LEDAREN:

Hårt arbete går mot sitt slut

Lars HaikolaSTOR PÅFRESTNING

I den förra ledaren i december 2003 kommenterade jag den anspänning det innebär att samtidigt göra bokslut, genomföra en analys som förbättrar vårt resultat med minst 12 miljoner kronor, genomföra en organisationsförändring med nya chefer och flytta en del av högskolan till nytt campus. Vi är nu i slutfasen av denna period av hårt arbete. Framför allt våra ekonomer vid alla enheter, sektioner och förvaltning har slitit hårt med bokslutet. Inte ens en hackning av vitala datorer i slutfasen kunde förhindra att bokslutet, som ännu är preliminärt, blir något bättre än vad vi befarade vid halvårsbokslutet. Den resultatförbättring om 12 miljoner kronor, som ju till stor del måste bestå av besparingar, kommer att genomföras medelst riktade åtgärder. Vi har undvikit generella besparingar som riskerar att ge trubbiga effekter. Varje enhet och sektion har ålagts en snävare ram som beräknats utifrån en analys av personalläge, reskostnader och särskilda omständigheter. Sektions- och enhetschefer har gjort ett gott jobb när de konstruktivt tagit itu med att göra ny budget utifrån de nya ramarna. Organisationsförändringen är genomförd från årsskiftet, men det måste få ta sin tid innan den inre organisationen av resp. sektion är klar och fungerar. Detta gäller inte minst den stora tekniksektionen. Vård- och folkhälsovetare och matematiker har anlänt till Gräsvik – hjärtligt välkomna!

Allt detta har genomförts under en kort och hektisk period. Jag känner mig trygg med det bokslut och det budgetförslag vi kan presentera för den nya styrelsen den 13 februari. Det visar att BTH också i perioder av motgång är en stabil organisation.

Botten är nådd

På styrelsemötet skall vi också besluta om det budgetunderlag som årligen lämnas till regeringen och vari vi ger uttryck för hur vi ser på framtiden. Vi uttrycker där en försiktig optimism! Vi tror att botten är nådd vad gäller rekrytering till utbildningar inom IT och telekom. Denna syn förstärks av att branschen börjar se ljusare på framtiden och åter anställer personer. Med den nationella IT-kampanjen, där högskolor, företag, branschorganisationer, offentliga arbetsgivare, fackförbund och intresseföreningar, agerar gemensamt för att vända bilden av IT som en krisbransch, kan vändningen komma snabbare än vi anar. Dessutom, vi skall inte glömma att vi har stabila utbildningsområden som inte alls befinner sig i rekryteringskris.

Utveckling av forskningsprofilen

Ett skäl till att vi klarar mer än en halvering av studentantalet inom våra kärnutbildningar utan ännu större problem är att det finns en gedigen forskningsverksamhet knuten till dessa utbildningar. Både kvantitets- och kvalitetsmässigt god forskning hjälper oss att överbrygga svackor i utbildningen. Ansträngningarna att öka forskningsmedlen måste intensifieras ty de statliga forskningsanslagen kommer sannolikt ej att öka mer än marginellt. De som är effektivast i att öka forskningsanslagen är forskarna själva, och de har varit framgångsrika i detta arbete. Samtidigt ska jag själv och Högskolan öka ansträngningarna genom att påbörja ett systematiskt fund-raisingarbete. BTH är en högskola som på kort tid gjort sig känd för sin starka och profilerade forskning. Denna starka forskningsprofil måste vidmakthållas och utvecklas.

Motivera till utlandsstudier

Vi har i utvecklingsplanen angett att vår internationella profil måste förstärkas. Innan vi egentligen hunnit vidta några åtgärder i denna riktning har vi överrumplats av det explosiva söktrycket från utländska studenter till våra magisterutbildningar – ett fenomen som återfinnes vid alla svenska högskolor. Fler utländska studenter är bra för BTH och för vår internationalisering. Det är också bra för dessa studenter och deras hemländer. Men andelen svenska studenter från BTH som ägnar en termin i utlandet är för liten. Här måste vi förbättra oss och stimulera våra studenter till utlandsstudier. Den så kallade Bolognaprocessen drivs vidare och förstärker vårt behov att utveckla internationaliseringen. En departementsutredning har arbetat ett drygt år med hur Bolognamodellen ska tillämpas i Sverige och tillsammans med forskarutbildningsutredningen kan man skönja följande mönster:

  • Yrkesexamina bibehålls – det vill säga civilingenjörsexamen och högskoleingenjörsexamen kommer att finnas kvar vid sidan om teknologie kandidat och magister. Sjuksköterskeexamen bibehålls också.
  • Alla utbildningar – både för generella examina och yrkesexamina – fogas in i ett 3 + 2 + 3 system, det vill säga 3 års kandidatutbildning, upptill 2 års magisterutbildning och 3 års forskarutbildning.
  • Forskarutbildningen reduceras till 3 år, men då kommer ett av magisteråren att ”räknas in” i forskarutbildningen. Lic-examen finns det knappast utrymme för.
  • ECTS 7-gradiga betygsskala skall utgöra den normala betygsstegen.

Detta är mina väl grundade gissningar men beträffande forskarutbildningens längd och utformning kan man inte vara säker ännu. Men vi bör förbereda oss för en förändring som syftar till att underlätta och öka det internationella utbytet.

Text: Lars Haikola

Bild: Eddie Andersson

pil Tillbaks till löpsedeln

Redigera
Share Dela