Att satsa på utbildning

Sune HåkanssonVarför satsa på utbildning? Frågan ställs stundom. Sune Håkansson, nationalekonom, skall här försöka ge några svar, innehållande komponenterna ökad produktion och ökad konsumtion. Det faktum att fördelarna också kommer alla till del försvarar satsningar från samhället.

Utbildning skall ge oss kunskap, som medför att vi producerar effektivare. Vi kan tänka oss exemplet att en outbildad arbetare kan producera 100 enheter per år under 50 yrkesverksamma år. Om han väljer att utbilda sig i fem år, kan han producera 140 enheter per år i 45 år. Livstidsproduktionen ökar från 5000 till 6 300.

Exemplet antyder att utbildning är viktigast i yrken, där produktiviteten höjs kraftigt genom utbildningen. Ibland påstås att det i de ”enklaste” yrkena inte behövs någon utbildning alls. Det är ”farligt” att ge exempel på ett okvalificerat jobb, för numera krävs det viss utbildning överallt, exempelvis för att kunna läsa bruksanvisningar. En lokalvårdare kan fördärva ett golv genom att använda fel rengöringsmedel.

En lokalvårdareDe jobb, där produktiviteten påverkas minst av utbildning, torde vara jobb vid det löpande bandet. När jag i min ungdom staplade bräder, behövdes det inte någon lång introduktion i sorteringen. Däremot kan det behövas utbildning i arbetsteknik och arbetsorganisation. Några utbildningsdagar kan medföra att kroppen håller några år extra.

Inom andra yrken är utbildning en grundförutsättning. Man kan inte vara konsult inom deklarationer om man inte lärt sig bokföring och skatteregler. Man kan inte vara läkare om man inte har rätt kunskaper.

Ekonomisk teori säger att ju mer man kan producera, desto högre är lönen. Men 100 kronor mer i lön medför 50 kr mer i skatt. Individen får bara behålla en del av sitt ökade produktionsresultat, samhället tar resten. Samhället bör därför uppmuntra till ökad utbildning, genom gratis studieplatser, studielån och studiebidrag. Gjorda undersökningar visar att det är lönsamt att utbilda sig i Sverige. Kritiker påpekar dock att det är mindre lönsamt att utbilda sig i Sverige. Vi har för små löneskillnader mellan utbildade och outbildade.

Lönen bör inte bara mätas i kronor. Vi måste också ta hänsyn till trivsel och vantrivsel i jobbet. Än så länge har inte någon finansminister lyckats beskatta förmånen av att trivas. En bättre utbildning leder också till en rikare fritid. Språkkunskaper ökar behållningen av att se en film. De gör utlandsresan trevligare. Många avstår från att resa på grund av sina dåliga språkkunskaper.

Studier i nationalekonomi gör att det blir mer intressant att följa med nyheterna i massmedia. Dagligen redovisas utvecklingen för arbetslöshet, inflation och räntor. Kunskaper är viktiga vid beslut om huruvida lånen skall bindas, om ekonomin tillåter byte av bil och så vidare.

I teorin kring utbildning nämns också utbildningen som ett filter. Klarar man en doktorsexamen i gammalgrekiska, så är man duktig. Då duger man också till någonting annat, kanske inom näringslivet. Vi märker tankegångarna hos arbetsgivarna. De är ibland inte så intresserade av vad den arbetssökande har läst, bara att han har läst.

Det satsas olika mycket på utbildning i olika länder. En förklaring är att utbildning är en investering. Man måste hålla igen konsumtionen idag, för att få det bra i morgon. Det är inte säkert att man vill göra uppoffringen i dag.

Text: Sune Håkansson, nationalekonom

Bild: BTH och www.sxc.hu

tillbaka till löpsedeln

Redigera
Share Dela