LEDAREN

Lars Haikola

Mycket goda resultat i högskoleverkets utvärderingar

Högskoleverket är nu i slutfasen av sexårscykeln att utvärdera program och ämnen. Under våren har ytterligare fyra rapporter som berör oss publicerats. Dessa är civilingenjörsprogrammen, teknisk forskarutbildning, arbetsvetenskap, fysisk planering och litteraturvetenskap. Vi kan glädja oss över mycket goda resultat i alla dessa utvärderingar. Ett genomgående tema i alla utvärderingar är att lärarna beröms för engagemang och hårt arbete, liksom baksidan att lärarna är hårt ansträngda. Det finns också andra kritiska synpunkter som vi har anledning att analysera och sedan använda för förbättring.

Trender i vår vardag

Flera av de kritiska punkter Högskoleverket finner i sina nationella utvärderingar kan också återfinnas på den europeiska arenan. BTH är medlem av European University Association – ett slags branschförening för universitet och forskande högskolor i Europa – och vid årsmötet i Hamburg förra månadsskiftet kunde jag avläsa flera trender som är lätta att känna igen också i vår vardag. Gemensamt kan vi konstatera att

• Högre utbildning fortsätter att växa

• Fler grupper ges tillträde till högskolan

• Högskolan är underfinansierad

• Forskningsmedel fördelas alltmer i konkurrens – (redan) starka forskningsmiljöer gynnas – utslagning av högskolor blir följden – polarisering mellan olika högskolor

• Utvärdering av utbildning och forskning fortsätter och påverkar medelstilldelningen

• Lärosätenas ledning och ledarskap stärks

• Lärosätena blir mer autonoma och bygger sina egna profiler

• ”Diversified funding” det vill säga fler och varierade intäktskällor eftersträvas

• Marknadsberoendet ökar.

Riksdagsbeslut

Stor uppmärksamhet ägnades det som kallas ”the Funding Gap” och som innebär att ”marknaden” av forskningsfinansiärer inte tillåter fullfinansiering av forskningsprojekt. Som värsta syndaren utmålades EUs fonder, ramprogrammen med flera, som ju bara tillåter ett mycket lågt påslag för OH-kostnader. Detta medför att fasta forskningsresurser måste ianspråktas för att komplettera projekt med extern finansiering varför det finns risk att det uppfattas som en bestraffning att externa forskningsmedel beviljas! Känns detta igen?!

Riksdagen har bestämt att alla externa uppdrag vid svenska högskolor skall vara fullfinansierade. Detta riksdagsbeslut har man inte lyckats genomdriva ens för de forskningsfinansiärer Riksdagen själv har mandat över – Vetenskapsrådet, Vinnova, FAS, med flera, och än mindre över stiftelser och privata forskningsfinansiärer. Nog är det märkligt att riksdagsbeslut inte gäller i en så central fråga som högskolans utveckling.

Gemensamma problem

Utbildningens finansiering stagnerade nästan samtidigt över hela Europa. Detta inträffade när den senaste vågen av ökade studentkullar antogs till högskolan

vid 90-talets mitt. Alltsedan dess sker en långsam urlakning. Det är just detta Högskoleverket uppmärksammat i sina utvärderingar där det ständigt påpekas att lärarna har för lite forskningstid och sliter hårt med ökad undervisningsbörda.

Problemen för högre utbildning är således i hög utsträckning gemensamma i Europa. Detta gör inte vår vardag enklare men det är ändå viktigt inse att vi inte är ensamma om vår situation. De åtgärder vi vidtar liknar också vad andra universitet försöker göra genom ”diversified funding”. Vid BTH heter denna Universitetsfond, BTH Framtidskapital och kanske, från 2008, avgifter.

Text: Lars Haikola

Bild: Ola Andersson

tillbaka

Redigera
Share Dela