Bräcke Trähuskomponenter AB

Document type: Miscellaneous
Full text:
Author(s): Klaus Solberg Søilen, Stefan Huber
Title: Bräcke Trähuskomponenter AB
Type of publication: case study
Year: 2004
Organization: Blekinge Institute of Technology
Department: School of Engineering - Dept. Mathematics and Science (Sektionen för teknik – avd. för matematik och naturvetenskap)
School of Engineering S- 371 79 Karlskrona
+46 455 38 50 00
http://www.tek.bth.se/
Language: Swedish
Abstract: Efter det att Viktoria Eriksson vid årsskiftet 2003/2004 tillträtt som VD för Bräcke Trähuskomponenter AB med säte i Bräcke, Jämtland, stod det snart klart för henne att företaget behövde ett omfattande utvecklingsarbete:
– I och med att Bräcke Trähuskomponenter AB inte har kommit ur de röda siffrorna än gäller det att förkovra sig på bästa tänkbara sätt, säger hon i en intervju. Vi ville så gärna ha strukturellt stöd utifrån men det visade sig vara svårt att få kommun- och länsstyrelserna att stödja oss ekonomiskt. Istället för att vänta på hjälp utifrån bestämde vi oss för att satsa på en intern kompetensutveckling och utarbetade en handlingsplan där en arbetsgrupp inom personalen hjälper till med effektiviseringen av vår verksamhet. För detta ändamål bestämde vi oss för att använda den så kallade PUFF-modellen och en extern handledare.
Summary in Swedish: Bräcke Trähuskomponenter AB kämpar fortfarande för att gå med vinst. Ännu så länge har man inte uppnått en resultatnivå som är lönsam. Därför har man bett länsstyrelsen om utvecklingsstöd, vilket man emellertid nekats flera gånger. – Det är mycket upprörande, säger Viktoria Eriksson. Enligt egna utsagor har länsstyrelsen pengar för att främja företag i vår situation, men de gör det inte så länge vi skriver röda siffror. Detsamma gäller banker som bara lånar ut när man redan går med vinst. Det är ett ”Moment 22”. Hennes försök att vända sig till högre instanser, som t.ex. en medarbetare till infrastrukturminister Ulrica Messing, har visserligen lett till mer uppmärksamhet för hennes situation, men förutom att hon uppnått en ökad förståelse har det inte hänt så mycket. – Bidragsgivarna har den policyn att de bara hjälper redan blomstrande företag. Det oförståeliga i vårt fall är att det skulle handla om en ganska liten summa på ca 200 000 kronor. Det är egentligen småpengar för dessa organisationer. På grund av den allmänt osäkra situationen vågar ledningen heller inte satsa för mycket på nyinköp av maskiner eller lokaler: – Vi vet t. ex. att vi befinner oss i olämpliga lokaler och skulle gärna vilja flytta. Men i dagsläget är det inte aktuellt. Inom Bräcke kommun finns det inga andra industrilokaler som passar oss och att bygga eget är inte rimligt mot bakgrund av våra finansiella resurser. Det finns även andra delar inom produktionsprocessen som kunde effektiviseras, men som tills vidare inte kan förändras. Man skulle t. ex. vilja övergå till ett slags produktion på löpande band för att minska onödiga stoppmoment i produktionsförloppet. Men för att förändra produktionen på det sättet krävs det en finansiell satsning. Å andra sidan försöker man skära ner på alla tänkbara kostnader för att kunna uppnå bättre resultat. Men möjligheterna till kostnadsreduktion är begränsade.
Subject: Business Administration\Organization
Business Administration\Marketing
Keywords: utvecklingsarbete, kompetensutveckling, arbetsgrupp
Edit