Jessica Andersson 97012, pp. 114. Dept. of Spatial Planning and Civil Engineering, 1997.
Bakgrund Bromma flygplats är en sedan länge omdiskuterad verksamhet, belägen ca sju kilometer från Stockholms city. Området som behandlas i detta projekt är ca 300 ha stort och omfattar flygplatsen samt verksamheter och mark i anslutning till flygfältet. Enligt skrivna avtal har flygverksamheten rätt att fortsätta fram till 2011. Starka krafter i Stockholm driver dock frågan om en tidigare nedläggning för att det attraktiva markområdet skall kunna bebyggas, huvudsakligen med bostäder. I remissupplagan till Stockholms kommuns översiktsplan anges Bromma flygplats som ett strategiskt område, d v s ett område av stor betydelse för kommunens framtida utveckling. Områdets storlek innebär att åtgärder på fältet inte bara påverkar de direkta omgivningarna, utan också stora delar av Stockholmsregionen. Projektet har gått ut på att studera de övergripande förutsättningarna för framtida beyggelseexploatering på flygfältet och att, utifrån dem, ge ett planförslag för Brommafältet. Övergripande studier Projektet inleds med en studie av fyra övergripande faktorer som inte enbart har betydelse för planområdet. Avsikten med det tillvägagångssättet är att belysa Brommas betydelse i ett större sammanhang. De faktorer som har ansetts viktiga att studera är Storstockholms grönstruktur, Storstockholms kollektivtrafiksystem, bebyggelsens förhållande till sin omgivning, samt bebyggelsetäthet. Tillvägagångssättet har varit att ta fram två alternativ för varje faktor, att jämföra dem med varandra och ta ställning för ett alternativ. Ställningstagandena i de övergripande frågorna ligger sedan till grund för det fortsatta arbetet. Resultatet av dessa ställningstaganden är att den grönstruktur som idag finns inom planområdet bevaras i sin helhet. Den ingår i en viktig länk mellan de två gröna kilarna Mälar- och Järvakilarna, som sträcker sig från de yttre delarna av Stockholmsregionen in mot Stockholms stadskärna. Den planerade snabbspårvägen mellan Alvik och Stockholms Universitet dras i förslaget in på Brommafältet för att framtida invånare skall försörjas med en effektiv kollektivtrafik. Ställning tas också för att bebygga området med en varierad bostadsbebyggelse, av estetiska, sociala och funktionella skäl. Enbart småhus skapar ofta en utpräglad förorts- och sovstadskänsla och ger inte tillräckligt befolkningsunderlag för önskvärd service. Bebyggelsen bör också hållas samman till en enhet, delvis av samma skäl som ovan men också för att skapa ett nytt område med en egen identitet och egna förutsättningar. På Bromma bör således ett nytt grannskap växa fram, med samlad bebyggelse, egen identitet, varierad bostadsbebyggelse, med en snabbspårvägsstation centralt i området, samt med en grönstruktur som kopplas till den befintliga grönstruktur som finns. Planförslag Bebyggelsen har delats upp i mindre stadsdelar som relateras till ett centrum, magneten i området. Utgångspunkt är snabbspårvägsstationen, som lokaliseras till den ursprungliga flygterminalen från 1936. Runt denna ges förutsättningar för service, både kommunal och kommersiell, att etablera sig, delvis integrerat med bostadsbebyggelse. Exploateringsgraden är som högst i de centrala delarna av området, för att gradvis avta ju längre ut i de perifera delarna man kommer. Totalt tas 100 ha, av de totalt 300, i anspråk för bostadsbebyggelse. Området beräknas rymma ca 6 000 lägenheter, och således ge plats för knappt 11 000 invånare. Föreslagen bebyggelse illustreras med tvåvånings radhusbebyggelse samt tre- och fyravånings flerbostadshus. Hustyperna har valts för att illustrera strävan mot en varierad och blandad bebyggelsemiljö, ett oändligt antal valmöjligheter finns. I de centrala delarna av området föreslås verksamheter och bostäder integreras. Delar med enbart verksamheter föreslås i anslutning till stormarknadsområdet. Andelen ytor för verksamheter kan tyckas låg, vilket dock har sin grund i närheten till Ulvsunda industriområde. Dar finns ett stort antal arbetsplatser och stor potential finns för vidareutveckling av det området. Brommafältets utbyggnad delas in i tre utbyggnadsetapper. Den första etappen är störst, ca 2 500 lgh byggs. Detta för att tidigt få ett befolkningsunderlag som utgör en grund för fortsatt planering. Tidshorisonten för varje etapp beräknas till ungefär 5-7 år, vilket innebär en total utbyggnadstid på ca 15-20 år. Grönstrukturen spelar en viktig roll i förslaget. Bebyggelsens uppdelning i stadsdelar görs delvis genom att större grönstråk fördelar bebyggelsen i fattbara delar. Grönstråken har sin grund i den befintliga grönstrukturen i planområdets västra del och byggs upp som ett nät över området. De gröna stråken förbinds med varandra genom att de knyts an till de befintliga höjderna Kvarnbacken och Ranhammarshöjden. De knyts också samman genom det finmaskiga nät av alléplanteringar som följer gatustrukturen. I de större grönstråken skall ett antal funktioner rymmas. Grönstrukturen är mycket viktig, både av estetiska, rekreativa och ekologiska skäl. De är tillräckligt stora för att rymma såväl bollplaner som parkplanteringar. Grönstråken är också viktiga för lokalklimatet, området är i dag en flack, blåsig yta. Större sammanhangande läplanteringar kan få en positiv effekt för temperatur, vind m m. En annan viktig aspekt på grönområdena att de kan rymma lokala lösningar för omhändertagande av vatten, t ex våtmarker. Lokala lösningar för vatten bör få stort utrymme i planeringen av Brommafältet. Områdets tillrinningsområde är den närliggande Bällstaviken, där vattenkvaliteten inte är så bra. Förhoppningen är att vattenkvaliteten i Bällstaviken på sikt skall förbättras, delvis genom att renat vatten tillförs från Brommafältet. Framtid Brommafältets betydelse som utbyggnadsområde kan förväntas bli stor inför framtiden. Bebyggelsetrycket i Stockholmsregionen är stort och chanserna finns att skapa ett mycket attraktivt bostads- och arbetsområde. Brommafältet ligger i det halvcentrala band, mellan innerstaden och förorterna, vars betydelse kan komma att öka, bl a när snabbspårvägen byggs ut i sin helhet. Området kan dock inte förväntas få samma betydelse som t ex det närliggande Alvik, på grund av att Brommafältet inte kommer att utgöra en knutpunkt där olika trafikslag möts och intensiteten blir hög. Brommafältets läge, tillsammmans med Ulvsunda industriområde, är ändå mycket intressant. Med en utbyggd snabbspårväg och med den kraftigt trafikerade Ulvsundaleden är området lokaliserat i ett mycket urbant läge. Detta faktum, samt den gradvis förändrade uppfattningen om att stadens gräns inte längre är dess slut, utan dess början, kan komma att få stor betydelse för Brommafältets utveckling inför framtiden.