Ledaren

Internationellt perspektiv utvecklar utbildning och forskning

Lars HaikolaVår utvecklingsplan är uppbyggd kring högskolans tre uppgifter, men till dessa har vi fogat en fjärde punkt: internationalisering. Därmed har vi markerat att internationalisering är en vital verksamhet vid BTH.

Internationalisering ges idag nästan ett egenvärde, men dess egentliga värde är som medel för att göra utbildning och forskning bättre. Det är nödvändigt för BTH att hela tiden mäta sig på en internationell arena, ty utbildning och forskning sker hela tiden i en global kontext. Uttrycket ”regionala högskolor” är en styggelse.

En mångkulturell utbildningsmiljö

Internationalisering är ett mångsidigt fenomen som inte kan inskränkas till student- och lärarutbyte, även om dessa är viktiga instrument. Andra viktiga internationaliseringsfaktorer består i att vi har både studenter och personal med utländsk bakgrund. Bara i vår personal på BTH finns ett tjugotal nationaliteter representerade med nästan lika många språk. Många svenskar har också erfarenhet av och examina från utländska universitet. Redan det förhållandet att många kurser ges på engelska, en stor del av kurslitteraturen är på engelska och att de flesta forskare publicerar sig på engelska innebär självklara men viktiga former av internationalisering. Gästföreläsare, konferenser, nätverk och forskningssamarbete är andra former av internationalisering som är så naturliga att de lätt glöms bort.

Förstärkta resurser ett måste

De tre senaste åren har antalet internationella mastersstudenter ökat starkt. Detta är välkommet, inte bara för att det förbättrar vårt rekryteringsläge, utan mest för att det bidrar till en mångkulturell utbildningsmiljö. Med dessa studenter får också BTH och Sverige ambassadörer för livet – förutsatt att de får positiva minnen med sig hem. Att ta emot så många utländska studenter innebär en påfrestning för alla. International Office har arbetat hårt. Studerandeavdelningen och ett flertal personer på sektionerna har också burit en tung börda. Även Studentkåren och Studentservice tar sin del av arbetet. Det är uppenbart att vi måste se över våra arbetsrutiner och sannolikt stärka resurserna så att det dryga arbetet med att rekrytera, bedöma och antaga utländska studenter får ett effektivare flöde och studenterna ett ännu bättre mottagande.

Mycket arbete för sverige i bolognaprocessen

Bolognaprocessen fortsätter med oförminskad kraft. Nästan fyrtio länder deltar nu i processen med senast anslutna länder som Ryssland och Vatikanstaten. Regeringens proposition kommer att läggas i mars 2005. Vi har i Sverige länge trott att vår examens- och utbildningsstruktur redan var anpassad till Bolognaprocessens bachelor – mastersstruktur och modulbyggda utbildningar. Bara ECTS betygssystem har vi överhuvud sett som ett problem. Denna inställning har visat sig lättvindig. Sverige – och BTH – har ett stort arbete framför sig. Detta gäller framför allt införandet av ECTS betygsskala men också examensstrukturen inom till exempel ingenjörsutbildningar. Detta arbete måste vi ägna stor uppmärksamhet under det kommande året. Vi ska också fortsätta arbetet med att utveckla utbildningar tillsammans med internationella universitet för att sikta mot gemensamma examina – Joint Degrees. Internationaliseringsarbetet vid BTH har en hög nivå, men det kommer att krävas ett än mer intensifierat arbete de närmaste åren.

Vill du veta mer?

En samlad dokumentation om Bolognaprocessen

Text: Lars Haikola

Foto: Eddie Andersson

tillbaks till löpsedeln

Redigera
Share Dela