Satsning på kvalitet och reformerad lärarutbildning

– vår syn på högskoleutbildningar är att platsexpansionen under senare år absolut har gått ut över kvaliteten i utbildningen; det har blivit färre lärarledda timmar, gruppstorleken har ökat och många hoppar av sin utbildning. då det inte generellt finns någon efterfrågan på ett så högt antal akademiker känns det inte aktuellt med det 50- procentsmål som förra regeringen satte upp, säger lars leijonborg på språng mellan två möten den första hektiska veckan på sin nya post som utbildningsminister.

Den nya regeringen har lovat att höja fakultetsanslagen. På frågan om hur fördelningen mellan anslagen ska se ut svarar Lars Leijonborg att den nuvarande proportionen är olycklig även om olika typer av anslag naturligtvis behövs. Men man kan inte komma ifrån att fakultetsanslagen spelar en särskild roll för att stärka forskningens infrastruktur och värna grundforskningen.

– Nu går mycket tid åt för att söka mer eller mindre osäkra externa anslag vilket gör förutsättningarna för långsiktig forskning osäkra. Därför vill vi satsa mera pengar på framstående forskningsmiljöer.

– Vi tycker att utvärderingen av vad som är framstående forskningsmiljöer kan göras på olika sätt. Folkpartiet har till exempel tittat på ett system med olika kriterier för rankning i USA. Att arbeta med ett sådant instrument kan vara ett tänkbart sätt att definiera begreppet.Men det viktigaste är att vetenskapssamhället självt måste ha en utvärderingsprocess och i större utsträckning än nu ta ansvaret för fördelningen av pengarna.

Lärarutbildningen är en viktig fråga för den nya regeringen. Det är också behörighetsregler och lärarauktorisation.

– Grundproblemet är att antalet obehöriga lärare vuxit kraftigt, säger Lars Leijonborg. Vi vill skärpa lagen så att kommunerna ska vara skyldiga att anställa behöriga lärare och att bara behöriga lärare ska få sätta betyg. Det ska ses i ljuset av att en stor fortbildningssatsning ska göras där obehöriga lärare ska ges goda möjligheter att bli behöriga. Många obehöriga lärare är väldigt duktiga och behövs i skolan. När det gäller läarauktorisationen finns det flera förslag på hur den ska utformas. Lärarfacken har ett men det finns flera. När det gäller reformeringen av lärarutbildningen säger Lars Leijonborg att lärarutbildningen måste anpassas till Bolognaprocessen.

– Vi tror, från folkpartiets sida, inte på tanken att utbilda enhetslärare utan menar att det ska finnas en mer stadiespecifik lärarutbildning där gymnasielärarutbildningen bör ligga i Bolognaprocessens högre nivå och resten av lärarutbildningen i den lägre. Det återstår att utforma en regeringsståndpunkt.

Såväl lärarutbildningen som antagningsregler berör både gymnasieskolan och den högre utbildningen och Lars Leijonborg säger att hans samverkan med Jan Björklund, ny skolminister, alltid varit tät och förtroendefull. Det bådar gott för samarbetet mellan utbildningsdepartementets båda enheter – skolenheten och universitets- och högskoleenheten.

Ur Nyheter & Debatt nr 6

Redigera
Share Dela