Ungdomsbarometern 2006/2007

Ungdomar vill fortfarande bli journalister - men läraryrket kommer stort

Två tredjedelar av ungdomarna tycker att det är svårt att få en uppfattning om vilka utbildningar som finns. problemet är inte att få tag i information utan att det finns för mycket. och man vill inte ha utbildningsinformation i form av t.ex. bioreklam eller banners på nätet.

Det visar årets svar i Ungdomsbarometern. Svaren som ligger till grund för Ungdomsbarometerns tre nya rapporter, Generation, livsstil & identitet, Medier, internet & reklam samt Studier, karriär & framtid, kommer från en webbenkät riktad till 7 400 ungdomar mellan 15 och 24 år. Karin Geiger är ansvarig för Ungdomsbarometern. Hon berättar att alla ungdomar använder nätet för att söka information

– Två tredjedelar av dem gör det åtminstone en gång i veckan. Att använda nätet är alltså ett naturligt sätt att skaffa sig information om utbildning.

– Däremot, säger hon, tycker man att det är både tråkigt och ointressant med reklam på tunnelbanor och tåg, banners som nätreklam och reklam i TV, radio och i tidningar.

– Ungdomar idag är generellt en reklamtrött generation. De är uppväxta med att det alltid funnits reklam runt omkring dem och de har utvecklat förmågan att sålla hårt bland budskapen. I reklamen skriker alla för att höras högst– läs det här, gör det, välj så här. När det gäller val som starkt påverkar ungdomars liv, som utbildningsreklam, tror jag att man kan vinna mycket på en mer ödmjuk framtoning och på att ge saklig information som signalerar att man förstår ungdomars beslutsvånda och tar den på allvar.

Studera.nu uppskattad

70 procent av alla som svarat på enkäten har använt studera.nu för att få veta vilka kurser och program som finns. 40 procent har använt sajten för att ta reda på hur man anmäler sig och hur antagningen går till, 27 procent har tagit reda på mera om Högskoleprovet, 15 procent om hur det fungerar att läsa på universitet eller högskola och 10 procent för att ta reda på utbildningarnas kvalitet.

– Töntstämpeln på studera.nu är mycket låg; faktiskt lägst av all information om högre utbildning. Det är en tydlig indikation på att saklig myndighetsinformation är eftertraktad. Rena hemsidor utan slogans är vad

man vill ha, säger Karin.

Nätbaserad information viktigast

En tredjedel av ungdomarna har hämtat information från lärosätenas kataloger och hemsidor. Man vet att det finns mycket information att hämta från båda dessa källor. Men information på nätet är det absolut viktigaste för dagens nätvana ungdomar.

– Studie- och yrkesvägledare ligger däremot inte särskilt högt i kurs, säger Karin.

– Och det beror på att man inte tycker att de gör ett bra jobb. De jobbar med att ge eleverna information. Men information har man – det är sovring och struktur och hjälp med att ta till sig informationen som eleverna behöver.

På frågan om vilka kanaler som känns aktuella och fräscha svarade ungdomarna Studentmässan ( Saco-mässan), studera.nu och lärosätenas hemsidor. Samma kanaler används för att få svar på de frågor eleverna har om högre utbildning. De källor som upplevs som mest inspirerande för att börja plugga är Studentmässan och, precis som i tidigare undersökningar, familj och vänner. Majoriteten av ungdomarna väljer typ av utbildning först och sedan väljer man universitet efter rykte. På tredje plats hamnar valet av ort. Liksom förra året låg Göteborgs universitet högst när ungdomarna skulle berätta vilka lärosäten de kunde tänka sig. Uppsala universitet, Lunds och Stockholms universitet ligger också i topp. Och när det gäller yrkesexamina toppar KTH och Chalmers.

En femtedel kan tänka sig att jobba inom skolan

Vad vill man bli? Toppnoteringar får psykolog och journalist. Sedan kommer yrket lärare. En femtedel kan tänka sig att jobba inom skolan. Jurist eller civilingenjör är också populärt. Liksom läkare, arkitekt och civilekonom. 20 procent vill bli något inom hälsa och idrott. I botten ligger yrkena agronom, präst och jägmästare.

80 procent är positivt inställda till att läsa vidare inom tre år efter studenten. Invandrarungdomar är de som i störst utsträckning vill läsa vidare; de bestämmer sig också tidigare än svenska ungdomar.

Källa Nyheter och Debatt, nr 7 2006. Åsa Klevard

Tillbaka till förstasidan

Redigera
Share Dela