Intranytt

I huvuder på en rektor

Har du undrat hur rektorer tänker? eller hur den akademiska friheten är tänkt att fungera? lagom till julledigheten ger magnus ekblad, planeringssekreterare på bth, tips på två inspirerande skrifter om högskolesverige.

En man som ser ut att tänka. Tungan sticker ut lite ur mungipan och runt huvudet hänger några frågetecken.

Hur förstår man högskolesektorn?

”Ett universitet – vad är det för slags djur?”, frågar sig Mats Svegfors, förutvarande chefredaktör för Svenska Dagbladet och nuvarande landshövding i Västmanlands län, i SUHF-antologin ”Hur fria ska universiteten vara?”. Frågan Svegfors ställer inleder hans artikel som bland annat syftar till att förstå den svenska högskolesektorn. Han formulerar sig så kärnfullt som ofta bara den utomstående betraktaren kan. Svegfors beskriver vad man kan kalla sektorns inre motsägelser. Å ena sidan en stark statlig styrning – varje lärosäte är ju en myndighet – och å den andra styrning efter marknadsprinciper – studenterna definieras som konsumenter fria att själva välja både utbildning och studieort. Inte blir bilden enklare om man betraktar forskningen. Tilldelningen av forskningsmedel sker via statsbudgeten delvis direkt till fakulteter och delvis till olika forskningsråd. De medel som råden delar ut är som det heter konkurrensutsatta, då de delas ut efter prövning av forskarna själva.

En högskola är kort sagt en statlig myndighet med ett politiskt bestämt uppdrag som verkar i en sektor med starka inslag av, eller åtminstone starka inslag av idéer om, marknadsprinciper och konkurrens. Till detta kommer också kravet på bibehållandet av den akademiska friheten!

Tankar från 20 ledare

Jag vill låta detta vara bakgrund till nästa skrift om rektorernas beskrivning av sina uppdrag. ”Rektor på 20 sätt. Personliga reflektioner om hur det är att leda universitet och högskolor”, är utgiven i samband med IDAS som är ett projekt för utveckling av det akademiska ledarskapet. Rektorerna verkar som generaldirektörer i en politiskt styrd verksamhet reglerad bland annat i förvaltningslagen. Men de ska också se till att lärosätena klarar sig bra i konkurrensen om studenter och forskningsmedel. Även värnandet om den akademiska miljön är centralt, och den kan behöva skyddas mot både den politiska styrningen och marknadsprinciperna.

BTH:s rektor Lars Haikola är en av de intervjuade. Han talar om att ”finna en ny balans mellan – å ena sidan den oumbärliga kollegialiteten och å andra sidan de nya kraven på tydlighet och kraftsamling”. Detta understryker betydelsen av att som rektor vara en av akademikerna, men också en ledare som hörsammar de politiska och ekonomiska kraven. På frågan om vilka egenskaper en rektor bör ha svarar han att en rektor ska vara ”myndighetschef, företagsledare, utvecklingsansvarig, ambassadör, medlare, bollplank, symbol, lagledare, sammanhållare, studentpartner, omvärldsanalytiker, strateg, taktiker och mycket annat”. Till detta lägger Lars Haikola att man dessutom bör vara en god akademiker.

En specifik form av ledarskap

Beträffande hans syn på BTH:s förhållande till kommuner och landsting säger han: ”Högskolan ska i många fall då vara en motor eller en symbol. Vi är en typisk exponent för förhoppningar, till exempel att vi ska bidra till tillväxten.” På det hela taget tycker jag att dessa citat väl illustrerar vad jag uppfattar att de flesta intervjuade rektorer ger uttryck för i boken: att sektorns komplexitet – mycket på grund av de inre motsägelserna – gör att rektorskap egentligen bör betraktas som en specifik form av ledarskap som inte är att likställa med varken den verkställande direktörens eller generaldirektörens.

Läs boken – det finns naturligtvis en rad andra intressanta infallsvinklar. Om man är intresserad av frågan ”Ett universitet – vad är det för slags djur?”, så blir denna bok en givande läsning.

Text: Magnus Ekblad

Foto: www.sxc.hu

tillbaka

Redigera
Share Dela