Inlämning av Examensarbete / Submission of Thesis

Jessica Andersson 97012, pp. 114. Dept. of Spatial Planning and Civil Engineering, 1997.

The work

Författare / Author: Jessica Andersson
Titel / Title: Planeringsförutsättningar för Brommafältet
Abstrakt Abstract:

Bakgrund

Bromma flygplats är en sedan länge omdiskuterad verksamhet, belägen ca sju
kilometer från Stockholms city. Området som behandlas i detta projekt är ca
300 ha stort och omfattar flygplatsen samt verksamheter och mark i
anslutning till flygfältet. Enligt skrivna avtal har flygverksamheten rätt att
fortsätta fram till 2011. Starka krafter i Stockholm driver dock frågan om en
tidigare nedläggning för att det attraktiva markområdet skall kunna bebyggas,
huvudsakligen med bostäder.
I remissupplagan till Stockholms kommuns översiktsplan anges Bromma
flygplats som ett strategiskt område, d v s ett område av stor betydelse för
kommunens framtida utveckling. Områdets storlek innebär att åtgärder på
fältet inte bara påverkar de direkta omgivningarna, utan också stora delar av
Stockholmsregionen. Projektet har gått ut på att studera de övergripande
förutsättningarna för framtida beyggelseexploatering på flygfältet och att,
utifrån dem, ge ett planförslag för Brommafältet.


Övergripande studier

Projektet inleds med en studie av fyra övergripande faktorer som inte enbart
har betydelse för planområdet. Avsikten med det tillvägagångssättet är att
belysa Brommas betydelse i ett större sammanhang. De faktorer som har
ansetts viktiga att studera är Storstockholms grönstruktur, Storstockholms
kollektivtrafiksystem, bebyggelsens förhållande till sin omgivning, samt
bebyggelsetäthet. Tillvägagångssättet har varit att ta fram två alternativ för
varje faktor, att jämföra dem med varandra och ta ställning för ett alternativ.
Ställningstagandena i de övergripande frågorna ligger sedan till grund för det
fortsatta arbetet.
Resultatet av dessa ställningstaganden är att den grönstruktur som idag finns
inom planområdet bevaras i sin helhet. Den ingår i en viktig länk mellan de
två gröna kilarna Mälar- och Järvakilarna, som sträcker sig från de yttre
delarna av Stockholmsregionen in mot Stockholms stadskärna. Den planerade
snabbspårvägen mellan Alvik och Stockholms Universitet dras i förslaget in
på Brommafältet för att framtida invånare skall försörjas med en effektiv
kollektivtrafik. Ställning tas också för att bebygga området med en varierad
bostadsbebyggelse, av estetiska, sociala och funktionella skäl. Enbart småhus
skapar ofta en utpräglad förorts- och sovstadskänsla och ger inte tillräckligt
befolkningsunderlag för önskvärd service. Bebyggelsen bör också hållas
samman till en enhet, delvis av samma skäl som ovan men också för att skapa
ett nytt område med en egen identitet och egna förutsättningar.
På Bromma bör således ett nytt grannskap växa fram, med samlad
bebyggelse, egen identitet, varierad bostadsbebyggelse, med en
snabbspårvägsstation centralt i området, samt med en grönstruktur som
kopplas till den befintliga grönstruktur som finns.


Planförslag

Bebyggelsen har delats upp i mindre stadsdelar som relateras till ett centrum,
magneten i området. Utgångspunkt är snabbspårvägsstationen, som
lokaliseras till den ursprungliga flygterminalen från 1936. Runt denna ges
förutsättningar för service, både kommunal och kommersiell, att etablera sig,
delvis integrerat med bostadsbebyggelse.
Exploateringsgraden är som högst i de centrala delarna av området, för att
gradvis avta ju längre ut i de perifera delarna man kommer. Totalt tas 100 ha,
av de totalt 300, i anspråk för bostadsbebyggelse. Området beräknas rymma
ca 6 000 lägenheter, och således ge plats för knappt 11 000 invånare.
Föreslagen bebyggelse illustreras med tvåvånings radhusbebyggelse samt tre- och
fyravånings flerbostadshus. Hustyperna har valts för att illustrera strävan
mot en varierad och blandad bebyggelsemiljö, ett oändligt antal
valmöjligheter finns.

I de centrala delarna av området föreslås verksamheter och bostäder
integreras. Delar med enbart verksamheter föreslås i anslutning till
stormarknadsområdet. Andelen ytor för verksamheter kan tyckas låg, vilket
dock har sin grund i närheten till Ulvsunda industriområde. Dar finns ett stort
antal arbetsplatser och stor potential finns för vidareutveckling av det
området.
Brommafältets utbyggnad delas in i tre utbyggnadsetapper. Den första
etappen är störst, ca 2 500 lgh byggs. Detta för att tidigt få ett
befolkningsunderlag som utgör en grund för fortsatt planering. Tidshorisonten
för varje etapp beräknas till ungefär 5-7 år, vilket innebär en total
utbyggnadstid på ca 15-20 år.
Grönstrukturen spelar en viktig roll i förslaget. Bebyggelsens uppdelning i
stadsdelar görs delvis genom att större grönstråk fördelar bebyggelsen i
fattbara delar. Grönstråken har sin grund i den befintliga grönstrukturen i
planområdets västra del och byggs upp som ett nät över området. De gröna
stråken förbinds med varandra genom att de knyts an till de befintliga
höjderna Kvarnbacken och Ranhammarshöjden. De knyts också samman
genom det finmaskiga nät av alléplanteringar som följer gatustrukturen.
I de större grönstråken skall ett antal funktioner rymmas. Grönstrukturen är
mycket viktig, både av estetiska, rekreativa och ekologiska skäl. De är
tillräckligt stora för att rymma såväl bollplaner som parkplanteringar.
Grönstråken är också viktiga för lokalklimatet, området är i dag en flack,
blåsig yta. Större sammanhangande läplanteringar kan få en positiv effekt för
temperatur, vind m m. En annan viktig aspekt på grönområdena att de kan
rymma lokala lösningar för omhändertagande av vatten, t ex våtmarker.
Lokala lösningar för vatten bör få stort utrymme i planeringen av
Brommafältet. Områdets tillrinningsområde är den närliggande Bällstaviken,
där vattenkvaliteten inte är så bra. Förhoppningen är att vattenkvaliteten i
Bällstaviken på sikt skall förbättras, delvis genom att renat vatten tillförs från
Brommafältet.

Framtid

Brommafältets betydelse som utbyggnadsområde kan förväntas bli stor inför
framtiden. Bebyggelsetrycket i Stockholmsregionen är stort och chanserna
finns att skapa ett mycket attraktivt bostads- och arbetsområde. Brommafältet
ligger i det halvcentrala band, mellan innerstaden och förorterna, vars
betydelse kan komma att öka, bl a när snabbspårvägen byggs ut i sin helhet.
Området kan dock inte förväntas få samma betydelse som t ex det närliggande
Alvik, på grund av att Brommafältet inte kommer att utgöra en knutpunkt där
olika trafikslag möts och intensiteten blir hög. Brommafältets läge,
tillsammmans med Ulvsunda industriområde, är ändå mycket intressant. Med
en utbyggd snabbspårväg och med den kraftigt trafikerade Ulvsundaleden är
området lokaliserat i ett mycket urbant läge. Detta faktum, samt den gradvis
förändrade uppfattningen om att stadens gräns inte längre är dess slut, utan
dess början, kan komma att få stor betydelse för Brommafältets utveckling
inför framtiden.

Ämnesord / Subject: Fysisk planering - Spatial Planning\Local Planning
Fysisk planering - Spatial Planning\Housing
Nyckelord / Keywords: Planeringsförutsättningar, Bromma flygfält, Grönstruktur, Kollektivtrafik, Exploateringsgrad, Täthet, Boendekvalitet, Strategisk planering

Publication info

Dokument id / Document id:
Program:/ Programme Fysisk Planering/Spatial Planning
Registreringsdatum / Date of registration: 09/16/2004
Uppsatstyp / Type of thesis: D-Uppsats/Magister/Master

Context

Handledare / Supervisor: Kristina Nilsson
Organisation / Organisation: Blekinge Institute of Technology
Institution / School: Dept. of Spatial Planning and Civil Engineering

+46 455 780 00
I samarbete med / In co-operation with: Stockholms stadsbyggnadskontor, distrikt Västerort

Files & Access

Bifogad uppsats fil(er) / Files attached: