Tema: samverkan i sydost

Lars haikola:

Förstärkt profilering genom samverkan

Dagens motto i högskolevärlden är ”profilering och samverkan”. ministern påpekar gärna att efter att högskolorna har konkurrerat sedan 1992 års universitetsreform, är det nu dags för samverkan. profileringen krävs för att undvika att alla gör allt.

Blekinge Tekniska Högskola (BTH) klarar profileringskravet bra, men vi får anstränga oss för att följa de politiska kraven på samverkan. Men, vi ser också de strikt rationella skälen för samverkan. Högskolan får alltfler uppgifter, studentantalet växer, forskningsanslagen stagnerar, kraven på redovisning ökar, konkurrensen hårdnar. Vi måste hitta effektiva lösningar på dessa utmaningar och samverkan mellan närbelägna högskolor är en sådan lösning. Den ökade konkurrensen mellan högskolor – nationellt och internationellt – medför också ökade krav på att bygga starka forskningsmiljöer och högkvalitativa utbildningsprogram.

Det återuppväckta sydostsamarbetet skall utveckla samarbete inom utbildning, forskning och all typ av infrastruktur för att därigenom utnyttja resurserna mer effektivt och stärka kvaliteten i utbildning och forskning.

Det förekommer de facto en mängd kollegiala och institutionsvisa samarbeten mellan lärare och institutioner i sydost. Också inom andra delar samverkar vi sedan länge, till exempel inom ledarskapsutbildning, forskarhandledarutbildning, bibliotek, IT-infrastruktur och arkivtjänster. Genom ett mer sammanhållet utvecklingsarbete skall vi i sydost undanröja så många hinder som möjligt för att detta samarbete på akademins verkstadsgolv ska bli så enkelt och effektivt som möjligt. Vi ska också sträva efter att genom samarbete om infrastrukturen frigöra medel för kärnverksamheterna utbildning och forskning.

Hasse OdenöGenom en lycklig tillfällighet har våra högskolor utvecklat sina profiler åt olika håll: BTH:s profil är teknik, Högskolan i Kalmars profil är naturvetenskap och Växjö Universitets profil är humaniora/samhällsvetenskap. Detta utgör en gynnsam förutsättning för samarbete. Samverkansprojektet ger utrymme för förstärkt profilering.

Projektet genomföres under ledning av Hasse Odenö, före detta rektor vid Mälardalens högskola. Till honom knyts en projektgrupp med två deltagare per lärosäte. Från BTH deltar Lena Trojer och Benny Lövström. I styrgruppen sitter rektorer och förvaltningschefer. Ett antal konkreta projektgrupper arbetar redan och en del ska starta. Dessa gäller till exempel lärarutbildning, omvårdnad och socialt arbete samt matematik. Hasse ska hålla ihop dessa delprojekt och fler kan skapas under resans gång fram till slutredovisningen den 30 september 2005.

Sydostprojektet är viktigt för att vi ska kunna utnyttja resurserna rationellt i framtiden. Samverkan är naturlig och välkomnas av alla. Vi får dock inte bortse från att detta också kommer att medföra beslut som kan innebära kortsiktiga och lokala nackdelar för delar av våra organisationer. Samarbete kommer också att fresta på.

Vid sidan av detta projekt pågår andra samverkansprojekt i sydost. Landshövdingen i Kalmar har initierat Kompetensutveckling sydost där man försöker analysera det framtida kompetensbehovet i våra tre län inom bland annat IT-branschen. I projektet Trippel Triple Helix försöker man skapa hållbara utvecklingsmiljöer i tre högskolekommuner. I ett tredje projekt samverkar regionledningarna i sydost kring gemensamma utvecklingsfrågor.

Slutligen; samverkan är inte inskränkt till sydost. Alla lärare och forskare har sina egna kontakter över landet och världen. Sydostsamarbetet skall självklart inte hindra sådant. Framtiden kommer att kräva ännu vidare och starkare samverkanskluster. Sydostsamarbete är nödvändigt och bra, men det är på medellång sikt inte tillräckligt. Hela sydostklustret måste anknyta till något annat större kluster – nationellt eller internationellt, och detta utvecklingsarbete måste pågå parallellt.

Text: Lars Haikola

Foto: Hasse Karlsson

bakåt | till löpsedeln | nästa

Redigera
Share Dela