Ledaren:

Renovera anslagssystemet

Svenska högskolan underfinansierad

Lars Haikola.I årsredovisningen för en annan svensk högskola, långt från BTH, kunde man ett år läsa att ”ambitionerna översteg tilldelade resurser”. Detta var en eufemism för ett minusresultat på många miljoner. Och visst är svensk högskola underfinansierad, även om också denna term kan ses som en vacker omskrivning för att vi vill ha mer pengar. Det är ostridigt att högskolan under 90-talet tilldelats en mängd nya uppgifter utöver utbildning och forskning och att kärnuppgifterna dessutom vidgats. Med de nya uppgifterna har inga nya medel följt varför dessa måste finansieras ur de två källor som finns: fakultetsmedel och grundutbildningsmedel. Därtill får den externa finansieringen en allt viktigare roll.

Enkelt resurstilldelningssystem

Svensk högskola bygger på ett ovanligt enkelt resurstilldelningssystem. Vi får medel för forskning, det vill säga fakultetsanslaget, och för grundutbildning. Grundutbildningsanslaget beräknas utifrån två parametrar: studenters närvaro och studenters examination. Enkelheten i detta system gör att det är lättförståeligt, förutsägbart och svårt för högskolan att manipulera. Men det finns svagheter som är kopplade till att finansiering också är ett styrinstrument. I själva verket torde ekonomistyrningen av BTH vara starkare än högskolelag, högskoleförordning och regleringsbrev.

Budget som styrinstrument

På motsvarande sätt tror jag att sektioner och enheter känner sig mer styrda av den budget som styrelsen fastställer årligen än av organisationsplan, utvecklingsplan och verksamhetsuppdrag. Svårigheten med statsmakternas ekonomistyrning är grovheten i att nyttja så få parametrar som två. Effekten är välkänd. Alla högskolor tvingas bygga sin verksamhet på en bred och säker bas så att studenter alltid kan garanteras inom någon sektor.

Undantaget som bekräftar regeln

Detta har av rektorn för Högskolan i Halmstad, Romulo Enmark, kallats för den fem pelarna. Han menar att alla högskolor måste bygga på fem utbildningsområden som tillfredsställer regionens behov: ekonomi, teknik, utbildning, vård och information/kommunikation. Enda undantaget bland nya högskolor utgörs av BTH och med oss verifieras också hans tes. BTH har idag ekonomiska bekymmer just för att vi har en smalare bas. Den tekniska pelaren är bärande på BTH och när studenterna avstår från teknisk utbildning så svajar BTH. Den ekonomistyrning vi utsätts för leder mot breddning och tillskapandet av fler säkra utbildningsområden. Då hjälper det inte att alla politiska styrinstrument signalerar tvärtom: nischa er!

Mångfacetterad ekonomistyrning önskas

Ur detta dilemma finns en utväg - tillför fler parametrar som påverkar den ekonomiska tilldelningen! Låt oss till exempel se på England där HEFCE (Higher Education Funding Council of England) i en dialog med respektive universitet kan tilldela medel för att en högskola skall rikta sig särskilt mot att rekrytera studenter från otraditionella grupper, eller för att utveckla distansutbildning, eller för att profilera utbildningen mot IT. Bara med en mer mångfacetterad ekonomistyrning kan en profilerad högskola som BTH leva. Det är glädjande att departementet nu gör en översyn med just detta mål.

Måste utbildning vara avgiftsfri?

Utöver de statliga anslagen gör våra forskare och projektledare ett gott jobb i att ansöka om medel ur forskningsråd, stiftelser, EU-fonder etcetera. Det ligger alltid ett omfattande arbete bakom varje ansökan men vi har också varit framgångsrika i att tilldelas anslag. Den externa finansieringen är ett självklart inslag i framför allt forskningen, men efterhand kommer den också att öka inom andra verksamhetsgrenar. Thomas Östros föreslog på den extrainsatta ”tillväxtkongressen” i april att det skall bli möjligt för högskolan att ta betalt för utbildning från studenter utanför OECD-området. Med detta förslag görs ett avsteg från en etablerad princip i svensk utbildning: att all utbildning skall vara avgiftsfri. Men det innebär samtidigt att Sverige anpassar sig till en redan befintlig och växande internationell utbildningsmarknad.

BTH:s finansiering består till två tredjedelar av grundutbildningsmedel varför ett renoverat anslagssystem är avgörande för oss. Den återstående tredjedelen utgörs av forsknings- och utvecklingsmedel varför den externa finansieringen - genom anslagssökande, projektjakt, fundraising, regionalt stöd med mera – blir allt viktigare i vår totala ekonomi.

Text: Lars Haikola

Bild: Eddie Andersson

tillbaks till löpsedeln

Redigera
Share Dela