Ny ordförande vill locka fler studenter till Studentkåren

Bild på Robin NordströmHan är skåningen som tackade nej till FN-uppdrag i Afghanistan och i stället började plugga på BTH. Nu har han siktet inställt på att leda en studentkår i förändring.

 

Möt Robin Nordström, ny ordförande för Blekinge Studentkår.

Han ursäktar sig så mycket för att han är lite sen till intervjun. Måndagsmötet med rektors expeditionsråd drog ute lite på tiden.

- Det är hektiskt nu. Så som det ser ut nu har jag två lediga dagar i september, annars är det bara jobb som gäller. Att jobba som kårordförande är mer än ett heltidsjobb. Men det är kul. Att lära sig organisationen tar tid och det är många namn att lägga på minnet. Men nu börjar det mesta trilla på plats, säger Robin Nordström och ber mig följa med honom till Studentkårens kök på campus i Karlskrona där vi slår oss ner vid ett litet bord.

Efter att ha varit engagerad i det nationella studentarbetet blev han nominerad och vald till ordförandeposten i Blekinge studentkår. Han tillträde sin tjänst i juni och inledde sitt arbete med att åka på internat med BTH:s ledningsgrupp.

- Jag var lite osäker på hur jag skulle bli bemött. Men det var trevligt och jag fick ett mycket bra mottagande. Även om jag var helt grön så var det inga problem att yttra sig. Det var bra att få träffas under mer avslappnade former.

Efter att ha gjort värnplikten i Eksjö som befäl där han utbildades i ammunitions- och minröjning samt IEDD, Improvised Explosive Device Desposal (röjning av "hemmagjorda" bomber) fick han erbjudande om att åka till Afghanistan. I samma veva omkom två svenska soldater i det krigshärjade landet. Men efter att hans mamma och dåvarande flickvän gråtande vädjat om att han skulle stanna hemma valde han att tacka nej.

- Jag kan ångra lite att jag inte hoppade på det. Nu är jag inte så sugen på att bli soldat längre, jag har blivit för bekväm för det, säger han.

I stället för Afghanistan blev det i stället Ronneby och studier i Interaktion och Design. En utbildning med bra blandning av teknik och arbetsvetenskap, konstaterar han. Han har några få poäng som släpar efter men när det är fixat så har han en filosofie kandidatexamen med i bagaget när han styr vidare mot nästa mål. Nämligen Polishögskolan.

- Min ansökan är granskad och godkänd. Nu väntar jag på att bli kallad till det första testet.

Att vara ordförande i Blekinge Studentkår kräver en annan typ av ledarskap än inom försvaret, konstaterar han.

- Här måste man självklart vara mer diplomatisk. Jag gillar att vara i drivande positioner. Studentkåren står inför stora förändringar som kräver mycket arbete, men det är okej, jag kan ta den pucken. Det är viktigt att lyssna på sin omgivning och sina anställda. Samtidigt är vi en studentkår med utbildningsbevakning. Allt jag gör ska gynna studenterna. Det är inte lätt att göra 4000 studenter glada. Jag måste fokusera på våra huvudpunkter som boende och kvalitativ utbildning, konstaterar han lugnt.

Studentkåren står inför flera utmaningar. Nästa sommar avskaffas bland annat kårobligatoriet och campus i Ronneby ska flytta till Karlskrona.

- Vi måste hitta nya vägar så att kåren blir attraktiv för alla grupper av studenter. Vi måste kanske skaffa externa finansiärer för att täcka kostnader för personal, aktiviteter och lokaler och erbjuda rabatterade priser på boende, bredband och försäkringar till exempel.

Och han fortsätter:

- Det borde vara självklart att betala kåravgiften även när den blir frivillig. Men många studenter ser inte helheten och vad deras pengar går till. Men det är min utmaning och drivkraft i det här jobbet. Att leda studentkåren i det förändringsarbetet och att locka fler studenter till oss, säger Robin Nordström, Blekinge Studentkårs ordförande.

 

Namn: Robin Nordström

Ålder: 24 år

Född: I Malmö. Har också bott många år i Trelleborg.

Aktuell: Blekinge Studentkårs ordförande sedan 1 juni.

Familj: Mamma, pappa, bror, flickvän.

Bor: I studentlägenhet i Ronneby.

Intressen: Gillar att träna och lägger ner mycket tid på löpning och på gymmet. Tycker att det är kul med kampsport och tränade Aikido i många år. Spela dataspel.

Läser: Helst inte. Har lätt dyslexi. Efter en halv timmes läsning börjar bokstäverna att hoppa. Men jag har hittat ett sätt som funkar. Och det är att ha musik på när jag läser. Att samtidigt lyssna på tung rock som Korn, Slipknot och Metallica stärker min koncentration. Jag hänger upp mitt minne på låtarna.

Goda egenskaper: Trygg. Målmedveten. Disciplinerad. Analytisk och logisk.

Sämre egenskaper: Kan vara lite bossig. Ibland tycker jag att jag vet bäst - men jag kan ändra mig om jag blir motbevisad. Jag jobbar på att bli mer ödmjuk.

Rädd för: Äckliga krälande stora insekter.

Gör mig förbannad: Ganska mycket faktiskt. Folk som är oresonliga. Man måste kunna diskutera fram lösningar. Jag kan också bli väldigt arg på mig själv när jag klantar mig. Som när jag skar mig väldigt illa i mitt finger för ett tag sedan. Sådant gör mig förbannad.

Gör mig glad: En paus i livet till exempel. När jag har mycket på jobbet är det skönt att åka tåg. Att promenera hem från stationen i vackert väder och bara stanna upp i några sekunder och lyssna på fågelkvittret, att bara få vara i nuet och njuta och släppa stressen - det gör mig glad.

Äter helst: Allt. Jag har väldigt hög ämnesomsättning. Jag måste äta bra för att inte gå ner i vikt, därför är det viktigt med en välbalanserad kost. Jag är rätt bra på att laga mat och det blir ofta storkok av grytor som jag fryser in. Thaigryta med kyckling i kokosmjölk är en favorit. Käkar jag ute så är det kebab i olika former som gäller.

Dold talang: Jag har inga dolda talanger. Allt bra jag gör syns. Men alla kanske inte vet att jag är bra på att spela trummor, bas och saxofon. I Trelleborg spelade jag i ett band som hette "Social Service" och vi gav ut två skivor.

Drivkraft: Att lyckas, det har jag alltid strävat efter. Det går att lyckas med delmål men i det stora perspektivet finns det alltid nya mål. Det går aldrig att komma i mål.

Förebild: Farfar Stig som arbetade som bankchef. Han är bra. Han har lyckats i karriären och han har pondus.

 

Text och bild: Petra Sapic

 

Redigera
Share Dela