Oskar Götestam 99008, pp. 100. Department of Spatial Planning, 1999.
Jag har studerat dagligvaruhandeln i nio månader - en väldigt kort tid. Min ambition har ändå varit att få ett så brett perspektiv som möjligt. Tanken har varit att studera dagligvaruhandeln i sin helhet och inte en viss butikstyp separat. Resonemanget är mer av karaktären "både och" istället för "antingen eller". Det som är slående är att den avsaknad av ambition att vilja reglera marknaden som kulminerade i ändringen av PBL i mitten av 1990-talet har ersatts av en diskussion om hur framtiden ska se ut. "Dags att handla", löd den dubbelbottnade titeln på ett seminarium som hölls i Växjö i november 1998 där den framtida dagligvaruhandeln diskuterades. I vissa avseenden vill jag påstå att det redan är för sent. Åtskilligt har redan byggts och anpassats för att underlätta för en handel som bygger på bilburna kunder men det finns självklart fortfarande mycket att göra. Det övergripande målet för examensarbetet är att bidra till att nya tankar kring fysisk planering väcks. Som representant för de yngre planerarna hoppas jag att jag har gett diskussionen om dagligvaruhandel ny kraft. Med tanke på det sammanhang jag lever i - sambo, utan bil och centralt boende - kan vissa tankar verka blåögda men bakom dessa finns funderingar som rör oss alla, oavsett familjestorlek, civilstånd och boplats. Arbetet är inte ett försök att konstruera en lösning för hur tätt butiker ska lokaliseras utan ett trevande efter en lösning som inte går stick i stäv med de miljömål som regeringen har antagit. Mer konkreta mål har varit att presentera ett förslag på hur Gamlestaden kan växa och bli till den blandstad som efterfrågas. Planförslaget har en tidshorisont på 20 år och mycket kan hända innan dess som kullkastar idéerna helt och fullt.