Ledaren

En exempelhögskola med prestationskrav

Lars Haikola med tomteluva på sig. Högskolan är idag en efterfrågad partner! Närhelst ett utvecklingsprojekt riggas så är det obligatoriskt att engagera högskolan som en part. Vi förväntas kunna lösa i stort sätt alla typer av samhällsproblem. Grunden för vår höga status är att det konstaterats ett samband mellan tillväxt och högskola. Tilltron till högskolan är faktiskt större än någonsin i den högre utbildningens långa historia. Attitydundersökningar visar att högskolan åtnjuter det största förtroendet av alla samhällsinstitutioner idag.

Lyfts fram som exempel

BTH har profilerat sig med en nära samverkan med näringsliv och samhälle, och blivit erkänd som en stark företrädare för ”Triple Helix”, det vill säga samverkan högskola – näringsliv – politik/samhälle. Vi har åtagit oss att fungera som en ”utvecklingsmotor” i regionen. I en aktuell rapport från Institutet för Tillväxtpolitiska studier lyfts BTH fram som den högskola som har tagit samverkansuppgiften på störst allvar.

I rapporten citeras hela avsnittet om 3:e uppgiften ur vår ”Utvecklingsplan 2003 – 2007”. Flera utvärderingar, till exempel av Svenskt Näringsliv, ger oss goda betyg och tillsammans med Högskolan i Jönköping brukar vi lyftas fram som det mönstergilla exemplet på hur högskolan bör samverka med näringslivet.

Inte bara fördelar

Detta är naturligtvis en gynnsam position för högskolan och för BTH. Vi är eftertraktade och uppskattade för vår samverkan med näringsliv och samhälle. Men det finns en baksida av denna uppskattning av högskolan. Vi kommer inte att kunna uppfylla alla förväntningar i framtiden. Redan idag har vi svårt att svara mot alla krav som regionala och lokala intressenter ställer på oss.

Vi som arbetar inom högskolan känner säkert att det råder en allmän övertro på högskolans betydelse och att högskolans roll i regional utveckling behöver problematiseras och sedan förtydligas. En OECD-studie från 80-talet visar att vid denna tid valde företag lokaliseringsplats efter var det fanns högskola, för där garanterades tillgång till högutbildad arbetskraft genom studenterna. Därför sammanföll tillväxtort och högskoleort.

Detta förhållande gällde möjligen på 70- och 80-talen men ett så enkelt samband har senare ifrågasatts och på 90-talet gäller det definitivt inte längre. Dock brukar två nordiska undantag anges där det fortfarande kan konstateras ett positivt samband: Uleåborg och Karlskrona/Ronneby!

Sund utveckling

Trots dessa glädjande undantag bör vi inte förvänta oss att högskolan och BTH för all framtid skall vara efterfrågad av alla. Just i denna fråga kan BTH bidra till en sund utveckling genom vår långa och intensiva erfarenhet av samarbete inom Triple Helix. Dessa erfarenheter bör ligga till grund för en analys av hur mångfacetterade sambanden är när man arbetar inom en Triple Helix, och hur många variabler som finns i ett innovationssystem där högskolan utgör en, om än mycket viktig, agent.

Vid vår egen högskola har forskare visat hur mycket mer av tillfälligheter som spelar in. Det krävs att rätt personer med rätt drivande krafter, i rätt bransch, med rätt politisk uppbackning uppträder vid rätt tillfälle.

Kulturskillnader

Det finns också stora kulturskillnader mellan högskola, näringsliv och politiska församlingar. Vi skiljer oss i

  • Olika mål för våra verksamheter
  • Olika syn på vad som är viktig och relevant kunskap. (Kunskap i sig – exploaterbar/nyttig kunskap)
  • Olika syn på vem som äger kunskapen. (Forskaren eller arbetsgivaren)
  • Olika syn på vem som initierar FoU. (Forskaren eller arbetsledaren)
  • Olika kulturer. (Högskolans kritiska kontroll - näringslivets pragmatiska krav på kostnadseffektivitet).

Men just för att BTH har dessa erfarenheter djupare än många andra högskolor så kan vi bidra med att utveckla den nödvändiga samverkan med näringsliv och samhälle. Vi vet att högskolan inte skall göra allt - vi är ingen Mädchen für Alles. Det är dags att mejsla ut vad högskolans roll i samhällsutvecklingen och innovationssystemet bör vara.

Text: Lars Haikola

Bild: Eddie Andersson (montage Jenny Gustavsson)

bakåt | till löpsedeln | nästa

Redigera
Share Dela