Nya medier i skolan utmanar undervisningen

Maria Stam och Magnus Engvall

Dagens barn och ungdomar lever i en digital värld där de kommunicerar på nya sätt och med nya medier. Dessa nya medier tar en allt större plats i skolan och det ställer nya krav på undervisning och bedömning. Hur den rörliga bilden kan fungera i undervisningen är något som Maria Stam och Magnus Engvall undersöker.

Inom projektet Ung Kommunikation pågår utvecklingsarbete i temagrupper inom en mängd spännande områden. Maria Stam vid Högskolan i Kalmar och Magnus Engvall från Reaktor Sydost arbetar i en temagrupp som undersöker hur digital rörlig bild och andra medier kan fungera som en kunskapsform på ett integrerat sätt i undervisningen.

- Vi vill till exempel se vad detta sätt att arbeta innebär för bedömning av elevers arbete, berättar Maria Stam och försätter:

- Syftet med vårt projekt är att tillsammans med skolor, som redan idag arbetar med rörlig bild och andra medier på ett integrerat sätt i undervisningen, problematisera och precisera frågor kring lärande, bedömning, kvalitet och analys.

- Lärarna måste till exempel kunna motivera varför de sätter ett visst betyg. Vår temagrupp vill ta reda på varför en film är bra - vad är kvalitet när det gäller rörliga medier? förklarar Magnus Engvall.

- Ofta används film som verktyg i skolan för att få ämneskunskaper. Vår temagrupp tittar på det mediespecifika istället. Vad är bra och dålig form? Hur ska man förhålla sig till formen som en del av bedömningen? Varför ska skolan arbeta med mer än skriva, räkna och så vidare? Vad ska egentligen stå i kursplanerna? Tekniken ska inte vara i fokus - utan det visuella språkets särart, säger Magnus vidare. Vad innebär det att ha mediekompetens? Till vår hjälp vill vi arbeta fram en bedömningsmatris, som kan tjäna som underlag för diskussion ute på skolorna.

Bedömning av kvalitet inom mediet är något man måste synliggöra även om det inte handlar om betyg. Både för lärare - även dem som inte sätter betyg - och elever är det viktigt att synliggöra mediets speciella "språk" och vad som är kvalitet i detta.

- Många hävdar att barnen redan kan allt - och det kanske stämmer till viss del när det gäller tekniken, men vi kan ge dem teorin. Barnen vet oftast inte vad de kan och varför, berättar Maria. Barnen ska få kunskaper att medvetet använda sig av. Genom att barnen blir duktiga producenter blir de samtidigt kritiska konsumenter.

I temagruppen ingår bland annat en grundskola i Växjö, Ringsbergsskolan, där Leif Svensson arbetar som SO-lärare för år 6-9:

- Efter påsklovet kommer mina elever att arbeta med förintelsen och andra världskriget. Barnen kommer att göra digitala berättelser utifrån tre olika perspektiv; offer, förövare och åskådare. Jag arbetar tillsammans med bildläraren Lars Palm, och det ska bli spännande att se hur barnen kommer att ta sig an uppgifterna. Leif fortsätter:

- Temagruppens arbete är mycket intressant och angeläget. Frågor kring bedömning är viktigt att diskutera samtidigt som det är svårt. Man måste utgå från lärarna som har ämneskunskaperna. Det är för deras skull som bedömningskriterierna ska tas fram.

- De allra flesta som ska arbeta med de nya medierna är "de vanliga lärarna". Kan man synliggöra det mediespecifika kan lärarna göra detta till sitt, tror Leif.

Tips! Vill du veta mer om temagruppen "Rörlig bild och andra medier som en kunskapsform" och deras arbete kan du läsa deras blogg på adressen: rorligbild.blogg.se

Text: Carina Sörgårn, Växjö universitet
Bild: Hans-Erik Karlsson

 

Redigera
Share Dela