Lena Nylander 99004, pp. 114. Department of Spatial Planning, 1999.
En rad olika anledningar och behov har gjort det lämpligt att se över ett större område i centrala Falkenberg. Bland annat behöver tätortsbussarna få en mer samlad och ändamålsenlig hantering av sin verksamhet. Falkenbergs brandstation och den intilliggande bensinstationen är under utredning för annan lokalisering. Ytor i kvarteret Hjulet kan då eventuellt friställas. Sedan ett par år har röster höjts for att ändra användning och utformning på Stortorget. Arvidstorpsvägen, en f.d. infartsled från gamla E6:an, är överdimensionerad med höga hastigheter som följd och bilisterna blir sent uppmärksammade på att de befinner sig i centrum. Analysarbetet har gjorts utifrån de tre ledorden Uppbyggnad, Upplevelse och Uppfattning och gemensamt för dem är att människan som ska bruka stadsmiljön är satt i fokus. Alla människor har en inre bild av hur staden är uppbyggd. Vi skapar bland annat dem för att kunna orientera oss och hitta i staden. Den mentala bilden är individuell och varierar från person till person, men gemensamma drag finns. De är, enligt Kevin Lynch?s The image of the city, fem stycken byggstenar; stråk, avgränsning, distrikt, knutpunkt och landmärke. För att vi på ett så snabbt och enkelt sätt som möjligt ska kunna skapa en tydlig bild av staden måste de olika byggstenarna vara distinkta. Till planerarens hjälp kan man använda sig av tio formkvaliteter for att förtydliga och förstärka varje byggsten. Men stadsmiljön består även av mindre byggstenar. Detaljer som bidrar till att göra stadsrummen användbara, informativa och inte minst vackrare. I Gode byrom skriven av norrmännen Bettum och Butenschön beskrivs 31 stycken "byggesteiner", allt från belysning och bänkar till reklamskyltar och markbeläggning. När vi rör oss genom staden ger arkitekturens former och rum olika upplevelser. Genom arkitekturformernas ledande, attraherande eller repellerande inverkan på våra rörelser uppstår hos rummen en koreografisk verkan som kan förutses och som bör planeras. Likaså ger olika rum; smala, breda, olika intryck på hur kroppen förhåller sig till omgivningen. När man träder in i ett rum önskar vi orientera oss, och anpassar tempot och ögat till detta. På bättre eller sämre sätt kan människans upplevelse av en byggnad eller plats samverka/framhäva dess verksamhet och användning. Inger Bergströms doktorsavhandling Rummet & människans rörelser beskriver dessa fenomen.