Intranytt

Ledaren

Strategisk forskningsfinansiering ett måste

Lars HaikolaSverige har en sammanhållen högskola som inordnar nästan all tertiär utbildning inom ett högskolesystem. I den sammanhållna högskolan fortlever idealet med, och kravet på, en forskningsbaserad utbildning. Högskolelagen föreskriver att all utbildning skall bygga på vetenskaplig grund och alla högskolor har till uppgift att bedriva forskning, förutom utbildning och samverkan med samhället.

Den så kallade forskningsanknytningen kan lösas på olika sätt men i Sverige har det tolkats så att det åtminstone skall bedrivas forskning inom det undervisande lärosätet.

Vetenskapsområde…

För de nya högskolorna på 70- och 80-talen avsattes forskningsanslag i begränsad omfattning. Några högskolor prioriterades och gavs ökade forskningsmedel så att de skulle kunna utvecklas till universitet. Parallellt infördes möjligheten att erhålla begränsad universitetsstatus genom att det budgettekniska begreppet vetenskapsområde introducerades. Efter ansökan om vetenskapsområde kunde en högskola erhålla ett fakultetsanslag som var betydligt större än den vanliga högskolans forskningsanslag. BTH var först ut i landet med denna status. För de nya lärosätena var inrättandet av KK-stiftelsen (KKS) lika viktig som de statliga forskningsanslagen då dess särskilda uppgift var att stödja forskningsuppbyggnad vid de nya universiteten och högskolorna.

En tävling om medel

Under dessa uppbyggnadssekler fanns således en plan för de nya högskolornas forskningsuppbyggnad, dels genom ”universitetstävlingen” och möjligheten till ansökan om vetenskapsområde, dels genom KKS. I båda stöden fanns en idé om att stödja utveckling i ett uppbyggnadsskede. När uppbyggnaden och konsolideringen var klar skulle lärosätet tävla om konkurrensutsatta forskningsmedel på samma sätt som de etablerade universiteten.

Denna idé till en forskningsstrategi för nya högskolor var aldrig realistisk och är idag helt obsolet. Universitetstävlingen fungerade aldrig och pengarna har aldrig räckt till fler vetenskapsområden. Samtidigt har fakultetsmedlen stagnerat och villkoren för att erhålla konkurrensutsatta forskningsmedel ändrats. Dagens lösen är ”starka forskningsmiljöer” vilket definieras så att nya högskolor utesluts. KKS har fortsatt uppgift att stödja nya högskolor och universitet, men är beroende av aktuellt börsvärde och kan inte ens i goda tider ersätta fakultetsanslag.

En ny hållbar strategi

I detta läge befinner sig BTH idag. Vi är klämda mellan en övergiven strategi och en rå verklighet. Därför måste vi finna en egen hållbar forskningsfinansieringsstrategi. I de första diskussionerna har vi övervägt att förtäta våra egna miljöer så att de blir ”en stark forskningsmiljö”, strategiska allianser med etablerade lärosäten och strategiska allianser med lärosäten i motsvarande situation som vår. Sydostalliansen är naturligtvis en dellösning. Men vi måste också finna nya forskningskällor. Universitetsfonden är en regional satsning på BTH som planeras till 50 miljoner kronor under fem år. BTH Framtidskapital, av liknande omfattning, riktar sig till näringsliv och privata intressenter.

Dessa nya vägar måste prövas, inte bara för att öka tillgången till forskningsresurser, utan också för att bredda antalet källor och därmed minska sårbarheten.

Text: Lars Haikola

Foto: Ola Andersson

tillbaka

Redigera
Share Dela