NYHETER FRÅN OMVÄRLDEN

Fler kvinnliga akademiska ledare

Harmonisering av terminer

På nya poster

Tre vägar till den öppna högskolan

En ny doktorsutbildning

Bolognaprocessen i svensk belysning

Bevarat obligatorium bevarar studentinflytandet

Svensk utbildning i europeiskt perspektiv

FLER KVINNLIGA AKADEMISKA LEDARE

Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) har sedan flera år drivit ett projekt för att stimulera fler kvinnor att kandidera i val till rektor och dekan. Ett flertal universitet och högskolor har den senaste tiden också fått kvinnliga rektorer vilket är glädjande. Det kvinnliga nätverket ingår nu i ett stort projekt, IDAS, som har tilldelats resurser under tre år från Utvecklingsrådet för den statliga sektorn för att ytterligare höja ambitionsnivån och volymen.

Läs mer på SUHF

Till sidans topp

HARMONISERING AV TERMINER

SUHF:s styrelse har uppmärksammat frågan om terminernas förläggning och de problem som detta medför i högskolan och bett prorektor Gunnel Gustafsson, Umeå universitet att utreda frågan. Utredningen har haft att hantera bl.a. problemen kring hur högskolan ska göra med de utländska studenter som har svårt att avsluta sina höststudier i januari. Utredningen har sammanfattningsvis funnit att varken central samordning av terminens förläggning eller "flexibel" förläggning av sluttentor före jul förefaller vara framkomliga vägar för att komma till rätta med de problem som finns. Istället bör högskolan utnyttja den flexibilitet som regelverket tillåter vad gäller förläggning av kurser på olika tider, i olika pedagogiska former och andra terminsindelningar.

Läs mer på SUHF

Till sidans topp

PÅ NYA POSTER

  • Agneta BladhRegeringen har beslutat anställa Harriet Wallberg-Henriksson som ny rektor för Karolinska institutet från och med januari 2004.
  • Direktionen för Handelshögskolan i Stockholm har utsett Lars Bergman till rektor från och med januari 2004.
  • Regeringen har beslutat anställa Agneta Bladh (bilden) som ny rektor vid Högskolan i Kalmar från och med den 1 februari 2004.
  • Regeringen har beslutat att anställa Kåre Bremer som rektor vid Stockholms universitet från och med den 1 februari 2004.
  • Styrelsen för Högskolan i Jönköping har beslutat utse Thomas Andersson till ny rektor för Högskolan i Jönköping från och med den 1 augusti 2004
  • Styrelsen för Högskolan Dalarna har föreslagit Agneta Stark till tjänsten som rektor från och med den 1 juli 2004.
  • Ny universitetsdirektör vid Karlstads universitet blir Lena Larsson från och med mars 2004.

Till sidans topp

TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN

På uppdrag av regeringen har tillträdesutredningen sammanställt rapporten Tre vägar till den öppna högskolan (SOU 2004:29). Utredningen har haft i uppdrag att se över tillträdesreglerna till högskolan och huvudförslagen är i korthet:

  • Den grundläggande behörigheten kompletteras med krav på lägst betyget godkänd i kärnämnena svenska och engelska samt projektarbetet.
  • Ett system med 14 områdesbehörigheter införs. Var och en av dessa områdesbehörigheter består av två delar: behörighetsämnen och meritämnen. Behörighetsämnena utgör de obligatoriska förkunskapskraven, medan meritämnen är ämnen som inte utgör förkunskapskrav, men väl ger extra ”betalt” i termer av meritpoäng.
  • Det ska finnas tre generella urvalsgrunder vid antagningen till högskolan: betyg, prov och av högskolan beslutat urval. Minst 10 procent av utbildningsplatserna på en viss utbildning ska fördelas på grundval av det lokala urvalet.
  • Universitet och högskolor föreslås få tydliga rekryteringsuppdrag av statsmakterna och då kunna använda det lokala urvalet för att uppfylla dessa mål.
  • Bara nationella – inte lokala – kurser ska kunna ingå i meritvärdet, och ämnet idrott och hälsa ska inte längre räknas bort vid meritvärderingen. Utredningen föreslår också att en övre gräns vid meritvärderingen av slutbetyget sätts vid 18,5 poäng och att däröver får prov användas för att skilja sökande åt.
  • Dessutom föreslår utredningen att alla elever i gymnasieskolans sista termin ska få möjligheten att göra ett gratis högskoleprov. Ett antal områdesprov bör utvecklas (en prototyp för ett prov inom det tekniska området har redan tagits fram av Högskoleverket). Dessa prov ska dessutom ha flera syften än enbart urval, bl.a. att kunna bedöma behörighet.
  • Arbetslivserfarenhet ska även framgent ha ett betydande värde i samband med antagningen till högskolan. Dock föreslår utredningen att det generella och därmed schablonmässiga sätt som används i dag för att premiera arbetslivserfarenhet ersätts av en bedömning av arbetslivserfarenhetens relevans och kvalitet.

Läs mer på utbildning.regeringen.se

Till sidans topp

EN NY DOKTORSUTBILDNING

Forskarutbildningsutredningen betänkande ”En Ny Doktorsutbildning – kraftsamling för excellens och tillväxt” (SOU 2004:27) har offentliggjorts. Utredningen har haft i uppdrag att se över forskarutbildningen och perioden efter doktorsexamen. Utredningens huvudförslag är i korthet:

  • Målet för forskarutbildningen behöver definieras klarare, och på ett sätt som gör det tydligt att den förbereder för arbetsuppgifter även i samhället utanför akademin.
  • Högskolorna förfogar i dag inte över tillräckliga medel för att kunna ansvara för en högkvalitativ doktorsutbildning. Därför behövs en förstärkning av de direkta statsanslagen.
  • Antagningsprocessen bör professionaliseras vilket bl.a. innebär att antagningen sker samordnat och urvalet mellan sökande görs efter fastställda kriterier.
  • Utbildningen ska vara mer strukturerad än i dag och präglas av goda arbets- och studievillkor för handledare och doktorander.
  • Handledningsfunktionen ska utgöras av huvudhandledare och minst en biträdande handledare, och utveckling av handledarkompetens ska vara obligatorisk. Fler doktorander ska ha kvinnliga handledare.
  • Forskarskolor har haft positiva effekter, och det arbetssätt som används där bör främjas generellt i doktorsutbildningen.
  • Utredningen föreslår att en tvåårig masterutbildning med forskningsförberedande moment följs av en treårig doktorsutbildning – och därefter goda möjligheter att vidareutveckla och nyttiggöra avhandlingsarbetet.
  • Man föreslår en ny anställning som doktor, som förbättrar meriteringsmöjligheterna inom akademin, samtidigt som den kan skapa ökad samverkan mellan akademin och det omgivande samhället.
  • Utredningen menar också att det bör bli möjligt att högskolor som inte är universitet ska kunna erhålla examensrätt i doktorsutbildning inom andra områden än vetenskapsområden genom särskild prövning.

Läs mer på utbildning.regeringen.se

Till sidans topp

BOLOGNAPROCESSEN I SVENSK BELYSNING

Utbildningsdepartementet har sett över vissa examensfrågor i högskolan och presenterar resultatet i slutrapporten ”Högre utbildning i utveckling – Bolognaprocessen i svensk belysning” (Ds 2004:2).

Bakgrunden till uppdraget, som gavs i april 2002, är det allt intensivare europeiska samarbetet kring högre utbildning. Framför allt är den s.k. Bolognaprocessen en stark drivkraft för många länder att reformera sina utbildningssystem. En viktig utgångspunkt för projektgruppens arbete har därför varit att öka de studerandes möjlighet till rörlighet såväl nationellt som internationellt, både under och efter studierna.

Projektgruppens huvudförslag är i korthet:

  • Examina i den högre utbildningen delas in i tre nivåer: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå.
  • Den grundläggande högskoleutbildningen delas in i grundnivå och avancerad nivå och samtliga kurser nivåbestäms.
  • En masterexamen som kan omfatta 40 eller 80 poäng införs och magisterexamen avskaffas.
  • För tillträde till program på avancerad nivå som leder fram till masterexamen krävs fullgjorda kursfordringar för kandidatexamen, yrkesexamen om minst 120 poäng, motsvarande utländsk examen eller motsvarande kompetens.
  • För tillträde till studier på forskarnivå krävs fullgjorda kursfordringar om totalt minst 160 poäng, varav minst 40 poäng på avancerad nivå, eller motsvarande utländska studier.
  • Sverige bör införa ECTS-poäng både i grundläggande högskoleutbildning och i forskarutbildning.

Läs mer på utbildning.regeringen.se

Till sidans topp

BEVARAT OBLIGATORIUM BEVARAR STUDENTINFLYTANDET

Riksdagen har fattat beslut om kår- och nationsobligatoriet för studenter vid universitet och högskolor. Riksdagen beslutade enligt utskottets förslag, vilket innebär att obligatoriet inte kommer att avvecklas.

– Jag är lättad över riksdagens beslut. Nu har vi säkrat den stabila grunden för studentinflytandet och den viktiga sociala verksamheten vid studentkårer och nationer, säger utbildnings- och forskningsminister Thomas Östros. Nu kan arbetet med utbildningspolitiken fokuseras på att bredda rekryteringen, utveckla utbildningens kvalitet och stärka internationaliseringen.

Till sidans topp

SVENSK UTBILDNING I EUROPEISKT PERSPEKTIV

Som första land i EU publicerar nu Sverige en rapport som redovisar hur svensk utbildning klarar sig i förhållande till de mål EU-länderna gemensamt satt upp.

Rapporten visar att Sverige ligger bra till i jämförelse med andra länder i Europa. Sverige har bra grund för infrastruktur för det livslånga lärande som många av EU:s målsättningar tar sikte på. Sverige ligger bland de bästa eller klart över EU-snitt på de allra flesta av de indikatorer om utbildningen som redovisas.

Läs mer på Utbildningsdepartementet

Till sidans topp

Sammanställning: Jenny Gustavsson

Foto: Högskolan i Kalmar

Tillbaka till löpsedeln

Redigera
Share Dela