Externa föreläsare och studiebesök

Studenter som läser Samhällsvetarprogrammet för organisation och samhällsförvaltning erbjuds ofta möjlighet att gå på inspirerade föreläsningar samt på olika studiebesök. Gästföreläsningar innebär att det endast är studenter som går utbildningen som är inbjudna till skillnad mot en öppen föreläsning då alla studenter på Blekinge Tekniska Högskola är välkomna. Studiebesök anordnas med jämna mellanrum  vid olika myndigheter och organisationer för att få en inblick och förståelse för hur de arbetar med olika utvecklingsfrågor exempelvis tillämpad informationsteknik.


 

Vårterminen har sparkats igång och vi ser fram emot en spännande höst med många intressanta föreläsningar och studiebesök.


Stormöte samlade studenter

I slutet av mars träffades samtliga Samhällsvetarstudenter på programmet för ett gemensamt stormöte. Förutom en trevlig sammankomst där studenter från olika terminer fick mötas och samtala med varandra och lärare över en fika lyftes diverse frågor. Daniel Palm, vice ordförande i studentkåren informerade om deras verksamhet och linjeföreningar. Anna Eriksson upplyste om Programrådets funktioner och arbete för ett ökat studentinflytande på utbildningen. Två studentgrupper från kursen Utrednings- och projektledningsmetodik redovisade sina projekt som bestod av grundande av ett Sociologiskt Café och utveckling och förbättrade av Samhällsvetarprogrammets hemsida.

 

Studenter vid Samhällsvetarprogrammet för organisation och samhällsförvaltning

Under kaffepausen diskuterade studenterna olika frågor som på olika sätt berörde utbildningen och studielivet.


Emma Karlson, Elina Gustavsson, Alumnistudenter

Två alumnistudenter, Emma Karlsson och Elina Gustavsson, var inbjudna för att berätta om vad de gjort efter utbildningen och hur studierna inverkat på deras liv och arbetsliv.

Eftermiddagen upplevdes mycket lyckad och innehållsrik och det bestämdes att Stormöte för samtliga terminsstudenter kommer att genomföras en gång per vårtermin.


Studiebesök på häktet

I vår har termin 2 och 4 på SAGOS genomfört studiebesök på häktet i Karlskrona. Kriminalvården är en av de fadderorganisationer som samarbetar med BTH och Samhällsvetarprogrammet. Inför besöket hade vi studenter förberett oss med några sociologiska frågeställningar, exempelvis hur de intagna bemöts, hur häktet rent fysiskt är inrättat, vilka rättigheter de har och vilka de eventuellt saknar.

Vi möttes av Stefan Nilsson, chef för häktet i Karlskrona som hjälpte till att reda ut begreppen och besvara våra frågeställningar. Stefan Nilsson tryckte mycket på att de häktade är misstänkta för allvarliga brott – men inte dömda– och ska behandlas därefter. I Sverige råder som bekant devisen att en person är oskyldig till dess att motsatsen utan rimliga tvivel har påvisats och att personen i fråga har dömts i domstol.

Stefan Nilsson berättar att de som arbetar på häkte har en blandad bakgrund och bland de äldre vårdarna är det vanligt så att akademisk utbildning saknas. Istället har lämplighet och fallenhet för uppdraget bedömts från fall till fall och borgat för en hög kvalité på vård och bemötande mot de intagna. Numera är det vanligtvis så att någon form av adekvat akademisk utbildning krävs för att få arbeta som vårdare. Det finns även en hel del andra yrken representerade bland de anställda på häktet – exempelvis sjukvårdspersonal och trädgårdsmästare.

I Sverige sitter i medeltal 1850 personer häktade. Stefan Nilsson visade en del intressant och talande statistik över vilka det är som sitter häktade. Ett axplock därifrån visar t ex att:

93 % är män

60 % saknar grundskoleutbildning

40 % är återfallsförbrytare

70 % missbrukar droger och/eller alkohol

50 % har någon form av psykisk personlighetsstörning

45 % har blivit utsatta för fysisk misshandel

8 % är 55 år eller äldre

Den sista siffran fick mig att ställa frågan om kriminella ”bättrar” sig när de kommer upp i övre medelåldern, men svaret var betydligt mer krasst än så: ”De kriminella lever ett hårt liv med droger och våld i sin vardag och flertalet dör relativt unga”.

De som är häktade delas in i två grupper, den ena får lov att läsa tidningar, umgås med andra intagna mm. Den andra är belagd med restrektioner som innebär att de hålls isolerade från omvärlden i väntan på sin rättegång. Stefan Nilsson menar att det är oerhört psykiskt påfrestande för den häktade som är belagd med restrektioner. Häktet ska se till att dessa personer har någon timmes samtal varje dag antingen det är med de anställda vårdarna, präster, diakoner eller kanske frivilliga från exempelvis Röda Korset.

Numera får de som misstänks för brott och där ingen risk för att den misstänkte skulle kunna försvåra en framtida rättegång eller utgöra en samhällsfara föreligger, vanligtvis åka hem och tillbringa tiden före rättegången där. Det kan exempelvis gälla den som är misstänkt för rattfylleri och liknande förseelser. Överhuvudtaget har frivården på senare år ersatt en hel del fängelsestraff vilket är till förmån för såväl samhället – som slipper hålla personen i förvar – som för den enskilde – som med vissa restrektioner exempelvis kan fortsätta arbeta.

Helene Gustafsson

 

Kriminalvården

 Två nycklar i kriminalvårdens logo pekar på ambitionen att den intagne ska ha en bättre framtid när nyckel nummer två låser upp och personen i fråga lämnmar kriminalvården. Att 40 % av de häktade är återfallsförbrytare talar för att kriminalvården inte når sitt mål.

 

Redigera
Share Dela