Fredrik Danielsson 97019, pp. 91. Dept. of Spatial Planning and Civil Engineering, 1997.
Kortebo-Strandängen är beläget vid Vättern i nord-västra delen av Jönköpings tätort, cirka 4 km från Jönköpings centrum. Området har ett gynnsamt läge ur kommunikationssynpunkt. Kortebovägen som utgör infartsled till Jönköping norrifrån skär genom området liksom järnvägen mellan Jönköping och Falköping. Strandängen utgjorde tidigare ett stort instutionsområde men flera byggnader står idag tomma. Kortebo-Strandängen anges i Översiktsplan 90 som utbyggnadsområde för bostäder på 15-20 års sikt. Området beräknas fullt utbyggt inrymma mellan 800-1 100 lagenheter, ett mindre centrum samt verksamhetsområden. Jönköping utgör genom sitt strategiska läge i korsningen mellan stora trafikstråk en viktig kommunikationsknutpunkt i södra Sverige. Jönköpingsregionen tillhör en av landets mest expansiva. Kommunen ökar med i genomsnitt 500 personer per år och är idag landets nionde största sett till folkmängden. 1 tätorten bor idag cirka 81 000 personer. Bostadsproduktionen var under 1990-talets första hälft i genomsnitt 600 lagenheter per år men har under 1995 och 1996 sjunkit till knappt 100 lägenheter per år. Högskolan i Jönköping som utgör en av landets få stiftelsehögskolor står inför stora utbyggnadssatsningar fram till sekelskiftet. En ny "cityhögskola" håller på att ta form och en första etapp blir inflyttningsklar under 1997. Antalet studenter är idag över 5 000 men väntas öka ytterligare de närmsta åren liksom antalet anställda. Kortebo-Strandängen utgör utbyggnadsområde inom ett större bebyggelseband, kallat Kortebo-gruppen. Dess sydliga del borjade bebyggas under 1960- och 70-talen och rymmer främst bostäder i småhus. Viss verksamhet och service är koncentrerad till Dalviks centrum. Befolkningen inom Kortebogruppen sydliga tätortsdel uppgår idag till cirka 8 200 personer. Kortebo-Strandängen utgörs till stor del av öppen åker- och hagmark. Två bäckraviner skär genom området som tillsammans med gammal trädvegetation i dungar och trädridåer ger karaktär åt landskapet. Inom området förekommer gles villabebyggelse koncentrerad till ett par mindre bebyggelsegrupper. Bebyggelsen inom södra Strandängen är kulturhistoriskt intressant med vård- och institutionsbyggnader från olika tidsperioder, 1870-1970 tal. Inom planområdet sluttar terrängen mot öster ned mot Vättern. Höjdskillnaden mellan områdets övre belägna delar och Vättern uppgår till 80 meter. En mellanzon omfattar terrängens brantaste partier och även områdets värdefullaste natur. I tidigare utredningar föreslås ett centralt parkstråk löpa genom området. För att lösa trafikförsörjningen till områdets högst belägna delar och samtidigt avlasta Kortebovägen föreslås en ny led, "Djupadalsleden". Flera alternativa dragningar finns framtagna. I rapporten tas dessa upp till diskussion liksom alternativa lägen för etablering av ett centrum. Viktiga utgångspunkter vid en exploatering av Kortebo-Strandängen bör vara att skapa en sammanhållen stadsdel med egen karaktär där stor hänsyn tas till befintliga värden i landskapet som exempelvis naturmiljö, kulturmiljö, utsikt etc. Vidare bör befintlig bebyggelse bevaras och integreras i så stor utsträckning som möjligt. I bebyggelseförslaget har fämst befintlig bebyggelse, natur- och kulturmiljöer samt topografi varit styrande for lokalisering och utbredning av tillkommande bebyggelse. Avsikten har varit att forsöka bevara Kortebo-Strandängens karaktär och knyta an till områdets historia. Trädgårdsstadens idéer om måttlig täthet, låga hus, trädgårdar, traditionella gator, torg och platser. samt delar av parkstadens idéer om bebyggelse som isolerade block i landskapsrum där naturen utsparats mellan bebyggelsen har varit en inspirationskälla vid bebyggelsens och gaturummens utformning. Ekologiska grundtankar som till exempel satsningar på gång- och cykeltrafik, kollektivtra6k samt lokalt omhändertagande av dagvatten har utgjort viktiga utgångspunkter för bebyggelseförslaget. Förslaget innebar en utbyggnad av Djupadalsleden som en länk i huvudgatunätet och uppsamlingsgata för övre Kortebo. Djupadalsleden och Ebba Ramsays väg försörjer Kortebo-Strandängen och ansluts till infartsleden, Kortebovägen via två föreslagna cirkulationsplatser. I förslaget föreslås en förlängning av gul stomlinje samt en ny busslinje som föreslås trafikera övre Kortebo och dåligt kollektivtrafikförsörjda områden inom Bymarken. Centralt belägna hållplatser anordnas vid Kortebo nya centrum för byte mellan olika linjer. Lämpliga gång-och cykelvägar förlängs mot Kortebo-Strandängen så att viktiga målpunkter inom stadsdelen nås. Bebyggelseförslaget innehåller i huvudsak bostäder men också verksamhetsområder områden for kommersiell och social service samt ett koloniområde. Bostadsbebyggelsen som föreslås inom Kortebo-Strandängen är småskalig och bildar varierade gaturum och gårdsmiljöer. Inom respektive delområde är bostadstyperna varierade. För Kortebo-Strandängen föreslås både friliggande enbostadshus för enskilt byggande och i grupp, par- och radhus samt små flerbostadshus/stadsvillor. Exploateringstalet varierar för de tre huvudområdena inom Kortebo-Strandängen mellan 0,17- 0,28. För hela området blir exploateringstalet 0,23. Dagvattnet omhändertas lokalt inom Kortebo-Strandängen via befintliga diken, backar och föreslagna dammar. Befintlig åkermark inom Strandangen utnyttjas för odlingslotter.