Inlämning av Examensarbete / Submission of Thesis

Johanna Ljungdahl; Linda Olsson Johanna Ljungdahl, Linda Olsson: Vatten vs Stad - en referensstudie av sju vattenfrontprojekt i norden, - ett bebyggelseförslag till Masthuggskajen, Göteborg, - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping, pp. 227. Inst. för fysisk planering/Dept. of Spatial Planning, 2003.

The work

Författare / Author: Johanna Ljungdahl, Linda Olsson
johanna.ljungdahl@spray.se, linda.olsson@vaggeryd.se
Titel / Title: Vatten vs Stad - en referensstudie av sju vattenfrontprojekt i norden, - ett bebyggelseförslag till Masthuggskajen, Göteborg, - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping
Översatt titel / Translated title: Water vs City- a casestudy of seven waterfrontprojects in scandinavia, - a housingproject at Masthuggskajen, Göteborg, - a housingproject at the northern part of Munksjön, Jönköping
Abstrakt Abstract:

Sammanfattning: Vatten vs Stad– en referensstudie av sju vattenfrontprojekt i norden, Johanna Ljungdahl och Linda Olsson

En stads vattenanknutna läge är en stor tillgång såväl för näringslivet som för rekreation och upplevelser. Överallt i världen har städernas sjösida använts för olika ändamål. Under industrialismen separerades många städer från vattnet då hamn- och varvsverksamhet expanderade och tog över markområden. I takt med denna expansion blev också utrymmet i staden begränsat och efter 1900-talets mitt flyttade många verksamheter av detta slag till mer perifera lägen. Kvar blev tomma landområden som ofta övertogs av stora trafikapparater. Under de senaste åren har det blivit allt mer populärt och eftertraktat att bo vattennära, både i Sverige och i andra länder. Många människor har en önskan om tillgång till vatten i sin närmiljö. Under de senaste 30 åren har det därför funnits idéer om att omvandla vattennära hamn-, industri- och trafikområden till något som åter förenar staden med vattnet. Idag finns en trend att förnya dessa outnyttjade markarealer till attraktiva områden för bostäder, kontor och verksamheter, och i stort sett varje hamnstad har genomfört eller har planer på att genomföra dessa omvandlingsprojekt. I norden har omvandling av hamnområdet först kommit igång under senare år. Detta arbete är en referensstudie som behandlar planprojekt där en sådan omvandling genomförts i sju städer i just norden.

Syftet med studien är att studera, jämföra och ta del av erfarenheter från olika vattenfrontprojekt. Studien ingår som en första del i projektet Vatten vs stad och är ett gemensamt projekt som utgör ett underlag till följande delar av arbetet; ett bebyggelseförslag till Masthuggskajen i Göteborg och ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön i Jönköping. Resultatet utgör ett referensmaterial som ska förse de enskilda bebyggelseförslagen med goda och tillämpbara idéer. Studien är begränsad till att behandla omvandlingsområdet i norden, eftersom länderna har liknande förutsättningar vad det gäller t ex klimat, miljö, kultur och planprocess. Detta medför att exemplen blir mer tillämpbara på de båda bebyggelseförslagen. De projekt som studerats är; Aker Brygge i Oslo, Eriksberg i Göteborg, Norra Hamnen i Helsingborg, Bo01-området i Malmö, Östra hamnen i Västerås, Sickla Udde och Sickla Kaj i Stockholm samt Gräsviken i Helsingfors. För att själva få en uppfattning om de utvalda projekten studerades artiklar, böcker och material om de olika städerna. Även intervjuer med berörda personer och studiebesök genomfördes i de sju områdena under arbetets gång.

Referensstudien är uppdelad i tre delar. Den första delen beskriver vattnets betydelse för människan och för stadens utveckling. Den andra delen består av sju kapitel där varje område beskrivs utifrån projektets förutsättningar, planprocess, resultat, framtida utveckling och våra egna kommentarer. I den tredje och sista delen diskuteras större begrepp som kan jämföras mellan de olika projekten. För att förtydliga diskussionen har vi även tagit fram en sammanfattande tabell över de viktigaste diskussionsfrågorna där fakta från de sju tidigare kapitlen sammanställs. Diskussionen leder inte till några konkreta slutsatser om hur ett vattenfront projekt ska genomföras eller utformas. Istället belyses och diskuteras några punkter som är viktiga att ta ställning till vid omvandling av gamla hamn-, trafik- och industriområden. Det är viktigt att varje nytt projekt förblir unikt och att varje stad drar nytta av platsens specifika karaktär och identitet och bygger vidare på detta. På så sätt kan ett unikt område skapas, men som ändå har en historisk förankring och inte upplevs som helt främmande i staden. Olika förutsättningar ger upphov till olika lösningar och det är därför viktigt att inte andra områden kopieras utan att kommunen noga tänker igenom vad som passar bäst på den aktuella platsen. Det ska dock sägas att vissa lösningar kan fungera bra på flera olika platser och att referensstudier av liknande projekt kan ge staden inspiration och nya idéer.

Sammanfattning: Vatten vs Stad – ett bebyggelseförslag till Masthuggskajen Göteborg, Johanna Ljungdahl

Göteborg har liksom många andra hamnstäder i Europa genomgått en utveckling där hamnverksamheten i allt större utsträckning lämnar innerstaden. I takt med att staden växer söker nu Göteborg nya användningssätt för de frigjorda hamnområdena. Under 90-talet låg fokus framförallt på Norra Älvstrandens landområden, men idag har det även blivit aktuellt att utreda Södra Älvstranden som ett omvandlingsområde. Kommunen startade under hösten 2002 ett programarbete kring delen Lilla Bommen till Järntorget. Under hösten 2003 finns planer på att även se över den gällande översiktsplanen över Masthuggskajen, som ligger direkt väster om denna del. En förutsättning för en omvandling av hela Masthuggskajen är att Stena Line flyttar sin verksamhet. Området har idag en ensidig markanvändning med förutom Stenas verksamhet mest kontor och stora parkerings- samt trafikytor. Trafiken utgör tillsammans med Stenas inhägnade terminal dessutom en barriär. Detta medför att få människor rör sig till fots genom området, att många platser upplevs som otrygga att vistas på, särskilt nattetid, samt att omkringliggande områdens invånare och besökare förhindras använda det attraktiva läget vid vattnet.

Götatunneln står färdig vinter 2005-2006.Denna biltunnel ska leda under stadskärnans norra del från Lilla Bommen till Järntorget och frigöra hamnen från en större del av dagens biltrafiken. Väster om Järntorget leds trafiken enligt planerna upp i marknivå förbi Masthuggskajen. Detta innebär att områden söder om Götaleden även i fortsättningen kommer att skiljas från kajområdet. Ett problem som där måste övervinnas är hur kontakten mellan kajen och stadsdelarna söder om området ska kunna säkerställas.

Syftet med denna del av examensarbetet är att utforma ett bebyggelseförslag till Masthuggskajen utifrån analyser av området och goda förebilder från den tidigare gjorda referensstudien. Bebyggelseförslaget är utarbetat utifrån tidigare ställningstagande, inventering och analys. Arbetet är uppdelat i tre kapitel, där det första beskriver projektets förutsättningar; historik, dagens markanvändning och tidigare ställningstaganden. Det andra är en analysdel som studerar området med hjälp av tre analyser som utarbetats från tre ledord; identitet, rörelse och helhet. Det sista kapitlet redovisar planförslaget under rubrikerna planstruktur, trafik, bebyggelse, utemiljö samt service och verksamheter. Texterna kompletteras med beskrivande kartor, illustrationer och fotografier. Arbetet föregicks av inventeringar, studier av litteratur, besök på hemsidor samt intressanta möten och diskussioner med berörda personer.

Ett viktigt ställningstagande som analysen resulterade var en förflyttning av Stena Lines verksamhet och att Götatunneln förlängs västerut. Motivet till dessa ställningstaganden är att en bättre länk till närliggande områden kan skapas, som därmed ökar Masthuggskajens koppling till staden och omgivande delars tillgänglighet till vattnet. Planförslaget går i stora drag ut på att den befintliga kvartersstrukturen förlängs, vilket förankrar området till resten av staden. Kvarterstrukturen längs kajen är mer uppsprucken mot väster och vattnet, för att skapa ljusa gårdar med viss utsikt över Göta Älv. Kvarteren är mot de trafikerade gatorna istället mer stängda för att minska buller och luftföroreningar inne på gårdar och offentliga platser. Förslaget innehåller byggnader för bostäder, verksamheter, handel, hotell och offentlig verksamhet. Offentliga byggnader är lokaliserade vid strategiska platser och ska fungera som nya målpunkter. Förslaget innebär kortfattat; 850-1150 lägenheter, 253 500 - 282 500 kvm verksamhetsyta, 3 200 parkeringsplatser och ett e-tal på 1,75.

Sammanfattning: Vatten vs Stad – ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön Jönköping, Linda Olsson

1998 startade Stadsbyggnadskontoret arbetet med Stadsbyggnadsvisionen som är en vägledning för utveckling av Jönköpings centrala delar. Inom ramen för visionen arbetar Jönköpings kommun med olika delprojekt, där det största av delprojekten är projekt Norra Munksjön. Delprojektet syftar till att utveckla och förstärka stadskärnan och skapa kontakt med vattnet, dels genom att med utfyllnad skapa ny mark och dels genom att omvandla dagens trafik- och parkeringsytor, kring den norra delen av Munksjön, till nya kvarter och vistelseytor. Sedan arbetet med stadsbyggnadsvisionen startade har ett nytt resecentrum invigts och Hamnparken rustats upp.

Runt om Jönköping finns det gott om vatten. De tre sjöarna, med Vättern som den största, ligger alla i direkt anslutning till centrumkärnan. Jönköpings kommun har som mål att utnyttja dessa möjligheter som sjöarna ger, på ett helt annat sätt än vad som görs idag. Längs med den norra och västra delen av Munksjön går idag en fyrfilig led och mellan Södra Strandgatan och centrum i norr upptas marken av stora parkeringsytor. Tillgängligheten och kontakten med vattnet är undermålig då trafiksystemet utgör en barriär. Jönköpings kommun har nu en vision om att bygga om trafiksystemet och på så vis få tillgång till attraktiv mark som kan användas till bostads- och verksamhetsområden. Det nya trafiksystemet innebär en omfördelning av trafikflödet genom att en stor del av trafiken istället leds på en ny bro över Munksjön. För att ytterligare få tillgång till mark har utredningar gjorts angående en utfyllnad i den nordöstra delen av Munksjön. Utfyllnadsområdet har utformats och avgränsats med särskild hänsyn till stabilitet och bottenförhållanden samt vattenströmningen i sjön. För utfyllnaden i Munksjöns nordöstra del och för grundläggningen av stöden för den nya broförbindelsen över sjön erfordras en prövning hos miljödomstolen i Växjö. Beslut om detta väntas den 16 maj.

Syftet med denna del av examensarbetet är att utforma ett bebyggelseförslag på den nytillgängliga marken utifrån vissa givna förutsättningar samt den tidigare gjorda referensstudien. Bebyggelseförslaget har utarbetats utifrån tidigare ställningstagande, inventering och analys. Arbetet är uppdelat i tre kapitel. Det första beskriver projektets förutsättningar; tidigare ställningstaganden, historien kring Norra Munksjön samt hur området upplevs och används idag. Det andra är en analysdel som beskriver området utifrån tre analyser under ledorden identitet, helhet och rörelse. Det sista kapitlet redovisar planförslaget under rubrikerna planstruktur, trafik, bebyggelse, utemiljö samt service och verksamheter. Texterna kompletteras med beskrivande kartor, illustrationer och fotografier.

Planförslaget innebär ökad tillgänglighet och kontakt med vattnet för besökare och invånare i Jönköping. Planstrukturen är en fortsättning på det befintliga rutnätet och sammankopplar området med resten av staden. Kvarterstrukturen är öppen mot vattnet för att få ljusa gårdar och utsikt över sjön, men stängd mot trafikerade gator för att minska buller och föroreningar inne på gårdar och offentliga platser. Förslaget innehåller byggnader för bostäder, verksamheter, handel och utbildning samt för kultur. Offentliga byggnader är lokaliserade vid strategiska platser och blir nya målpunkter. Förslaget innebär kortfattat; 430 lägenheter, 50 000 kvadratmeter för verksamheter, 25 000 kvadratmeter för handel, 25 000 kvadratmeter för kultur, 10 000 kvadratmeter för utbildning, 2 000 parkeringsplatser och ett e-tal på 1,4.

Ämnesord / Subject: Fysisk planering - Spatial Planning\Housing
Fysisk planering - Spatial Planning\Commerce
Fysisk planering - Spatial Planning\Recreation
Nyckelord / Keywords: Vattenfront, Norra Munksjön, Masthuggskajen, Jönköping, Göteborg, Aker Brygge, Eriksberg, Norra Hamnen, Bo01-området, Östra hamnen, Sickla Udde, Sickla Kaj, Gräsviken

Publication info

Dokument id / Document id:
Program:/ Programme Fysisk Planering/Spatial Planning
Registreringsdatum / Date of registration: 09/16/2004
Uppsatstyp / Type of thesis: D-Uppsats/Magister/Master

Context

Handledare / Supervisor: Gunnar Nyström
gunnar.nystrom@bth.se
Examinator / Examiner: Eva Öresjö
Organisation / Organisation: Blekinge Institute of Technology
Institution / School: Inst. för fysisk planering/Dept. of Spatial Planning
Inst. för fysisk planering S-371 79 Karlskrona
+46 455 38 50 00
http://www.bth.se/ifp/

Files & Access

Bifogad uppsats fil(er) / Files attached: masthuggskajen ljungdahl j framsida.pdf (643 kB, öppnas i nytt fönster)
masthuggskajen ljungdahl j s 01-7.pdf (309 kB, öppnas i nytt fönster)
masthuggskajen ljungdahl j s 08-12.pdf (1877 kB, öppnas i nytt fönster)
masthuggskajen ljungdahl j s 13-17.pdf (3584 kB, öppnas i nytt fönster)
masthuggskajen ljungdahl j s 18-19.pdf (1256 kB, öppnas i nytt fönster)
masthuggskajen ljungdahl j s 20-25.pdf (3764 kB, öppnas i nytt fönster)
masthuggskajen ljungdahl j s 62-65.pdf (202 kB, öppnas i nytt fönster)
masthuggskajen ljungdahl j s 60-61.pdf (709 kB, öppnas i nytt fönster)
masthuggskajen ljungdahl j s 52-59.pdf (5826 kB, öppnas i nytt fönster)
masthuggskajen ljungdahl j s 42-51.pdf (4193 kB, öppnas i nytt fönster)
masthuggskajen ljungdahl j s 36-41.pdf (2049 kB, öppnas i nytt fönster)
masthuggskajen ljungdahl j s 32-35.pdf (3166 kB, öppnas i nytt fönster)
masthuggskajen ljungdahl j s 26-31.pdf (3543 kB, öppnas i nytt fönster)
norra munksjön olsson l framsida.pdf (416 kB, öppnas i nytt fönster)
norra munksjön olsson l inledning.pdf (244 kB, öppnas i nytt fönster)
norra munksjön olsson l s 08-11.pdf (3312 kB, öppnas i nytt fönster)
norra munksjön olsson l s 12-15.pdf (5558 kB, öppnas i nytt fönster)
norra munksjön olsson l s 16-17.pdf (713 kB, öppnas i nytt fönster)
norra munksjön olsson l s 18-23.pdf (5681 kB, öppnas i nytt fönster)
norra munksjön olsson l s 24-31.pdf (2714 kB, öppnas i nytt fönster)
norra munksjön olsson l s 32-35.pdf (3224 kB, öppnas i nytt fönster)
norra munksjön olsson l s 36-39.pdf (1377 kB, öppnas i nytt fönster)
norra munksjön olsson l s 40-45.pdf (3900 kB, öppnas i nytt fönster)
norra munksjön olsson l s 46-53.pdf (4570 kB, öppnas i nytt fönster)
norra munksjön olsson l s 54-57.pdf (1373 kB, öppnas i nytt fönster)
norra munksjön olsson l s 59 .pdf (320 kB, öppnas i nytt fönster)
norra munksjön olsson l s 60-61.pdf (166 kB, öppnas i nytt fönster)
referensstudie ljungdahl j olsson l framsida.ndd.pdf (604 kB, öppnas i nytt fönster)
referensstudie ljungdahl j olsson l inledning.pdf (1686 kB, öppnas i nytt fönster)
referensstudie ljungdahl j olsson l s 14-23 .pdf (5597 kB, öppnas i nytt fönster)
referensstudie ljungdahl j olsson l s 24-33.pdf (5700 kB, öppnas i nytt fönster)
referensstudie ljungdahl j olsson l s 34-43.pdf (2906 kB, öppnas i nytt fönster)
referensstudie ljungdahl j olsson l s 44-53.pdf (5520 kB, öppnas i nytt fönster)
referensstudie ljungdahl j olsson l s 54-63.pdf (2671 kB, öppnas i nytt fönster)
referensstudie ljungdahl j olsson l s 64- 75.pdf (5106 kB, öppnas i nytt fönster)
referensstudie ljungdahl j olsson l s 76-85.pdf (5001 kB, öppnas i nytt fönster)
referensstudie ljungdahl j olsson l s 86-89.pdf (369 kB, öppnas i nytt fönster)
referensstudie ljungdahl j olsson l s 90-99 .pdf (864 kB, öppnas i nytt fönster)
referensstudie ljungdahl j olsson l slutord s 101.pdf (409 kB, öppnas i nytt fönster)