Inlämning av Examensarbete / Submission of Thesis

Mats Lundström , pp. 94. Inst. för fysisk planering/Dept. of Spatial Planning, 2003.

The work

Författare / Author: Mats Lundström
mats.lundstrom@eskilstuna.se
Titel / Title: Jakten på den försvunna stadsmässigheten
Översatt titel / Translated title: The Search for Urbanity
Abstrakt Abstract:

Jakten på den försvunna stadsmässigheten

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad fenomenet stadsmässighet innebär och att därmed få en djupare förståelse för detta stadsbyggnadsfenomen
och som följd av detta på ett bättre sätt kunna handskas med det i diskussion och praktiskt planeringsarbete. Examensarbetet belyser vad ett stadsmässigt byggande
innebär enligt vissa betydelsefulla tadsbyggnadsteoretiker. Finns det skäl att bygga stadsmässigt och vad finns det för faktorer som försvårar möjligheterna att skapa stadsmässiga städer? Vidare presenteras tre svenska stadsbyggnadsprojekt
där stadsmässighet har stått i centrum. Arbetet baseras på litteraturstudier samt studiebesök.

Examensarbetet börjar med en kortfattad begreppsgenomgång där begreppen stad, stadsmässighet, urban och urbanitet diskuteras. Stadsmässighet har en mer fysiskt innebörd, medan urbanitet snarare handlar om ett socialt förhållningssätt. Vidare diskuteras olika stadsbyggnadsteoretikers syn på staden och stadsmässighet.
Dessa är:

- Jane Jacobs
- Léon Krier
- New Urbanism
- Jerker Söderlind
- Lars Marcus
- Rem Koolhaas

De olika teoretikernas idéer presenteras och kategoriseras: fysiska/rumsliga, funktionella och sociala aspekter. Stadsbyggarna/arkitekterna (alla utom Jacobs) fokuserar
de fysiska aspekterna av stadsmässighet, till skillnad från Jacobs som till stor del sätter fokus på de sociala aspekterna (även om Söderlind anlägger ett visst ekonomiskt perspektiv). Krier och nyurbanisterna lägger stor vikt vid stadens gestalt, men för ingen direkt diskussion om hur ett vitalt stadsliv ska göras möjligt. Kriers urbanism handlar om symbolisk form snarare än användningen av rummet.
Söderlind och Marcus, däremot, tar ett steg längre och funderar över hur staden fungerar, såväl fysiskt som funktionellt. Koolhaas kritiska syn på den stadsmässiga
staden bryter mot de andra skribenternas synsätt.

I de följande kapitlen (4-6) fördjupas och breddas de tre olika aspekterna av stadsmässighet, med stöd från andra teoretiker och forskare.

I fördjupningskapitlet om stadsmässighetens funktionella aspekter presenteras en historik över den mångfunktionella staden samt orsaker till dagens funktionssegregerade
stad, bl a samhällsutvecklingen och den modernistiska stadsplaneringen. Vidare presenteras grundläggande förutsättningar för en fungerande servicesektor i staden. Här diskuteras även begreppen funktionsseparering och -integrering samt olika nivåer av integrering.

Fördjupningen om de fysiska och rumsliga aspekterna på stadsmässighet inleds med en historisk beskrivning av stadens utveckling, orsaker och verkan från antikens städer till dagens moderna städer. Här presenteras även vikten av blandad bebyggelse samt hur man kan associera fysisk och rumslig utformning med olika grader av stadsmässighet (Duany?s transekt).

Stadsmässighetens sociala aspekter fördjupas genom en historisk överblick om livet på stadens gator och torg. Här diskuteras vidare det offentliga rummets roll som en arena för social interaktion: bl a offentlighet, svaga band, ytliga kontakter, serendipitet och tolerans.

I tre fallstudier presenteras hur man sedan slutet av 1970-talet försökt bygga mer stadsmässiga städer i Sverige: Skarpnäck (Stockholm), Ladugårdsängen (Örebro)och Hammarby Sjöstad (Stockholm). Det är tydligt att man nder de tjugo
åren som gått har utvecklat kunskapen om hur man bygger stadsmässigt, även om man fortfarande har problem med de sociala och funktionella aspekterna av stadsmässigheten.

I den avslutande diskussionen diskuteras huruvida vi ska bygga stadsmässiga städer eller ej. Faktorer som talar såväl för som mot tas upp. Vidare förs en diskussion om
stadsrummet som ett av allt fler medier för social interaktion samt att stadsmässiga stadsdelar per definition är parasiter som dränerar servicesektorns befolkningsunderlag för andra stadsdelar. Avslutningsvis presenteras förslag till faktorer att betänka vid stadsmässigt stadsbyggande: skilj på makro- och mikronivå, minimera tiden i bilen, bygg främst i befintliga områden, bygg inte bara stadsmässigt samt bygg stadsmässigt där det finns förutsättningar.

Ämnesord / Subject: Fysisk planering - Spatial Planning\Local Planning
Fysisk planering - Spatial Planning\Social Planning
Fysisk planering - Spatial Planning\Housing
Nyckelord / Keywords: stadsmässighet, urbanitet, stadsplanering, stad, urban, stadsmässig, fysisk planering, stadsutveckling

Publication info

Dokument id / Document id:
Program:/ Programme Fysisk Planering/Spatial Planning
Registreringsdatum / Date of registration: 02/15/2005
Uppsatstyp / Type of thesis: D-Uppsats/Magister/Master

Context

Handledare / Supervisor: Anders Tornqvist
anders.tornqvist@bth.se
Examinator / Examiner: Eva Öresjö
Organisation / Organisation: Blekinge Institute of Technology
Institution / School: Inst. för fysisk planering/Dept. of Spatial Planning
Inst. för fysisk planering S-371 79 Karlskrona
+46 455 38 50 00
http://www.bth.se/ifp/
Anmärkningar / Comments:

(april 2003)
e-post: mats.l@aq-arkitekter.se
tel: 016-15 93 16 (arb), 08-669 69 28 (hem), 0733-42 36 36 (mobil)
adress: Lundagatan 44A, 117 27 Stockholm.

Files & Access

Bifogad uppsats fil(er) / Files attached: exjobb stadsmässighet rev 14 jan 03.pdf (10532 kB, öppnas i nytt fönster)