Fastställd av Fakultetsnämnden 2009-10-26, §106
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ
UTVECKLING AV DIGITALA SPEL
2009-10-26
1 Ämnesområde
Digitala spel är interaktiva simulations-, visualiserings- och sonifikationssystem där användaren av spelet kan använda erfarenheter baserade på principer från spel, narration och/eller simulationsdesign. Specifika spel kan belysa dessa olika element till olika grad för syften av underhållning eller för andra funktioner såsom utbildning, diagnos, analys, terapi, operationer etc.
Forskningsutbildningsprogrammet i spelutveckling på BTH har två interagerande fokusområden (med en låg tonvikt på spelstudier, vilka är kulturella studier av spel och spelande)
1. teknologidriven innovation i spelkoncept, gameplay-mekanik, spelinteraktion, spelsystem, stödjande teknologier, utvecklingsprocesser och applikationer;
2. vetenskapliga studier av spelinteraktion och påverkan av gameplay och mediainteraktion med särskild inriktning mot kognitionsvetenskapliga perspektiv.
Vetenskapliga studier av spelinteraktion är främst inriktat mot att utveckla en empiriskt grundad förståelse av relationerna mellan speldesignens utmärkande drag, spelarkaraktärisering, och observerade spelinteraktionsmönster. Forskning i speldesignens utmärkande drag medför utveckling av hypotetiska konstruktionsbekräftade designtaxonomier, spelutmaningstaxonomier och metrik för faktorer som perceptuell komplexitet, utmaningens densitet och svårighet och kognitiv komplexitet. Spelarkaraktärisering innehåller a priori faktorer såsom psykologiska profiler och generell demografi. Dessutom inkluderar spelarkaraktärisering behovet av att utveckla metoder för att kunna beskriva, mäta och modellera emotionella och kognitiva strukturer och processer av spelare före, under och efter gameplay. Mätning av spelarkaraktärisering under gameplay kan innehålla psykofysiologisk realtidsobservation som använder tekniker såsom ögonspårning, elektroencefalografi (EEG), elektromyografi (EMG) och galvanisk hudrespons (GSR) för att öka information och kunskap om både uppmärksamhet och emotionellt tillstånd hos spelare i realtid. Modellering av de kognitiva beslutsprocesserna av spelare kan möjliggöra analys av motivationer och belöningar av gameplay såväl som att representera de kognitiva inlärningsfärdigheterna av olika slags spel. Dessa inlärningsfärdigheter är av största intresse för utveckling av spel för utbildning, träning och kognition.
Teknologidriven innovation i spelkoncept, gameplay-mekanik, spelinteraktion, spelsystem, stödjande teknologier, utvecklingsprocesser och applikationer inkluderar utvecklingsframsteg av moderna spelsystem och teknologier. Exempel på detta är förbättring av system för 3D-rendering, artificiell intelligens (t.ex. för virtuell karaktärsdialog eller uppkomst av berättelsegenerering) eller fysiksimulation. Forskning inom detta fält inbegriper också nya iscensättningskoncept och teknologier för sådana spel som byter element från datorbaserat virtuellt gameplay med fysisk verklig iscensättning, platsbaserad, mobil, närvarande och genomgripande spelaktion. Innovation i industriutvecklingsprocesser, verktyg och teknologier inbegriper ett flertal tekniska forskningsområden. Dessa inkluderar bland annat:
- arkitekturer och motorer som stödjer nya slags gameplay
- standarder och infrastrukturmodeller för nya sätt att sprida spel som inbegriper system för delade, distribuerade och kopplade spelvärldar, infrastruktur för cross-media, närvarande och genomgripande spelaktion och utveckling och distribution av verktyg för subspelskomponenter
- verktyg och metoder för att speltestning samt för administration av användargrupper
- verktyg och tekniker för att förbättra effektivitet, prestationsförmåga, jämförbarhet och flexibilitet i spelproduktion. Detta område inkluderar nya former av författarverktyg för 3D-modeller, animationssekvenser, spelkaraktärer, spellogik och interaktiva berättarsystem. Forskning inom detta område kan inkludera procedurellt eller algoritmiskt spelinnehåll med genereringstekniker eller metoder för att höja abstraktionsnivån inom spelförfattande och scriptning.
- specifika spel- eller motorkomponenter, som t.ex. AI-motorer, förbättrade fysikmotorer, innovativa renderingsbibliotek, plug-ins för spelkomponenter, karaktärskontrollkomponenter, dialogsystem, berättelsegenereringssystem samt världs- och spelobjektprocedurella generatorer.
2 Uppläggning av utbildningen
Utbildning på forskarnivå i Utveckling av digitala spel som avslutas med licentiatexamen omfattar två års nettostudietid (120 högskolepoäng) och består av en kursdel om 45-60 högskolepoäng och en licentiatuppsats om 60-75 högskolepoäng.
Utbildning på forskarnivå i Utveckling av digitala spel som avslutas med doktorsexamen omfattar fyra års nettostudietid (240 högskolepoäng) och består av en kursdel om 90 högskolepoäng och en avhandling om 150 högskolepoäng.
Forskarutbildningen består av en kursdel och en avhandlingsdel. Kursdelen består av kurser inom ämnet Spelutveckling, kurser som ingår i andra samverkande forskarutbildningsprogram vid BTH, samt andra kurser som är relevanta för den enskilda forskarstuderande. Det är en målsättning att doktoranden också ska läsa kurser som ges vid andra institutioner och lärosäten.
3 Behörighet och urval
3.1 Grundläggande behörighet
Reglerna för behörighet framgår av HF, 7 kap 39 § (antagningsordning för utbildningar vid Blekinge Tekniska Högskola hänvisar till HF).
3.2 Särskild behörighet
För behörighet till forskarutbildningen krävs:
- minst 30 högskolepoäng inom ämnen som relaterar till spelutveckling samt informations- och kommunikationsteknik
De ovan angivna förkunskapskraven anses uppfyllda även av den som förvärvat i huvudsak liknande kunskaper, oavsett om kunskaperna förvärvats inom eller utom landet, och oavsett i vilken ordning de förvärvats. Relevansen prövas i det enskilda fallet.
Den som uppfyller behörighetskraven kan antas till forskarutbildning om den sökande bedöms ha förmåga att tillgodogöra sig forskarutbildningen och om plats kan beredas. Även om behörighetskravet är 180 högskolepoäng vad det gäller omfattningen av högskoleexamen är det önskvärt med en magisterexamen eller omfattande och relevant arbetslivserfarenhet för antagning.
3.3 Urval
Urval sker Enligt högskoleförordning 7 kap 41 § och lokala riktlinjer i antagningsordning för utbildningar vid Blekinge Tekniska Högskola.
Grunden för urval bland behöriga sökande till forskarutbildning är graden av förmåga att tillgodogöra sig forskarutbildningen.
Antagningen till forskarutbildningen sker kontinuerligt.
4 Prov som ingår i utbildningen
Utbildningen består av kurser och ett vetenskapligt arbete. Prov som ingår i utbildning på forskarnivå bedöms med betyget godkänd eller underkänd. Betyg på kurser respektive licentiatuppsats bestäms av särskilt utsedda lärare (examinator). Betyg på doktorsavhandling beslutas av en särskild utsedd betygsnämnd.
4.1 Kurs
Valet av kurserna i forskarutbildningen är beroende av den studerandes förkunskaper och fastställs i samråd mellan handledaren och den forskarstuderande. Det finns två kategorier av kurser: profilkurser och allmänna kurser.
Kurser
Kurser inom Spelutveckling kan dels utgöras av mer traditionellt upplagda kurser och seminarier, dels vara kurser med delvis individuella lärandemål inom ramen för större övergripande projekt. Exempel på kurser som kan ingå är:
- psykofysiologiska och kognitiva gameplay-studier
- virtuella communities
- spelkaraktärisering
- emergent narrative
- spelsemiotik
- dialogiska och diskursiva system
- generative game worlds
- massively-multiplayer game development
- trans-reality gaming
Minst hälften av kurspoängen i doktorsexamen bör tas inom ramen för spelutveckling. Kurser ska också läsas inom angränsande forskningsområden relevanta för avhandlingsområdet.
Allmänna kurser
Här kan det ingå kurser i industriella utvecklingsprocesser, forskningsmetodik i tvärvetenskaplig kontext, vetenskapsteori, informationssökning, vetenskapligt skrivande, pedagogik, ledarskap, projektfinansiering och liknande områden. Minst 22,5 högskolepoäng bör vara av denna typ.
4.2 Vetenskapligt arbete
Vetenskapligt arbete i form av doktorsavhandling eller licentiaiuppsats i Utveckling av digitala spel ska utformas som ett enhetligt, sammanhängande vetenskapligt verk (monografiavhandling) eller som en kort sammanfattning ramberättelse av vetenskapliga uppsatser (sammanläggningsavhandling), vilken/vilka doktoranden har författat ensam eller gemensamt med annan person.
Licentiatuppsatsen försvaras muntligt vid ett offentligt licentiatseminarium. För ytterligare information hänvisas till de Regler för licentiatseminarium som fakultetsnämnden beslutat om.
Doktorsavhandlingen ska försvaras muntligt vid en offentlig disputation. För ytterligare information hänvisas till de fakultetsnämnden beslutade Regler för disputation som fakultetsnämnden beslutat om.
Det rekommenderas att avhandlingarna författas på engelska.
5 Examen
I Utveckling av digitala spel har doktorand som är antagen till doktorsexamen möjlighet att avlägga en licentiatexamen efter att en del om minst 120 högskolepoäng fullgjorts inom den utbildning som ska avslutas med doktorsexamen.
5.1 Examensmål
Examensmålen framgår av examensbeskrivning (HF bilaga 2 - Examensordning). Se även bilaga.
5.2 Examensbenämning
Doktorand som avlägger licentiatexamen Utveckling av digitala spel får examensbenämningen teknologie licentiat. Doktorand som avlägger doktorsexamen i Utveckling av digitala spel får normalt examensbenämningen teknologie doktor.
Den engelska översättningen av ämnesbeskrivning för licentiat- och doktorsexamen ska vara Game Development.
6 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Tidigare allmän studieplan upphör att gälla för doktorander som antas till utbildning på forskarnivå efter 2007-07-01 i enlighet med SFS 2006:1053. Doktorander som antagits före detta datum kan välja att antingen följa tidigare gällande studieplan eller övergå till den föreliggande t.o.m. utgången av juni 2015.
BILAGA
Mål för utbildning på forskarnivå (examensordningen, HF bilaga 2):
1 Kunskap och förståelse
För licentiatexamen 120 högskolepoäng (hp) skall doktoranden
visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.
För doktorsexamen 240 högskolepoäng (hp) skall doktoranden
- visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och
- visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.
2 Färdighet och förmåga
För licentiatexamen 120 hp skall doktoranden
- visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och
- visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
För doktorsexamen 240 hp skall doktoranden
- visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
- visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete,
- med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen,
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt,
- visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och
- visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.
3 Värderingsförmåga och förhållningssätt
För licentiatexamen 120 hp skall doktoranden
- visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning,
- visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
För doktorsexamen 240 hp skall doktoranden
- visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och
- visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.
4 Vetenskaplig uppsats
För licentiatexamen 120 hp skall doktoranden
- ha fått en vetenskaplig uppsats om minst 60 högskolepoäng godkänd.
För doktorsexamen 240 hp skall doktoranden
- ha fått en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) om minst 120 högskolepoäng godkänd.
Dela