Mattias Westblom 97021, pp. 105. Department of Spatial Planning, 1997.
Vi lever i ett sårbart samhälle. Det är de flesta överens om. Även om det sällan blir t ex strömavbrott numera med inskränkningar i de basala försörjningsfunktionerna så kan våra "säkra" system drabbas av omfattande störningar eller totalstopp. Just vanan med att allt fungerar har gjort att allt fler människor i dagens samhälle står mycket dåligt förberedda inför en krissituation. Enkelt uttryckt är motsatsen till ett sårbart samhälle ett samhälle som har en förmåga att stå emot påfrestningar i kriser och krig - ett robust samhälle. Medborgarnas mentala beredskap, samhällets organisatoriska anpassningsförmåga och den tekniska robustheten är tre centrala frågor som alla berör det "robusta samhället". Syftet med detta examensarbete är att analysera den tekniska robustheten i ett flerbostadsområde och dess koppling till fysisk planering. Ur denna analys presenteras sedan konkreta förslag på vad som bör åstadkommas ute på områdesnivå för att öka robustheten. Kopplingen mellan dessa strävanden och kretsloppsambitioner tas också upp. Hur våra bostadsområden idag är fysiskt organiserade, vilka avvägningar som bör göras vad avser den framtida markanvändningen och liknande frågor är högaktuella, framförallt vad avser miljon-programsområden likt Backlura i Nynäshamn. De sociala, estetiska och kretsloppsmässiga förbättringar som planeras eller pågår bör även kompletteras med robusta åtgärder i syfte att åstadkomma mindre sårbara bostadsområden. Med examensarbetets titel "Fysisk robusthet..." vill jag markera den fysiska planeringens viktiga del i detta sektorsövergripande förändringsarbete. Att skapa fysiskt robusta bostadsområden handlar bla om: * Livsmedelsförvaring utan kyl- och sval * Alternativ till storskaliga uppvärmingssystem * Markreservationer i tätortens närhet för lokal livsmedelsproduktion * Möjlighet att producera elkraft lokalt * Förstärkta mötesplatser mellan grannskapets invånare - i form av exempelvis medborgarkontor eller grannskapscenter Examensarbetet är uppdelat i fem huvudsakliga delar: * Färst ges en bakgrund till de samhälleliga "trender" som ligger till grund för diskussioner kring robusthet och dess motsats - sårbarhet. * I nästa avsnitt diskuteras begreppet robusthet ur en teoretisk och bred synvinkel. * Därefter följer en nulägesbeskrivning av Nynäshamns kommuns övergripande samhälleliga försörjningsfunktioner. * I avsnittet Backlura - fysisk robusthet -kring de lokala rekniska systemen... preciseras kopplingen mellan fysisk planering och robusthet. Här presenteras de konkreta åtgärder som föreslås i bostadsområdet. * Sist följer bilagor som redovisar skisser och beräkningar som ligger till grund för de konkreta åtgärderna i Backlura. Det är naturligt att utgå från dagens samhälle när vi blickar in i de närmaste decenniernas tänkbara utveckling, Att scenario 2 "förlagts till" 2010 är naturligtvis för att detta datum ar symboliskt laddat vad gäller kärnkraftsavvecklingen. År 2035 i senario 3 har valts för att få en tidshorisont som är fri från merparten av de "fantasibegränsande realiteter" som samtiden och till viss del även 2010 bär på. 2035 har också valts med hänsyn till att författaren fyller "pensionär" detta år - född 1970!