Linköping University Electronic Press

Enligt lagen om kommunal energiplanering ska varje svensk kommun ha en energiplan för tillförsel för tillförsel och användning av energi. Huruvida energiplanering är ett bra sätt att styra det kommunala energisystemet är dock omdebatterat. Denna avhandling studerar innehåll i, och implementering av, ett antal svenska kommunala energiplaner. Energiplanernas effektivitet studeras på två nivåer: uppfyllelse av mål och visioner i planerna, samt hur detta bidrar till att uppfylla de nationella energipolitiska målen.

Forskningen baseras på tre studier: en studie av innehållet i tolv energiplaner från Östergötland, en studie av mål och visioner i sju energiplaner och hur energisystem utvecklats efter energiplanerna antagits, samt en fallstudie av Kungälvs kommun där mål och måluppfyllelse studerats mer utförligt. Innehåll och målformuleringar i energiplanerna har analyserats med avseende på miljö, effektiv energianvändning och systemnivå. Mål och måluppfyllelse har även analyserats med avseende på aktörer.

Resultaten visar på att de studerade energiplanerna har smal systemsyn och att de miljöanalyser som finns i planerna är undermåliga. Energiplaneringen har varit effektiv till viss del. Bäst måluppfyllelse har kommunerna när det gäller mål på en relativt låg systemnivå och när det är kommunen själv som äger frågan, exempelvis fjärrvärmeutbyggnad och energieffektivisering av kommunens lokaler. När det gäller utvecklingens bidrag till de nationella energipolitiska målen är resultaten varierande: användning av biobränslen har ökat avsevärt, medan självförsörjningsgraden på el bara ökat något. Bäst är utvecklingen när det gäller minskade koldioxidutsläpp.

Baserat på bristerna som upptäckts i de studerade energiplanerna och dess implementering förs en diskussion kring möjligheter att öka energiplaneringens effektivitet och vidga systemsynen. Förbättringar som diskuteras är att stärka kopplingen till fysisk planering, och att inkludera medborgarmedverkan och miljöbedömningar. Om kopplingen till energifrågor stärks i översiktlig planering och om även privata aktörer kommer till tals under planeringsprocessen, skulle detta kunna underlätta implementering av energiplanerna. Miljöbedömningar i sin tur kan bidra med en vidare systemsyn om mer relevanta mål i planerna. Slutligen föreslås att ramverket för miljöbedömning av planer och program (2001/42/EC) kan användas vid energiplanering eftersom det framhåller vikten av breda analyser, samråd med privata aktörer och miljöbedömningar.

Swedish municipalities are required to produce a municipal energy plan for energy supply and use. Whether energy planning is suitable to manage local energy systems, however, is subject to debate. This thesis explores municipal energy planning and development of local energy systems after energy plans were adopted to examine whether energy planning is effective. The effectiveness of energy planning is studied on two levels: in terms of whether goals in energy plans were implemented, and whether energy planning contributes to fulfilling national energy policy goals.

The research is based on three studies. In the first, the scope of twelve municipal energy plans from a Swedish region was assessed. In the second study, goals and visions in seven energy plans were analysed and compared to the development of the local energy systems. The third case involved Kungälv municipality, where the implementation of goals in its energy plan was studied more thoroughly. Scopes and goals in the energy plans were analysed from three perspectives: the environment, energy efficiency and the systems level. Goals and development were also analysed from an actor’s perspective.

The results show that the scopes of the studied energy plans have narrow systems boundaries, and that the environmental analyses presented in the plans are very basic. Energy planning was found to have been fairly effective in terms of fulfilment of goals in energy plans. Most positive developments are for goals on a relatively low systems level when the local authority owns the issue, for example district heating expansion and energy efficiency measures in public buildings. When it comes to contributing to national energy policy goals, results vary; use of biomass has increased, but selfsufficiency in electricity supply has increased only slightly. The most favourable development when it comes to energy-related emissions is the reduction of carbon dioxide.

Based on shortcomings identified in the studied energy plans and implementation, possibilities to increase the effectiveness and widen the scope of energy planning are discussed. Improvements are discussed in terms of urban planning as well as participative planning, and with respect to the environmental assessment of plans. If energy issues are included in urban planning and a participatory planning approach is used, this could facilitate the implementation of energy plans. Including environmental assessment could facilitate wide scopes and more relevant goals. It is also proposed that the EU framework for environmental assessment of plans and programmes (2001/42/EC) can be used for energy planning, since it includes a comprehensive approach, public participation, and environmental assessment.

1. Nilsson, J. ; Mårtensson, A.: Municipal Energy Planning and Development of Local Energy Systems. Applied Energy, 76(2003): no. 1-3, 179-187
2. Nilsson, J. ; Mårtensson, A.: Municipal Energy Planning and Energy Efficiency. Proceedings of the 2002 ACEEE Summer study on Energy Efficiency in Buildings, Pacific Grove, CA, USA, 2003
3. Stenlund, J. ; Mårtensson, A,: Municipal energy planning: An effective tool for managing local energy systems? (Submitted)