Konsten att våga gå vilse


Är det svårt att vara vuxen? Den frågan ställde en av mina femåriga döttrar när vi satt och tittade på tv en kväll. Tja, älskade dotter det kan vara både svårt och läskigt. Eller alldeles tråkigt och dötrist. Men det är många gånger också, för att låna Askungens uttryck, alldeles, alldeles underbart.

Hennes bästisar är ett år äldre och plötsligt var det dags för dem att lämna dagis och börja skolan. Det blir tomt och något fattas henne. För varje dag blir världen större och svårare att greppa. Många frågor dyker upp. Vad gör de på den där skolan egentligen? Ska jag gå dit själv? Tänk om jag går vilse?

Att stå inför nya saker i livet kan vara obehagligt och skrämmande. Man vet vad man har men inte vad man får. Hela vårt liv är fullt av vilsestigar där vi får leta oss fram till målet. Ibland är stigen tydlig och rak och ibland är den slingrig med sidospår. Ibland springer vi framåt. Andra gånger kryper vi motvilligt baklänges. Besluten är många och inte undra på att både barn och vuxna kan vara rädda för att gå vilse. Men om vi inte vågar gå vilse så tar vi ifrån oss möjligheten att hitta rätt här i livet.
Som barn har man förhoppningsvis en vuxen att hålla i handen, en som beskyddar, pekar ut riktningen och kärleksfullt puttar en framåt. Ibland måste man gå vilse för att kunna finna nya vägar. Både som barn och vuxen.

I detta nummer av Intranytt kan ni bland annat läsa om BTH:s nya IT-chef Katrin Holmgren som för knappt två månader sedan lämnade hemstaden Luleå för att jobba och bo i Karlskrona. Läs om vad som fick henne att flytta 160 mil söderut och hur hon ser på förändringar och utmaningar i livet och på jobbet. BTH är fullt av människor med visioner och handlingskraft. Som utforskar, ifrågasätter, utvecklar och som ständigt trampar upp nya stigar.Några av dem kan du läsa om i Intranytt.

Bild på Petra SapicTill sist vill jag önska er en trevlig höst och har ni inte varit ute och plockat kantareller så borde ni ge er ut i skogarna. Det finns mängder av dem. Och nu kommer trattkantarellerna med stormfart. Min frys är full av skogens guld och det är en bra start på hösten, tycker jag. Men akta er för att gå vilse. Eller inte. Det kan ju faktiskt bli det bästa som hänt er.


Hälsningar Petra Sapic
Bild: Thomas Persson

 

 

Redigera
Share Dela