Inlämning av Examensarbete / Submission of Thesis

Sebastian Wahlström Klampfl , pp. 52. DSN/School of Planning and Media Design, 2010.

The work

Författare / Author: Sebastian Wahlström Klampfl
sebastian.wahlstrom@gmail.com
Titel / Title: Från icke-stad till stad? Fallstudie: Viksjö
Översatt titel / Translated title: From Non-City to City?
Abstrakt Abstract:

Mitt syfte har varit att undersöka om och hur Viksjö genom
förtätning kan utvecklas från en modernistisk förort till att
fungera och upplevas som stad. Mina utgångspunkter har
varit idéerna om den täta staden, blandstaden, den traditionella
staden och staden med människan i fokus. Jag har utgått
ifrån Jane Jacobs och Jerker Söderlinds synsätt på staden och
även lyft fram kritiker vilket har lett fram till mitt planförslag.
Enligt mitt planförslag och min diskussion så går det att
tillföra element till Viksjö som gör att området har potential
att fungera och upplevas som en stad.

Viksjö är en typisk 60-70-talsförort i Stockholmsregionen som
består av mestadels villamattor och radhusområden samt ett
mindre centrum med ett antal flerbostadshus. I centrum har
en viss punktvis förtätning skett men annars ser Viksjö ut som
när det byggdes. Viksjö är uppbyggt utav flera småhusområden
där varje område bildar en egen enklav som är
kopplad till en matargata som leder till huvudleden genom
Viksjö – Viksjöleden. Det är en typisk SCAFT-planering med
konsekvent separerade gc-vägar och mycket impedimentmark.

Kortfattat så menar Jane Jacobs att grannskapsenheten, som
har stått som förebild för Viksjö, är ett ideal som inte främjar
en sammanhängande stad. Vidare pekar hon på vikten av ett
kontinuerligt nät av gator med trottoarer för att staden inte
ska innehålla barriärer och göras svåråtkomlig. Trottoaren har
enligt henne en viktig funktion både ur trygghetsperspektiv
och som mötesplats. Precis som Jerker Söderlind så förespråkar
även Jacobs att den traditionella kvartersstrukturen
i staden är överlägsen andra strukturer och ger förutsättningar
för en mer levande stad genom dess täthet och lokaler
i bottenvåningarna. Kritiker hävdar att kvartersstrukturen är
förlegad och stryper dagens trafikala behov som ska kunna
vara smidiga och effektiva. En del hävdar även att sprawl, som
Viksjö består av, har fördelar för privatpersoner både ur social
och ekonomisk vinning. Sverige har dessutom en mycket kort
urban tradition och målet i boendekarriären är ofta en egen
villa med tomt men ändå närhet till storstadens puls. Samtidigt
pekar många på att den impedimentmark som finns
i förorterna bör användas till att förtäta. Dels så ökar man
underlaget för utbyggd kollektivtrafik och förbättrad service
samtidigt som man inte behöver ta ny mark i anspråk vid nybyggnation.

I min diskussion kommer jag fram till att sättet vi planerar på
idag med funktionsuppdelade områden inte främjar skapandet
av stad. Det behövs ett annat sätt att planerna på och jag
hävdar att den generella stadsplanen som inte föreskriver
innehållet och funktionen är så pass flexibel att den
kan hantera oväntade behov inför framtiden. Eftersom en
stad är i konstant förändring kräver den en flexible plan som
inte låser fast funktionerna.

Slutresultatet bygger på teorier om en bättre stad och en
bättre vardag för alla. I teorin låter det mesta självklart och
enkelt men teorierna måste anpassas till verkligheten och
slutresultatet blir alltid en kompromiss mellan olika ställningstaganden.
Min vision om förtätning av Viksjö är både
mycket samtida men ändå kontroversiell. Den ska utmana
sättet att se på våra många förorter bestående av villamattor
och impedimentmark. Det här är ett alternativ till hur dessa
typer av förorter skulle kunna utvecklas när behovet av fler
bostäder ökar.

Tanken är att Viksjö ska vävas ihop med den övriga staden och
vara en del av dess struktur. Samtidigt måste man ta hänsyn
till grönområdena i Viksjö som är många och stora. Det gäller
att behålla den natur som upplevs som mest attraktiv och där
flest människor rör sig. Att skapa en kvartersstruktur med ett
kontinuerligt nätverk av gator är inte svårt - det är bara att
rita ut dem. Men det är svårt att få till en fungerande kompromiss.
Jag har ritat två alternativa vägar som binder samman
Viksjö med Stockholms kommun där den västra av dem
gör intrång i Görvälns naturreservat och troligtvis inte bidrar
så mycket mer till en ökad genomströmning som det östra
vägalternativet. En del gator inom Viksjö har bundits ihop och
skapat alternativa vägar men grundstrukturen som bygger på
Viksjöleden består. För att ändra hela grundstrukturen krävs
troligtvis mer än vad resultatet är värt. Istället har jag
vidareutvecklat grundstrukturen och lyft fram potentialen
längs med Viksjöleden som kan användas både som mötesplats,
handelsplats, boplats och transportsträcka.

Diskussionen fokuserar på kvarter och många forskare hävdar
att den strukturen är fördelaktig. Planförslaget för Viksjö
bygger på den tanken men impedimentmarken som jag har
valt att förtäta är ofta mycket smal och tillåter inte kvarter
men däremot huslängor. Dessa huslängor har jag gestaltat
som om de vore början på ett kvarter med insticksgator till
befintliga bostadsområden. Början av kvarteret utgörs av
huslängan närmast gatan och fortsättningen av kvarteret är
de redan befintliga husen bakom. På detta sätt vävs den nya
bebyggelsen ihop med den befintliga.

När det gäller trygghetsaspekten så finns det både för- och
nackdelar. Nackdelarna är att obevakade gång- och cykelvägar
genom grönområdena fortfarande finns kvar i befintligt skick.
Tanken är att bostäder och verksamheter skapar fler vakande
ögon men samtidigt har jag valt att inte exploatera de
stora sammanhängande “inre” grönområdena för att bevara
naturvärdet. Fördelarna är att gångtunnlarna är borttagna
och gång- och cykelvägarna som gick igenom impedimentmarken
nu är flyttade till gatan som kantas av bostäder och
verksamheter.

Mitt planförslag ska inte liknas vid dagens stadsförnyelseprojekt
i stil med Hammarby sjöstad, Stockholm och
Västra hamnen, Malmö. Det ska tydligt framgå att skillnaderna
är stora. Hammarby sjöstad är en hel stadsdel som
byggts under samma premisser och blir därför ytterst homogen
och lockar till sig en homogen befolkning. Tanken med
mitt planförslag är att integrera nybyggnation i den gamla
strukturen och bryta det homogena. Lokalerna i bottenvåningarna
i Hammarby sjöstad är färre än i mitt förslag vilket
har stor påverkan. När det gäller verksamheter i bottenvåningarna
så är tanken att det ska finnas så många lokaler
att det blir ett överflöd och priserna sjunker så att lågbudgetverksamheter
kan etablera sig. Vi kan inte slippa
etableringar av de klassiska köpcentrumbutikerna men vi kan
tillhandahålla så många lokaler att det även finns utrymme
för andra. Då kan något nytt skapas och små företag kan växa.
En nyfikenhet skapas och det är först då som folk tar sig från
andra stadsdelar för att komma till Viksjö och på så sätt blir
Viksjö en del i det större sammanhanget staden.

Ämnesord / Subject: Fysisk planering - Spatial Planning\Housing
Fysisk planering - Spatial Planning\Local Planning
Fysisk planering - Spatial Planning\Communications
Nyckelord / Keywords: Fysisk planering, förtätning, kvartersstruktur, sprawl, impediment, förort

Publication info

Dokument id / Document id:
Program:/ Programme Fysisk Planering/Spatial Planning
Registreringsdatum / Date of registration: 06/01/2010
Uppsatstyp / Type of thesis: C-Uppsats

Context

Handledare / Supervisor: Mårten Dunér
Organisation / Organisation: Blekinge Institute of Technology
Institution / School: DSN/School of Planning and Media Design

+46 455 38 50 00

Files & Access

Bifogad uppsats fil(er) / Files attached: kandidatuppsats.pdf (7370 kB, öppnas i nytt fönster)