Tema: samverkan i sydost

Johan sterte, växjö:

Varför ska vi samverka i sydost?

Det är viktigt att betona att det närmare samarbete mellan lärosätena i sydost som nu diskuteras inte ska ske på bekostnad av existerande eller planerad samverkan med andra lärosäten. det är naturligtvis så att denna typ av samverkan är värdefull och ska uppmuntras. det påbörjade arbetet ska närmast ses som ett initiativ för att ta ett helhetsgrepp gällande samordning av verksamheten vid tre lärosäten på en övergripande nivå.

Studenter på en bänk utanför Växjö universitet.

Inget nytt

Samverkan som sådan är inte självklar inom alla områden. För att den ska fungera krävs att alla medverkande är vinnare. Tanken på närmare samverkan mellan dessa tre lärosäten är på intet sätt ny. Diskussioner baserade på visioner om ett ”Sydostuniversitet” har kommit och försvunnit flera gånger under den senaste 20-årsperioden. Varje gång hittills har det hela fallit, kanske på grund av bristande vilja att samarbeta med ”konkurrenter” eller på grund av problem att komma förbi de praktiska och regelmässiga hinder som finns för samverkan. Kanske beror de tidigare försökens magra resultat på att vi alla befunnit oss i en expansiv fas och varit fullt sysselsatta med att bygga upp våra respektive verksamheter. Kanske är det så enkelt att den process som är nödvändig för att identifiera konstruktiva samarbetsområden och som ger motivation för genomförandet aldrig fullföljts, att det hela stannat vid visioner.

Starka motiv

Trots allt är nog de flesta av oss, både här i Växjö och vid de andra två lärosätena, överens om att det borde finnas fördelar av både ekonomisk och kvalitetsmässig art med att samverka med andra lärosäten. Det kan ju knappast vara ändamålsenligt att driva underkritiska utbildningar i konkurrens eller att ha forskningsanknytning genom egen forskning inom samtliga utbildningsområden.

Vi samverkar mycket redan idag, både med våra grannar i sydost och med andra lärosäten. Framförallt samverkar vi inom forskning och forskarutbildning där det är en klar trend att en allt större andel av verksamheten drivs i större program och forskarskolor som omfattar ett antal högskolor.

Skolexempel

Samverkan mellan lärosäten på ledningsnivå är dock mycket ovanligt i vårt land. Ett exempel som ofta förs fram i debatten idag, helt enkelt för att det är unikt, är den arbetsfördelning som 2003 gjordes mellan Högskolan i Kalmar och Växjö universitet, då biovetenskaper koncentrerades till Kalmar och språk, exklusive engelska, till Växjö.

Samverkan på institutionsnivå är bra men har ett antal strategiska begränsningar. Den motiveras oftast av ett lokalt verksamhetsperspektiv och behöver inte nödvändigtvis vara optimal ur ett nationellt eller ens regionalt utbildnings- och forskningsperspektiv. Det finns ofta administrativa och juridiska hinder för genomförande av samverkan. Möjligheter att påverka andra hinder som till exempel brister i kommunikationsmöjligheter eller regionalpolitiska aspekter är begränsade. Dessa begränsningar kan bara hanteras genom fördjupad samverkan på ledningsnivå mellan olika lärosäten.

Text: Johan Sterte, rektor Växjö universitet för Växjö Universitets personaltidning Högtalaren

Kontakt: Annika Sand, informationsavdelningen Växjö Universitet

Redigerad av Jenny Gustavsson för att passa med övriga artiklar om samarbetet i Intranytt

Foto: Mats Samuelsson

bakåt | till löpsedeln | nästa

Redigera
Share Dela