Jag kom till BTH 1998 attraherad av den dynamik som kännetecknade högskolan och regionen vid den tiden. Många års studier av regional utveckling hade lärt mig betydelsen av "path dependency". Regioner med en lång historia av stagnation tenderar att förbli i det tillståndet. Så att "bakgården" Karlskrona/Ronneby plötsligt exploderade i en dynamik som födde ett av landets största telekomkluster föreföll lika osannolikt som att Åreskutan skulle omvandlas till en aktiv vulkan.  Anställningen på BTH såg jag som en unik möjlighet att försöka förstå hur detta teoretiskt osannolika kunde bli faktisk verklighet. Så jag tog chansen och flyttade ner hit.

Jag leder CTUP (Centrum för Territoriell UtvecklingsPlanering) som en gång bildades för att bygga broar mellan den forskning om regional utveckling som då fanns inom MAM och den planeringsforskning som pågick vid Fysisk planering. Denna koppling mellan två sektioner manifestar sig i dag i att av de fem doktorander som ingår i CTUPs forskningsgrupp är tre doktorander i Fysisk planering och två i Industriell ekonomi. Vid sidan om doktorandhandledningen är jag starkt involverad i undervisning. Jag är engagerad i Fysisk planerings internationella masterutbildning i European Spatial Planning och jag har ansvar för kursen om "Innovative regions" i MAMs internationella masterutbildning i Innovation, Entrepreneurship and Businesss Development.

Min erfarenhet från styrelsearbete kommer i huvudsak från att jag under tjugo år var chef för tre fristående forskningsinstitutioner med egen styrelse i Norge och Sverige. CTUP har för övrigt också sedan starten haft en extern styrelse. Jag sitter för närvarande i Fakultetsnämnden och har under 2000-talet suttit i sex programråd, varav i två som ordförande, i Vinnova och KK-stiftelsen.

Jag är övertygad om att det nya utbildnings- och forskningslandskapet ställer extra stora krav på små högskolor som BTH. Vid sidan om att utveckla en bärkraftig profil, inte bara i ord utan också i handling, måste de ha förmåga att snabbt fånga nya möjligheter inom såväl forskning som utbildning. Underlägsenhet i resurser måste kompenseras med förmåga till snabba förändringar. Detta kräver vilja och förmåga att se nya möjligheter och att snabbt omsätta dem i handlingar. För mig framstår det som en intressant utmaning att via BTHs styrelse få bidra till att utveckla såväl högskolans profil som dess förmåga att möta de utmaningar BTH ställs inför.

Jan-Evert Nilsson