3G-utbyggnaden ur ett hållbarhetsperspektiv


Lic-avhandling i fysisk planering från MiSt-projektet "3G as a sustainability issue" av Stefan Larsson

En ny studie om 3G-utbyggnaden visar att en långsam bygglovsprocess i kommunerna inte kan förklara att utlovade täckningen av 99,98 % av befolkningen inte uppnåddes i tid, vilket både operatörer och centrala myndigheter hävdat. Studien, i form av en licentiatuppsats i fysisk planering vid BTH, presenteras vid ett seminarium den 14 mars, visar hur olika aspekter av hållbar utveckling har behandlats eller försummats i utvecklingen av infrastruktur för 3G-sysemet i Sverige. Skillnaden mellan hur 3G skulle byggas ut och hur systemet faktiskt byggdes ut är stor.

 
Utbyggnaden började formellt i december 2000 med en så kallad skönhetstävlingen som gav fyra operatörer licens för tredje generationens mobiltelefoni. Fyra operatörer skulle bygga delvis konkurrerande system inom tre år, vart och ett med en täckning på mer än 99, 98% av befolkningen. Utbyggnaden utformades med fokus på konkurrens, tillväxt och regional balans och var resultatet av en rådande IT-optimism. Utbyggnadens påverkan på miljön beaktades inte alls. När mastinfrastrukturen rullades ut i landet, svängde detta fokus till att handla mer om miljöhänsyn, mindre om konkurrens. Det dröjde mer än dubbla tiden innan täckningsgraden var uppnådd, vilket också bidrog till en totalt sett sämre täckning i glesbygden än vad operatörerna utlovat. Samtidigt hanterades inte den oro för strålning som både påverkat utbyggnaden i form av överklagade bygglov och protester i sak i domstol. När deadline för den lovade täckningen löpte ut var täckningen mellan två tredjedelar och tre fjärdedelar av den utlovade.  Bara tre operatörer fanns kvar på marknaden. Det dröjde till den 1 december 2006 innan den första operatören nådde den utlovade täckningen, följd av de resterande två 7 månader senare. Ingen operatör fick någon form av ekonomiskt påföljd för att inte ha uppfyllt licensvillkoren. Post och Telestyrelsens mjuka behandling av operatörerna under 3G-utbyggnaden kan inte förklaras utifrån de rättsliga ramarna,


-Operatörerna byggde med andra ord inte ut i den takt de lovat och skyllde bl a  på en långsam kommunal bygglovshantering, vilket bidrog till att PTS inte delade ut de viten som de hade befogenhet att göra för att få operatörerna att efterleva licensvillkor, förklarar Stefan Larsson, författaren till licentiatuppsatsen.

 - En långsam bygglovsprocess kan emellertid inte förklara den brist på täckning som rådde i vissa delar av landet, konstaterar Stefan Larsson vidare. 3G-utbyggnaden visar ett system där styrningen å ena sidan har tillåtit en minskad investeringsvilja hos operatörerna påverka utbyggnaden - tvärt emot licensvillkor och regelverk - och å andra sidan utövar tryck mot rättssystemet, den kommunala bygglovshanteringen och ändrar lagar för att förenkla utbyggnaden.


Studien visar vidare att den svenska fysiska planeringen innehåller rättsliga inkonsekvenser i form av parallella prövningar av master, ett komplext rättssystem med olika överprövningsvarianter under olika lagstiftning gentemot olika myndigheter.

Ledningsrättslagens roll i utbyggnaden analyseras i licentiatuppsatsen.
- "Kompensationssystemet för när en 3G-mast tvingas på en markägare med hjälp av ledningsrätt, en ändring som gjordes i lagen 2004 för att inkludera 3G-master, är baserad på ett förhållande mellan privata intressen och allmänna intressen som inte längre råder. Detta till nackdel för markägarna", förklarar Stefan Larsson.

 
Uppsasten, som är skriven på engelska och heter BETWEEN DARING AND DELIBERATING - 3G as a sustainability issue in Swedish spatial planning analyserar 3G-utbyggnaden och dess regelverk via en sammanjämkning av ett rättssociologisk perspektiv, som inkluderar ett begrepp om normer som det som styr handlingar, och planeringsteori som ett sätt att förklara hur man har förhållit sig till beslutsfattande i 3G-utbyggnadens olika faser och nivåer.

 
Uppsatsen är en del av det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet "Miljöstrategiska verktyg, MiSt" finansierat av Naturvårdsverket.  Handledare har varit professor Lars Emmelin, Fysisk Planering, Blekinge Tekniska Högskola och Karsten Åström, professor i rättssociologi, Lunds universitet.


Stefan Larsson har en bakgrund som jur kand och fil mag i rättssociologi och kommer att fortsätta att doktorera i rättssociologi vid Lunds universitet, och forska inom området samhällsförändring som följd av teknikutveckling, speciellt internet, och dess rättsliga implikationer.


Ytterligare upplysningar:
Stefan Larsson
0706 920125

Stefan.Larsson@SocLaw.LU.se

eller:
Lars Emmelin,
BTH 070-6390220


Licentiatuppsatsen finns här!

Redigera