Marina Fyhr; Tony Svensson 98011, pp. 219. Dept. of Spatial Planning and Civil Engineering, 1998.
Del 1 Det här examensarbetet tog sin början under läsandet av Boverkets rapport "Den måttfulla staden" under sommaren 1997. Rapporten inspirerade oss till att arbeta med en stad som stämde in på den beskrivning av måttfullhet som Boverket målar upp. Valet föll på Landskrona av den enkla anledningen att vi såg dess stadsplan och tyckte att den verkade intressant - något, annat visste vi då inte om staden. Efter ett samtal med stadsbyggnadschefen i kommunen, Jörgen Bergvall, såg vi flera intressanta uppgifter. Första gången vi kom till Landskrona för att besöka stadshuset anlände vi med låga förväntningar. Vi hade fått höra att Landskrona var en sömnig lite småtråkig stad utan några anmärkningsvärda kvaliteter. Detta var vi redan från början skeptiska mot, och när vi närmade oss järnvägsstationen kunde vi konstatera att vår skepticism var berättigad. Efter bara en kort promenad kunde vi konstatera att Landskrona döljer många unika kvaliteter. Under vara samtal med stadsbyggnadschefen och genom egna iakttagelser växte en bild av stadens situation fram. De problem och frågeställningar vi såg faller till viss del inom ramen for ett traditionellt sektorsupplägg av ämnesområden, till exempel trafik, grönstruktur, kulturmiljöer etc. En del problem är emellertid av sådan karaktär att de omfattar flera sektorsområden samtidigt vi kunde efter en tid gruppera problemen i fyra "problemkomplex": - Stadens själ - Vad är stadens själ för något? Olika delar av stadens själ, identitetsproblemet och dess betydelse. - Staden som boplats - Vilka faktorer är viktiga för en god livsmiljö? Hur påverkar de vår livsmiljö och vilka problem följer? - Stadens uthållighet - Ekologiskt hållbar utveckling berör bland annat kvalitet hos mark, vatten och luft, stadens gröna ytor, energianvändning och frågor som rör hälsa och säkerhet - Stadens bebyggelseutveckling - Här ryms frågor om hur staden eventuellt skall växa, hinder och styrande faktorer Inom varje problemkomplex ryms flera, frågeställningar som hänger samman med de övriga i problemkomplexet. Till exempel är transporter och rörelser en av de viktigaste förutsättningarna för en tätorts utbyggnad och faller därför in under "Stadens bebyggelseutveckling" tillsammans med studier av utbyggnadsområden och lokalisering av viktiga funktioner. De olika problemkomplexen är också kopplade till varandra genom att ämnesområdena är beroende av varandra. Anledningen till att vi har gjort den gruppering av problem som föreligger är att de är lättare att beskriva och förstå tillsammans. Vissa problem faller också lätt "mellan stolarna" genom en traditionell sektorsindelning av olika ämnesområden. Vi vill här ta ett helhetsgrepp om dem. Syftet med uppgiften har varit att studera Landskrona tätort och ifrån en analys av förutsätmingama ge förslag till åtgärder och förbättringar. Målet var att utifrån dagens situation formulera övergripar riktlinjer för tätortens framtida fysiska utveckling och ta fram detaljerade förslag till förbättringar för utvalda delar av staden. Resultatet av arbetet är tänkt att inte bara vara en plan i traditionell bemärkelse, utan även tjäna som ett inspirationsdokument för fortsatt arbete med planeringen av staden. Rapporten har därför utformats med ett rikt bild- och kartmaterial. En tanke bakom upplagget av arbetet är att det ska behandla olika aktuella problem utifrån problembilden, inte utifrån olika förvaltningars ansvarsområden så som översiktsplaner normalt brukar utformas. Avsikten med detta är att integrera olika kunskapsområden i problem- områden och fokusera på de problem som finns. För analys har olika metoder använts; den danska stadsanalysmetoden "SAVE", Boverkets metod för analys av grönstruktur redovisad i rapporten "Stadens parker och natur" och Boverkets "TRÅD" för trafik- studier. Analyserna har inte använts fullt ut eller ordagrannt, utan snarare tjänat som inspiration och stöd i tillämpliga delar. En stor del analyserna baseras på våra egna iakttagelser. Analysen har genomförts på två nivåer; en övergripande för hela staden och en detaljerad för valda delar. Avsikten har varit att slutsatserna av den övergripande analysen skall visa vilka delar av staden som bör behandlas mer ingående. Först därefter har en detaljerad analys för dessa områden gjorts. Del 2 Det här examensarbetet tog sin början under läsandet av Boverkets rapport "Den måttfulla staden" under sommaren 1997. Rapporten inspirerade oss till att arbeta med en stad som stämde in på den beskrivning av måttfullhet som Boverket målar upp. Valet föll på Landskrona av den enkla anledningen att vi såg dess stadsplan och tyckte att den verkade intressant - något annat visste vi då inte om staden. Efter ett samtal med stadsbyggnadschefen i kommunen, Jörgen Bergvall, såg vi flera intressanta uppgifter. Både Nyhamn och Bangårdsområdet,visade sig vara aktuella för någon form av förändring. Två arkitektkontor hade fåt i uppdrag att titta närmare på möjligheterna att bebygga Nyhamn. Området ligger centralt och intill vattnet varför även vi lockades av dess möjligheter och valde att titta närmare på områdets framtida utveckling. Bangårdsområdet som även det ligger centralt i staden visade sig också stå inför en förvandlingsprocess. Rangeringen av farligt gods planeras flyttas och stationen som finns i området flyttas under 1998 och får ett nytt läge i stadens utkant. Bangården frigörs därmed för andra ändamål. Anleditiugen till att vi valde två så centralt belägna områden i staden var dels att vi ville arbeta med den typ av stadmiljö som centrum erbjuder, dels att vi i vår övergripande analys kommit fram till att det var rätt att bebygga. I skissen till fördjupning av översiktsplanen gjordes en bedömning över lämpliga utbyggnadsområden baserat på olika faktorer. Som en vidareutveckling valdes två av dessa områden ut som fördjupningsuppgifter och återfinns i detta häfte. Planarbetet med dessa två områden syftar till att konkretisera de övergripande riktlinjer och slutsatser som presenteras i fördjupningen av översiktsplanen. I planförslagen vägs alla de värden in i form av goda boendemiljöer, ett uthålligt stadsbyggande och en förbättrad identitet som utgör utgångspunkter i fördjupningen av översiktsplanen. Här får de en gestalt som visar vårt sätt att ge Landskronas fysiska utveckling en framtida inriktning. Målsättningen för arbetet med områdena Nyhamn och Bangården har varit att planförslagen inte bara ska vara utbyggnadsförslag i traditionell bemärkelse, utan att de även ska tjäna som inspirationsdokument för fortsatt arbete med planeringen av områdena, då de är aktuella för utbyggnad eller andra förändringar inom en snar framtid.
Examensarbetet består av två delar (158s.+61s.)