning,
2. missbrukar alkohol eller narkotika, eller
3. har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet.

Som ytterligare förutsättning för ett avskiljande gäller att det, till följd av något sådant förhållande som avses i första stycket 1--3, bedöms föreligga en påtaglig risk att studenten kan komma att skada annan person eller värdefull egendom under utbildningen.

 

Ur Högskoleförordningen

10 kap. Disciplinära åtgärder

Allmänna bestämmelser

Ändrad 1998-08-11 gm SFS 1998:1003 , ikraft 1998-09-01, överg.best.

Ändrad gm SFS 1998:80, ikraft 1998-04-01, överg.best.

1 § Disciplinära åtgärder får vidtas mot studenter som
1. med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas,
2. stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen vid högskolan,
3. stör verksamheten vid högskolans bibliotek eller annan särskild inrättning inom högskolan, eller
4. utsätter en annan student eller en arbetstagare vid högskolan för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 § diskrimineringslagen (2008:567).

Disciplinära åtgärder får inte vidtas senare än två år efter det att förseelsen har begåtts. Förordning (2008:944).

Ändrad 1998-08-11 gm SFS 1998:1003 , ikraft 1998-09-01, överg.best.

Disciplinära åtgärder

Ändrad 1998-08-11 gm SFS 1998:1003 , ikraft 1998-09-01, överg.best.

Ändrad gm SFS 1998:80, ikraft 1998-04-01, överg.best.

2 § De disciplinära åtgärderna är varning och avstängning.
Ett beslut om avstängning innebär att studenten inte får delta i undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen vid högskolan. Beslutet skall avse en eller flera perioder, dock sammanlagt högst sex månader.
Ett beslut om avstängning får också begränsas till att avse tillträde till vissa lokaler inom högskolan

 

Diplomerad utbildning i Ansvarsfull alkoholservering

Utbildningen riktar sig till tillstånds-, utskänknings- och/eller inköpsansvariga av alkohol vid Blekinge Tekniska Högskolas kårhus, samt publagsjobbare och publagsansvariga inom våra studentpubar. Utbildningen är kostnadsfri.

Syftet med utbildningen är att göra ansvariga studenter medvetna om sin medverkan och sitt ansvar för vilken alkoholkultur som råder på BTH. Ett ansvarsfullt agerande hjälper till att skapa en stödjande miljö och på så vis minska berusningsdrickandet. Givetvis ger utbildningen en fördjupad kunskap om alkohollagen och vad som gäller för studentpubsverksamheten.

Utbildningen ska ge deltagarna kunskaper:

- Om hur barpersonalen och utskänkningsstället kan medverka till en ansvarsfull försäljning och hantering av alkohol. Egenansvar och ansvar vid utskänkning.

- Om alkoholens verkningar, meicinskt,psykiskt och socialt.

- Alkohollagen och vad som gäller för studentpubarna.

- Alkoholpolicy, teoretiskt samt praktisk tillämpning.

- Konflikthantering, 

- Narkotika i krogmiljö, att känna igen tecken på drogmissbruk

För att få intyg om diplomerad alkoholservering krävs att studenterna har genomgått följandeutbildningsmoment.

  1. Ansvarsfull alkoholhantering /  alkoholens medicinska effekter
  2. Alkohollagen,samt riktlinjer för en alkoholpolicy
  3. Kommunikation och konflikthantering samt åtgärder för att minska överservering,
  4. Droger och drogtecken
  5. Ha god kunskap om Blekinge studentkårs alkoholpolicy och handlingsplan för både gäster och personal.
  6. Skriftlig kunskapstest. Detta test rättas av länsstyrelsens tillsynsansvarig som även utfärdar kursbeviset.
  7. Arbetat minst fyra gånger under ett år i studentpuben samt tagit del av den interna pubutbildningen
  8. Genomgått ovanstående inom ett år
Redigera
Share Dela