Åsa Svensson; Susanne Warnqvist , pp. 29. HAL/Sektionen för hälsa, 2011.
Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Orsakerna till hjärtinfarkt beror till största del på levnadsvanor och biologiska faktorer. Livsstilsförändringar förebygger sjukdomar och bör prioriteras inom hälso- och sjukvården. För att ändra sin livsstil ska personerna ändra vanor och beteende. För att personerna ska lyckas ändra sina vanor och beteende med gott resultat behövs motivation. Vid en genomgången hjärtinfarkt är livsvärlden hotad och personerna vet inte längre hur de ska leva sitt liv. Syftet med studien var att belysa vad som kan påverka personers motivation till en förändrad livsstil efter genomgången hjärtinfarkt. Metoden som valdes till studien var en litteraturstudie som baserades på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. En innehållsanalys gjordes på de elva vetenskapliga artiklarnas resultatdelar. I studiens resultat framkom två kategorier och fyra underkategorier. En kategori benämndes som ”faktorer som ökar motivationen till att genomföra livsstilsförändringar” där två underkategorier utmärkte sig, de benämndes ”stöd från vårdpersonalen” och ”gemenskap med familjen och övriga”. Den andra kategorin som framkom var ”faktorer som minskar motivationen till att genomföra livsstilsförändringar” och även här utmärkte sig två underkategorier vilka benämndes ”brister i vårdpersonalens stöd” och ”gemenskapens negativa effekter vid livsstilsförändring”. I studiens slutsats framkom hur sjuksköterskan kan använda sig av resultatet i sitt arbete dessutom togs det upp att ytterligare studier om vad som kan påverka personers motivation till att förändra sin livsstil efter genomgången hjärtinfarkt kan vara av intresse.