Profilen: göran broman

En belönad miljökämpe

Göran BromanÅlder: 40 år.

Familj: Hustru Branka, Rebecka 11 år, Emelie 7 år.

Utbildning: Professor, docent, doktor, civilingenjör i maskinteknik. Studier i egen regi i ekologi, ekonomi, resursteori, mm.

Senast sedda film: Hitta Nemo.

Senast lästa bok: Dialog om två vetenskaper (fysik/medicin).

Aktuell: Mottagare av Utmärkt Miljöledarskap (NMC) och Landstinget Blekinges miljövårdspris

Mycket har skrivits om göran broman den senaste tiden, både lokalt och nationellt. på kort tid har han fått två betydelsefulla miljöpris för sitt arbete med att integrera hållbarhetsaspekter i maskinteknisk utbildning och forskning.

– Om vi vill ha långsiktigt god folkhälsa och ekonomi så behöver all verksamhet i alla delar av samhället vägledas av principer för hållbarhet och hållbar utveckling. Jag har haft den stora förmånen att få vara en av Karl-Henrik Robèrts närmsta medarbetare i utvecklingen av sådana principer, berättar Göran. Den metodik för socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar planering som vi utvecklat genom Det Naturliga Steget i samverkan med en internationell forskargruppering har vunnit högt anseende och har visat sig tillämpbar i företag och kommuner på många håll i världen. Inom maskinteknik vid BTH försöker vi utveckla metoder som ska hjälpa produktutvecklare att integrera dessa principer i beslutsfattandet vid produktutveckling.

Integrationen mellan miljö och teknik viktig

Göran Broman var verksam vid Lunds Tekniska Högskola innan han kom till BTH 1993. Han lockades av att högskolan var ny – inga gamla låsningar att kämpa emot, och han hade fria händer att sätta sin prägel på verksamheten inom maskinteknik. Han utvecklade omgående en tvärdisciplinär kurs, Miljögrunder, vilken som spin-off också ledde till att studenterna startade en miljöförening. Detta blev ytterligare inspiration för Göran Broman att gå vidare med sina integreringstankar. Han fick pengar från Högskoleverket för ett stort integreringsprojekt. Och på den vägen är det.

– Vi ligger långt fram med integrationen mellan miljö och teknik. Det har gjorts och görs mycket bra även i övriga högskolevärlden, men alltför ofta handlar det om antingen det ena eller det andra. En viktig utgångspunkt i vårt integreringsprojekt var att inte lyfta ut något teknikinnehåll för att få in miljö- och hållbarhetsaspekter, säger Göran.

Att skapa miljöexperter är inte målet

Ingenjörer ska kunna mycket om teknik. Att göra alla till miljöexperter - vad det nu är - är ingen lösning. Det som behövs är en komplettering med viss grundkunskap om miljö- och hållbarhet och kunskap om hur teknik, eller annan specialistkunskap, kan sättas in i ett sammanhang och stödja hållbar utveckling.

– När man vid produktutveckling fått fram några tänkbara lösningar på principiell nivå, för att på ett hållbart sätt tillfredsställa ett mänskligt behov, så behövs tekniska analyser för att komma vidare. Vi jobbar speciellt med virtuella prototyper för att göra effektiva och mindre kostsamma analyser. På så sätt kan man bättre utvärdera vilka lösningar som kan realiseras med tillgänglig teknik, stödja prioriteringar emellan alternativen, och optimera produktutformningen så att den fulla potentialen av de valda lösningarna under produktens hela livscykel kan utnyttjas. Färre fysiska prototyper innebär ju också att resurser sparas redan under produktutvecklingen, berättar Göran vidare.

Tuffa miljökrav bra för konkurrensen

Alla forskningsprojekt vid avdelningen för maskinteknik bedrivs i samverkan med näringsliv och samhälle. Göran Broman upplever att miljötänkandet prioriteras allt mer inom näringslivet, vilket till stor del beror på ekonomiska incitament.

– Att utveckla produkter utan att kunna något om hållbarhet och hållbar utveckling innebär ett mycket högt och stigande ekonomiskt risktagande. Producentansvaret blir allt striktare, det blir allt dyrare att deponera avfall, försäkringsbolag börjar utvärdera verksamheter ur detta perspektiv vid premiesättning och så vidare.

Men leder då inte till exempel hårda lagkrav i Sverige till att produktion förläggs till andra länder? Göran Broman vet inte något fall där företag flyttat av miljöskäl. Han kan däremot ge många exempel där tuffa krav lett till konkurrensfördelar och nya affärsmöjligheter.

– Och tänk själv. Vi vet med säkerhet att en hel värld kommer att skrika allt högre efter teknik som kan stödja omställningen till ett hållbart samhälle. Om Sverige och vår industri kan ligga i framkant av denna teknikutveckling så har vi allt att vinna. Visst har vi lång väg kvar att vandra, men mer och mer går i rätt riktning. Det går däremot inte av sig självt. Vi måste fortsätta att jaga på eftersläntrarna och framför allt underlätta för och uppmuntra dem som gör något bra, säger han.

Världsrekord

Opinionsbildning ingår som ett naturlig led i Göran Bromans verksamhet. Internationellt sker detta genom Det Naturliga Steget, med systerorganisationer i tio länder. Göran Broman har också utvecklat utbildningsmaterial åt bland annat studentlitteratur, hållit utbildningar för företagsledare samt gett föredrag för allmänheten. För att nå barn och ungdomar har han medverkat i utvecklingen av sällskapsspel i ämnet. Ett av spelen kunde med hjälp av sponsorer skänkas till samtliga femteklassare i Sverige i mitten av 1990-talet och man slog Guiness världsrekord genom att vara 47000 som spelade samtidigt.

Miljön inte enda passionen

Förutom sällskapsspel har Göran Broman en annan passion – dansen.

– Ett av skälen till att min fru och jag var tveksamma till att lämna Lund var att vi hade en så bra danslärarinna där. På den tiden kunde vi ett 20-tal danser. Idag är det främst salsa, foxtrot och bugg. Vi ger danskurser på Tipsy Dance Club här i stan.

Bild: Jenny Gustavsson

tillbaka till löpsedeln

Redigera
Share Dela