Förändringsinitiativ - En studie av förändringsinitiativ i bostads- och arbetsområden i Jönköping

Document type: Researchreports
Full text:
Author(s): Fredrik Andersson
Title: Förändringsinitiativ - En studie av förändringsinitiativ i bostads- och arbetsområden i Jönköping
Series: Research Report
Year: 1999
Issue: 21
ISSN: 1103-1581
Organization: Blekinge Institute of Technology
Department: Department of Spatial Planning (Institutionen för fysisk planering)
Dept. of Spatial Planning S-371 79 Karlskrona
+46 455 780 00
http://www.bth.se/eng/ifp/
Authors e-mail: fredrik.andersson@ifp.hk-r.se
Language: Swedish
Abstract: Studien har omfattat fyra fallstudier i Jönköpings kommun.
Utgångspunkt för studien har varit de förändringsinitiativ som funnits i området. Förändringsprocesserna har sedan studerats med avseende på inblandade aktörer och vilka forum och arenor som har gällt för att föra processen vidare.
De fyra fallstudierna har varit av mycket skiftande karaktär. I ett arbetsområde i Jönköpingsförorten Bankeryd har en utvidgning av befintligt arbetsområde på naturmark studerats. I Torp II utanför Bankeryd har kommunen försökt att utforma ett nytt bostadsområde enligt Agenda 21-principer. I bostadsområdet Råslätt i Jönköping har
ägaren, det kommunala bostadsbolaget VätterHem, påbörjat en förnyelse av stadsdelens kommersiella centrumanläggning. I arbetsområdet Simsholmen i centrala Jönköping har en etablering av en ICA Maxi-stormarknad studerats.
I samtliga fall utom Torp II har man skapat möjlighet för ett ökat antal arbetstillfällen i området. Det är dock inte det som utgjort den egentliga drivkraften i någon av studierna utan det har varit andra behov som legat till grund för förändringsinitiativet.

Initiativet till utvidgningen togs av ett snickeriföretag i området. Företaget hade under en lång tid expanderat och hade nu svårt att klara produktion i befintliga lokaler. Man ville därför bygga ut och enda möjligheten till detta var att expandera in på naturmark. Det blev i första skedet mycket starka protester mot utvidgningen. Protesterna blev dock mindre allt eftersom processen gick och de olika aktörerna
bearbetade varandra. En utvidgning möjliggjordes till slut och en ny detaljplan upprättades. Den nya detaljplanen möjliggjorde också att fler företag kunde expandera samt att man dessutom skapade helt nya industritomter.
Fallstudien visar tydligt på de processer som kan ligga bakom en detaljplaneändring. Det pågick ett mycket flitigt lobbyarbete från både politiker och tjänstemän. Studien visar behovet av starka intressegrupper för att kunna genomföra en förändring, samtidigt som det blir tydligt vilka konflikter det blir när olika intressen står mot varandra. I det fallet var det i utgångsskedet rent kommersiella intressen som stod mot ett intresse av att bevara naturområdet som det var. För att kunna genomföra förändringen tvingades de kommersiella intressenterna att föra upp diskussionen och argumentationen på ett översiktligt plan, där företagets betydelse för orten kom att tillmätas stor betydelse.
Kommunen hade sedan cirka ett och ett halvt år tillbaks antagit ett lokalt Agenda 21-dokument. Man hade dock inte använt sig av detta inom den fysiska planeringen, trots att det finns uppsatta mål i dokumentet som tydligt berör detta verksamhetsområde. När ett nytt bostadsområde skulle planeras i Bankeryd beslutade byggnadsnämnden att man skulle göra detta efter Agenda 21-principer. Projektet kom att bli pilotprojekt i Jönköpings kommun och man försökte därför att skapa en ny planeringsprocess efter det nya
förhållandet där ett större sektorsövergripande arbete kom att genomsyra hela processen. Nya aktörer kom att mötas på nya arenor och i nya forum. Projektet innebar att man fick tänka på ett helt nytt sätt i planeringen.
Många tjänstemän som normalt inte hade möjlighet att tycka till i pågående projekt kunde nu göra detta. Projektet kom att bli mycket tids- och resurskrävande, till stor del beroende på att allt var nytt för de flesta. I sin helhet visar projektet på ett försök att skapa ett nytt kunskaps- och kontaktnät i den kommunala organisationen, ett institutionellt kapital. Allmänheten hade också möjlighet att delta i projektet, men det var först och främst kommunens egna tjänstemän som kom att arbeta i något som kan jämföras med ett traditionellt
samrådsförfarande. Projektet visar också på vissa smärre konflikter mellan traditionell planering och nytt tänkande.
Råslätt, som är ett bostadsområde i klassisk miljonprogramsanda strax söder om Jönköping, hade vissa behov av att förnya sin kommersiella centrumanläggning. Initiativet till detta togs av ägaren Bostads AB VätterHem. Studien beskriver processen som följde fram till dess att
man skulle påbörja förändringen rent fysiskt.
Råslätts centrum var, trots förnyelseinitiativet, en ganska väl
fungerande anläggning. Ändå ville VätterHem förnya centrumet, eftersom man menade att hela området skulle bli mer attraktivt med ett bättre centrum. Syftet med förnyelsen var också att centrumet skulle vända sig utåt och locka till sig folk utifrån i större utsträckning än med nuvarande utformning. Initiativet kom från VätterHem och de
kom också att sköta processen helt och hållet själva. Processen sköttes i det tysta utan offentlig insyn och de förhandlingar som förekommit har skett enskilt med respektive affärsidkare i området.
Fallet visar på en planeringsprocess i en stadsdel som ägs av en enda ägare. Arbetet kan därför skötas utan insyn eller att hänsyn tas till andra stadsdelars intressen. Det visar också på hur en fastighetsägare mycket aktivt arbetar för att förvalta och förbättra sitt område och hur man går ut och rekryterar nya etableringar till sitt centrum.
Lanseringen av projektet när allting väl var klart visar också på hur man använder media till att göra reklam för sig på ett positivt sätt.
ICA hade under en nästan 30 år lång period försökt att etablera någon form av stormarknad i Jönköpingsområdet. På grund av en mängd olika omständigheter lyckades man aldrig med detta, trots att flera av konkurrenterna fick tillåtelse till det. ICA gav dock aldrig upp utan fortsatte att samla argument och komma med förslag till lokalisering.
Efter många turer lyckades man så småningom få till stånd en etablering i Simsholmens arbetsområde.
Studien beskriver det långa projektet och dess komplexa problematik i ett historiskt perspektiv med tyngdpunkten på det arbete som har skett under 1990-talet. ICA:s förslag till lokalisering fick under en mycket lång tid konsekvent nej av kommunen. Det var främst från politiskt håll som man inte ville ha en stormarknadsetablering. ICA saknade också enligt kommunen ett lika starkt och tydligt stormarknads-koncept som de andra aktörerna på marknaden hade. Först under 1990-talet när ICA gav upp och sa till kommunen att de själva fick komma med förslag, lyckades man att vända det till sin fördel och så småningom få en lokalisering som alla parter var nöjda med. ICA hade då också utvecklat ICA Maxi som sitt stormarknadskoncept.
Studien visar på vikten av ett institutionellt kapital med tydliga
spelregler mellan aktörerna. Personerna som har deltagit i processen har spelat mycket stor roll för processens utgång, liksom ICA:s flexibilitet och vilja till att förhandla.
Sammanfattningsvis är det svårt att dra några generella slutsatser av de olika fallstudierna eftersom de har varit av så skild karaktär. De olika fallstudierna visar dock på vikten av att man har ett väl fungerande kontaktnät för att kunna förhandla, argumentera och föra en dialog i de konflikter som en förändring ofta innebär.
De kommersiella intressena verkar också ha lättare att göra sig hörda än allmänna eller rent ideologiska intressen. Detta verkar till stor del bero på att det finns ett utbrett kontaktnät och helt andra resurser inom de kommersiella intressena. Mest tydligt blir detta kanske i fallet med
utvidgningen av Domsands industriområde, där förnyelseprocessen faller väl ut för näringslivet på bekostnad av försämrade möjligheter till ett rörligt friluftsliv.
Även om det i detta fallet kanske var ett riktigt beslut visar ändå processen tydligt på vilka aktörer som har lättast att göra sig hörda i en liknande process.
Argumentet med fler antal arbetstillfällen har en stark
genomslagskraft i flera av studierna. En vilja att förhandla och erbjuda andra lösningar än den första visar sig också underlätta för att nå ett slutresultat som alla kan nöja sig med.
I ingen av fallstudierna har befintlig lagstiftning visat sig vara något hinder. I den mån det har funnits konflikter har dessa lösts genom dialog eller majoritetsbeslut.
Subject: Spatial Planning\Local Planning
Keywords: Förändringsinitiativ, Arbetstillfällen, Förnyelse, Förändringsprocesser, Planeringsprocesser, Medborgardeltagande
URN: urn:nbn:se:bth-00146
Edit