Lärande utvärdering/följeforskning på Sektionen för management

Nedan ges en beskrivning av vad lärande utvärdering/följeforskning innebär för arbetsgruppen på Sektionen för management. Texten är inspirerad av Per-Erik Ellström i Lärande utvärdering (2009). Nedanstående länkar tar dig direkt till respektive rubrik i texten när du klickar på dem.

Syfte, strategier och kriterier för lärande utvärdering/följeforskning

Syftet med lärande utvärdering/följeforskning är att under projektets gång utveckla kunskap som kan användas för att fatta nya beslut. Kriterier som bör vara uppfyllda för uppdragen av lärande utvärdering är att följeforskarna/utvärderarna bör medverka redan från projektstart, och allra helst redan i initieringsfasen. 

Vetenskapliga perspektiv på lärande utvärdering/följeforskning

Följeforskning, interaktiv forskning eller aktionsforskning har en tradition av att stödja projekt med en utveckling av vetenskaplig hållbar kunskap. Men även genom att ge underlag för förbättringsåtgärder. Följeforskningen ska även bidra till individuellt lärande och ett organisatoriskt lärande i form av förbättrade rutiner för program-/verksamhetsutveckling. Följeforskningen ska ge underlag för offentlig debatt, opinionsbildning och lärande vad gäller den verksamhet, det projekt eller program som utvärderas.

Interaktiv forskning tar utgångspunkt från en konkret upplevelse i en organisation. Forskare och berörda aktörer bedriver forskning i organisationer och det krävs ett nära samarbete mellan dem för att forskningen ska fungera tillfredsställande. De olika rollerna kräver en lyhördhet och en acceptans av den kompetens som finns och en systematisk dialog mellan forskare och aktörer. Reflektionen får sin betydelse i den interaktiva forskningen genom kunskapsbildning. Det ger en ökad medvetenhet och inflytande att kunna förändra.

Följeforskarens uppgift är att dokumentera, uppmärksamma och ge återkoppling till de aktörer som medverkar i projektet. Följeforskning sker oftast i förändringsprojekt där både forskare och berörda aktörer har chans att förändra och påverka resultaten. Lärande utvärdering bör lämna ett kunskapsbidrag till den verksamhet där forskningen sker men även ett generellt bidrag till forskningen.

Kunskap från lärande utvärdering ger ett utvecklingsinriktat perspektiv som praktiskt kan omsättas i handling i den verksamhet som utvärderas. Arbetet är beroende av olika kontextuella faktorer: vilken kunskap uppdragsgivaren eftersträvar och slutligen hur utvärderingen är utformad. För detta krävs en medveten strategi och dialogen mellan följeforskare/utvärderare och uppdragsgivare är en viktig faktor. Via dialogen uppstår en delaktighet och möjlighet till påverkan för det som utvärderas.

  

 

Redigera
Share Dela