Akademi sydost - en del av vår framtid

Lars HaikolaDen 26 oktober avhölls en konferens om samverkan vid Växjö universitet. I debatten fanns sju olika experiment med samverkan mellan svenska och utländska lärosäten, och dessutom redogjordes för det danska exemplet Syddansk universitet, som uppstod genom en fusion av fyra lärosäten 1998. Utan tvekan framstod Akademi sydost som det mest framgångsrika av alla redovisade. Jag blir efterhand alltmer övertygad om att den kombination av bottom up och top – down som Akademi sydost tillämpar är den effektivaste vägen för att uppnå konstruktivt samarbete. Jag blir också alltmer stärkt i tron att Akademi sydost utgör en del av vår framtid.

Vid konferensen deltog den nya ledningen för utbildningsdepartementet, utbildningsminister Lars Leijonborg och statssekreterare Peter Honeth. Det råder ingen tvekan om att den nya ledningen kommer att fullfölja den förra ledningens inriktning i att högskolorna ska öka profilering och samverkan. Det stod också klart att forskningsresurser ska även fortsatt koncentreras till excellenta och starka miljöer, det vill säga det redan starka blir ännu starkare. De bakgrundsfaktorer som utgjorde underlag för projektet Akademis sydost har alltså blivit ännu tydligare!

Ministern kunde också meddela några nyheter: Kvalitet kommer att prioriteras före kvantitet – vilket syns i att den utbyggnad av platser som planerats för 2007 stoppas och avsatta medel, 120 miljoner kronor, omvandlas till kvalitetsstöd. Detta stöd ska framför allt gynna humaniora och samhällsvetenskap där ministern såg störst brister och behov. Högskolemomsen om 8 procent ska tas bort och medlen tillfalla högskolorna. Detta beräknas ge högskolorna 350 miljoner kronor. Den nya gymnasieskolan har som känt avbrutits men det finns delar i reformen som är okontroversiella och som man ska försöka genomföra ändå. Hit hör att meritvärderingen förändras så att till exempel betyg i matematik värderas högre när studenten söker till tekniska utbildningar. Lärarutbildningen ska, återigen, utredas och förändras.

Ministern gav också uttryck för sin syn att högskolor inte är som andra statliga myndigheter – högskolor har en särställning. De får aldrig ges enbart ett instrumentellt värde, forskningens frihet ska värnas och inomvetenskapliga kriterier ska råda i högre grad.

Högskolans ökade autonomi kommer att synas i styrelsernas renoverade roll. Det är högskolorna som ska föreslå ”sin” styrelse och dess ordförande. Man försäkrade att regeringen kommer att fastställa rektors förslag. Som annonserat kommer ingen ledamot att sitta på politiskt mandat vilket inte utesluter att politiker kan vara styrelseledamöter. Det är fullt möjligt att föreslå detta – men då på högskolans mandat. Ambitionen är att de nya styrelserna ska verka från 1 januari 07.

Vi går mot spännande tider!

Lars Haikola

Redigera
Share Dela