Magdalena Andåsen 97010, pp. 55. Dept. of Spatial Planning and Civil Engineering, 1997.
Storstockholm har en unik grönstruktur som erbjuder ovärderliga kvaliteter. Mellan bebyggelsefingrarna finns grönområden sk gröna kilar, som strålar in mot Stockholms innerstad. De gröna kilarna utgör en ovärderlig kvalité för boende i hela Stockholmsregionen. De gröna kilarna möjliggör samband med kärnområden i stadens utkant som innehåller naturområden med en variation av biotoper. Sambanden mellan kärnområdena och de gröna kilarna utgör en förutsättninng för att växter och djur långsiktigt skall kunna överleva. De gröna kilarnas kvaliteter är många och motiven för ett bevarande är flera. I samband med att Stockholmsregionen växer hotas de gröna kilarna av bl a olika tvärleder och utbyggnadsområden. Järvafältet är inte undantaget dessa hot. Västerjärva är ett av flera andra framtida utbyggnadsområden utmed denna grönkil i nordvästra delen av Stockholmsregionen. I grönkilens södra spets, södra Järvafältet, anges enl regionplan 1991 och kommunernas översiktsplaner ett flertal utbyggnadsområden, där en utbyggnad av samtliga dessa skulle vara förödande för den del av grönkilen som Järvafältets utgör. Dessa områden är Kymlinge och Stora Ursvik i Sundbybergs kommun, Margareteborg i Sollentuna kommun och Västerjärva och Uhiksdalsfältet i Solna kommun. I en övergripande jämförelse har jag velat ta ställning till områdenas lämplighet for utbyggnad utifrån deras konflikt med natur- och rekreationsvärden. Andra viktiga aspekter i bedömningen har varit att se till deras strategiska läge i grönkilen och deras möjlighet att utgöra ett viktigt samband för biologisk mångfald. Västerjärva framstår i denna analys som ett av de områden som utifrån intrång i grönkilen lämpar sig bäst för utbyggnad. Områdets värde för rekreation och för biologisk mångfald är liten. Västerjärvas strategiska läge i grönkilen utgör inte heller ett område attraktivt för grönkilens samband mot Nationalstadsparken. Områdets nuvarande verksamheter innebär att ett återskapande av värdefull natur för biologisk mångfald kommer att ta lång tid. Jag bedömer därför utifrån dessa aspekter att Västerjärva utgör ett acceptabelt utbyggnadsområde i resursplaneringsperspektiv. Befintliga förutsättningarna för området har legat bakom det fortsatta arbetet med Västerjärva. Genom att ta till vara och utveckla natur i och omkring Västerjärva skapas kvaliteter i boendemiljön samt förutsättningar för ett bra lokalklimat. Västerjärvas historia som militärt område är en annan viktig forutsättning som kan bidra positivt till områdets identitet. Ett antal bevarandevärda byggnader har därför bevarats, tanken är att de skall utgöra ett tillskott och positivt inslag i en utbyggnad av området. Bakom förslaget för Västerjärva har tankar kring ett långsiktigt hållbart perspektiv varit en viktig utgångspunkt. Planförslaget har hämtat sin inspiration från trädgårdsstaden och innbär bl a en måttlig täthet, tydlig gatuhierarki och trädgådar till alla hus. Trädgårds-stadens principer möjliggör en god boendemiljö och ytor för lokalt omhändertagande av resurser ex vatten och komposterbart material. Västerjärva föreslås ta hand om sitt dagvatten och BDT-vatten lokalt. Föreslagen utbyggnad på Västerjärva består av 1900 lgh i fler-bostadshus och radhus. Maximal våningshöjd i området är tre våningar och majoriteten av radhusen ligger i områdets norra del. En viktig del i förslaget har varit att skapa gena och attraktiva gång och cykeistråk samt föutsättningar för en god kollektivtrafikförsörjning av området. Förslaget föreslår en ny gc-bro i områdets norra del mot Österjärva gård samt ett stråk i den förr så betydelsefulla Krutbanan mot Ulriksdals pendeltågsstation.