Tema finansiering

Vart kommer pengarna ifrån?

- högskoleekonomi för dummies

Framsida till boken "Högskoleekonomi för dummies"Det är egentligen inte så krångligt. Likväl är det inte så lätt att komma ihåg. Kanske för att det, som vår ekonomichef Eva Pihlblad uttryckte det i ett av våra samtal inför det här temanumret, är helt ointressant. Lite överdrivet kanske, men det ligger något i det. Så för er, som precis som jag, behöver påminnas om hur det ligger till då och då, kommer här en snabbgenomgång av vart våra pengar kommer ifrån.

Grundutbildning

För att genomföra grundutbildning får BTH ersättning för helårsstudenter (hst, uttalas håsar) och helårsprestationer (hpr, så kallade håpar) enligt prislappar som är specifika för olika utbildningsområden. Ersättningen för helårsstudenter utgår från hur många studenter som finns registrerade under olika tillfällen på ett läsår och ersättningen för helårsprestationerna utgår från hur många sammanlagda poäng studenterna har tagit vid terminssluten.

Prislapparnas storlek beräknas på det som anses nödvändigt för att bedriva undervisningen, till exempel dator- och laborationsutrustning. Därför är ersättningen för en teknikstudent högre än ersättningen för en humaniststudent.

Det finns en begränsning av hur mycket ersättning högskolan kan få, och den utgörs av det takbelopp som regeringen varje år fastställer. För 2004 är det beloppet 200 830 tkr för BTH, vilket innebär att vi inte kan få mer pengar än så, även om våra studenter är fler och presterar mer än det takbelopp som har satts ut av regeringen. Högskolan har dock rätt att spara upp till tio procent av takbeloppet till ett annat år för att kunna kompensera för eventuell överproduktion. Det kan nämnas att det var några år sedan BTH nådde upp till takbeloppet.

Inom grundutbildningen får högskolan också anslag från departementet för högskolepedagogisk utveckling av lärare och utveckling av kortare yrkesutbildningar inom nya områden. Detta är dock tillfälliga projekt. Anslagen från regeringen utgjorde 2003 ungefär 88 procent av grundutbildningens totala intäkter.

Forskning

För forskning och forskarutbildning får BTH ett anslag med restriktioner. En av restriktionerna är att 47 miljoner ska användas till forskning inom det tekniska vetenskapsområdet. 15 miljoner ska användas till forskning inom övriga områden (dock inte tekniska ämnen). Anslagsdelen uppgick 2003 till 56 procent av forskningens totala intäkter.

Andra intäktskällor

Utöver anslag från regeringen kan högskolan också få bidrag från kommuner, forskningsstiftelser, VINNOVA med flera. En stor del av bidragsposten kommer också från olika EU-bidrag. Alla intäkter från bidrag beror emellertid på ett aktivt bidragssökande av högskolans personal, främst inom forskningsområdet. Inom grundutbildningsområdet var bidragsdelen 2003 på ungefär sex procent av de totala intäkterna och inom forskningen 39 procent.

En annan del av högskolans intäkter är så kallade avgifter. Det är pengar som vi får in genom att vi ger uppdragsutbildningar, säljer kompendium till studenter och hyr ut lokaler med mera. Avgifterna för 2003 uppgick till fem procent av de totala intäkterna både inom forskningen och grundutbildningen.

Text: Jenny Gustavsson

Bildmontage: Jenny Gustavsson

tillbaka till löpsedeln

Redigera
Share Dela