Inlämning av Examensarbete / Submission of Thesis

Sara Bergvin , pp. 57. Inst. för fysisk planering/Dept. of Spatial Planning, 2003.

The work

Författare / Author: Sara Bergvin
sara_bergvin@hotmail.com
Titel / Title: Riksintresse för kulturmiljö - En fråga om existens
Abstrakt Abstract:

I Sveriges miljömålsproposition 2000/01:130 finns mål och delmål för miljön i Sverige som ska uppnås inom en generation. Ett exempel är ett delmål under målet God bebyggd miljö som lyder: ”Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur kulturhistoriska och estetiska värden ska tas till vara och utvecklas.” Många gånger finns konflikter mellan olika intressen vid planering, och då är det viktigt att kunna väga dessa mot varandra för att hitta den lösning som är mest långsiktigt hållbar. Det är inte en enkel uppgift att kunna bruka och ta vara på dessa värden på ett bra sätt så att olika intressen inte motarbetar varandra.

Syftet med examensarbetet är att studera de motsättningar och samspel som kan finnas inom och mellan kulturmiljövårdens riksintresseområden. Syftet är även att studera de olikheter som finns i urval och bedömning av kulturmiljövårdens riksintressen. Dessa studier undersöker vilka behov det finns att i den kommande revideringen av dessa riksintressen utveckla urvalsgrunder och principer för avgränsning med hänsyn till miljökvalitetsmålen.

Den första delen av examensarbetet ger bakgrundsfakta om begrepp, lagar och miljömål. Begrepp inom kulturmiljöområdet som ofta förekommer i arbetet är bland annat kulturarv, riksintresse för kulturmiljö, kulturminne och kulturreservat. Dessa begrepp definieras och förklaras. Ur de olika lagarna, Miljöbalken, Plan- och bygglagen och Lag om kulturminnen mm. sammanfattas de avsnitt som kan bli aktuella vid planering gällande riksintresseområden för kulturmiljön. Kapitlet beskriver även översiktligt ett av de femton miljökvalitetsmål som riksdagen har antagit, nämligen ”Hav i balans samt levande kust och skärgård”.

Den andra delen av examensarbetet inleds med en översikt över de fjorton kustlänen, för att ge en uppfattning om hur landets kustområden ser ut natur- och kulturgeografiskt och de olika länens engagemang i miljömål. Här ges även en sammanfattning av regionaliseringarna av miljömålet ”Hav i balans samt levande kust och skärgård”, och hur riksintressemiljöerna har behandlats i de regionala miljömålsdokumenten. Därefter ges en sammanställning av kulturmiljöns riksintressetyper, och en översiktlig jämförelse av riksintressefördelningen längs Sveriges kust- och skärgårdsområden. Beskrivningarna är citerade från en ordlista som togs fram i samband med den senaste revideringen som gjordes av riksintressena på mitten av 1990-talet. Endast de miljötyper som berör kust och hav är beskrivna.

Den metod som använts i vindkraftsuppdraget för att beskriva kulturhistoriska karaktärsområden förklaras. I den djupstudien som gjorts för tre län, Västra Götalands, Skåne samt Västernorrlands län, jämförs riksintresseurval, avgränsningar, kulturmiljöprofil och regionala miljömål. Hur de länen har redovisat karaktärsområden enligt vindkraftsuppdraget diskuteras även.

Studierna har visat att det finns skillnader mellan länen i urval, avgränsning och beskrivningar av riksintresseområden för kulturmiljö. Det kan urskiljas naturliga olikheter som beror på utveckling och tradition i en viss del av landet, men även skillnader som beror på hur urval och avgränsning bedömdes vid det första urvalet på 1970-talet. Det saknas ett urval av miljötyper som tidigare inte bedömts riksintressanta för kulturmiljön, men som idag med det förändrade synsättet på kulturmiljöer anses intressanta. De skillnader som finns kan göra det svårt att hävda de riksintressanta kulturmiljövärdena när olika intressen står mot varandra i planeringssituationer.

Arbetet med regionala miljömål tar upp en stor del av tiden för länsstyrelserna. De måldokument som finns för näst intill alla län är mycket generella i formuleringarna. De tar sällan upp riksintressen för kulturmiljö i delmålen, men vissa län har påpekat att de har så dåligt underlag att de inte kan ta ställning till delmål för kulturmiljön.

Direktiven för karaktärsindelningarna enligt vindkraftsuppdraget har tolkats olika av länen. Materialet ger ändå en grov bild över hur Sveriges kustområden ser ut och kan även vara en början till att ringa in riksintressen för kulturmiljön, både gamla och nya.

För att riksintressen för kulturmiljö ska få den dignitet som önskas måste hela planeringskedjan fungera, från nationell till lokal nivå. I den kommande revideringen måste den nationella överblicken ges stor tyngd för att kunna få ett bra resultat. De regionala särdragen bör vara mer tydliga än idag i urvalet. Intentionerna bör även fortsättningsvis vara att riksintressen för kulturmiljön ska vara värden ur nationell, regional synvinkel eller unika värden. Kommunerna har det största ansvaret då de har planmonopol, och är de som kan och ska säkerställa riksintressen genom sina planinstrument.

Ämnesord / Subject: Fysisk planering - Spatial Planning\Regional Planning

Nyckelord / Keywords: Nationell planering, riksintresse, kulturmiljö

Publication info

Dokument id / Document id:
Program:/ Programme Fysisk Planering/Spatial Planning
Registreringsdatum / Date of registration: 09/16/2004
Uppsatstyp / Type of thesis: D-Uppsats/Magister/Master

Context

Handledare / Supervisor: Gösta Blücher
gosta.blucher@telia.com
Examinator / Examiner: Eva Öresjö
Organisation / Organisation: Blekinge Institute of Technology
Institution / School: Inst. för fysisk planering/Dept. of Spatial Planning
Inst. för fysisk planering S-371 79 Karlskrona
+46 455 38 50 00
http://www.bth.se/ifp/