Kumulativ MKB i kommunal och regional planering

The MiSt Programme

Målet för projektet är att undersöka barriärer och möjligheter för att genomföra kumulativ MKB för projekt och planer genom ett antal mindre projekt. Detta ska göras med hjälp av olika metodik. Forskningsprojektet har fyra syften. För det första ska en litteraturgenomgång göras av den internationella forskningen kring kumulativ MKB. För det andra ska en mindre studie i fält genomföras för att klarlägga hur och varför kumulativ MKB behöver göras. För det tredje avser projektet att kunna demonstrera en metod för genomförande av kumulativ MKB på kommunal nivå, liksom inom naturvårdsområdet. Det fjärde och sista målet är att kunna kommunicera den kunskap projektet har genererat genom presentation på (internationella) konferenser och genom att publicera resultaten i internationellt accepterade tidskrifter, liksom att publicera resultaten i relevanta svenska media som vänder sig till planerare, ekologer, etc.

Hittills genomförd forskning har visat att det finns en brist i medvetandet om existensen av kumulativ MKB eller tolkningen av begreppet. Faktiskt, så finns det inga klara indikationer på om aktörerna i hittills genomförda fallstudier har tolkat kumulativ MKB på olika sätt eller om det finns en skillnad mellan projekt som initierats av en myndighet eller av den privata sektorn. Om det finns en sådan skillnad i definition eller tolkning av vad kumulativ MKB är eller borde vara, är något som ska undersökas i projektet. Även om begreppet kumulativ MKB skulle kunna ha olika tolkningar, så kan det inte vara den enda orsaken till att svenska projektutvecklare inte implementerat metoden. För att utforska motståndet mot kumulativ MKB kommer fallstudiemetodik att användas. Projekt kommer att väljas ut genom granskning av befintliga MKB-dokument för såväl planer som projekt. Anledningen till att nämna såväl planer som projekt är, att kommunala detaljplaner har en intermediär position mellan ett traditionellt projekt (i MKB-mening) och en (definitionsmässig) plan.

Den modellering som görs inom projektet avses användas för att kontrollera resultat från andra delar av MiSt-programmet. Speciellt intressant är den forskning som genomförs av fms (Miljöstrategiska forskargruppen). Forskningen görs med användning av scenarieteknik. Eftersom de bägge projektet löper parallellt, är det intressant att göra dessa tester endast i slutet av MiSt-programmet. Det finns t.o.m. en potential att använda de scenarier som utvecklats som input till kumulativ MKB i vårt projekt. Vi avser också att direkt samarbeta med Dr. Jake Piper och professor John Glasson vid The School of Planning, Oxford Brookes University, Storbritannien. De har förklarat sig villiga att vara behjälpliga vid framtagandet av metodik för vårt projekt, och därvid använda sin tidigare erfarenhet om kumulativ MKB.

Projektet kommer att ingår som en del i en licentiatavhandling om ytterligare finansiering kan erhållas.

Målgrupper är forskare inom kumulativ MKB runt om i världen, liksom Naturvårdsverket och MKB-praktiker. Det är vår förhoppning, att resultaten från projektet kan användas för att höja kvalitén hos MKB-dokument, främst i Sverige men också i andra delar av världen. Det senare kan uppnås t.ex. genom att såväl projektledaren som projektforskaren deltar i en MKB-helpdesk för Sida parallellt med forskningen inom projektets ram.

Docent Hans-Georg Wallentinus deltar som projektledare, medan Assistant professor Eric Rapaport, University of Northern British Columbia, Kanada, deltar som extern projektmedarbetare. MSc Antoienette Oscarsson kommer att ansvara för huvuddelen av forskningen. Ansvarig institution är institutionen för landskapsplanering Ultuna.

Redigera
Share Dela