Hållbar utveckling – men hur gör man?

Inom strategisk hållbar utveckling utvecklar vi metodik som hjälper företag och kommuner att bidra till samhällets hållbarhetsomställning på ett sätt som stärker den egna organisationens framgång.

Här är några exempel på tillämpningsområden och samarbeten:

 

Det krävs mer än bara fossilfria fordon

Det går att ställa om transportsystemet till fossilfritt och hållbart menar Henrik Ny, docent inom strategisk hållbar utveckling. Han är positiv men ser utmaningar. För att kombinera högt och lågt, systembeslut och praktiska lösningar, behövs nya arbetssätt. Det är här BTH kommer in.

– Transportsektorn är central för samhällets omställning, men den ska ses i ett sammanhang med andra sektorer som industri, energi, jordbruk, fysisk planering och sociala system, säger Henrik Ny.

Att byta ut fossildrivna fordon mot elfordon räcker inte, menar han. Fler aspekter i systemet måste ifrågasättas och förändras. Vad triggar transportbehov och hur kan det minskas? Hur ska städer byggas? Vilka trans- portslag är effektivast i olika sammanhang? Systemsyn är ofta svårt att beskriva men BTH har kommit långt och arbetar nära de regionala beslutsprocesserna, med företag och i gemensamma utvecklingsprojekt med bland andra Energikontor Sydost.

– Samarbetet med BTH gör att vi direkt får del av forskningen, med ökade kunskaper och perspektiv vilket bidrar till ökad kapacitet att ytterligare stödja våra ägare i deras klimat- och energiarbete, säger Annika Öberg, projektledare vid Energikontor Sydost.

Blekinge och Småland har samlats kring ett systematiskt arbetssätt med vision, nuläge, lösningar samt scenarier och vägval. BTH-forskarna ledde också framtagandet av ”Vägval 2030” – en regional färdplan för snabb omställning till hållbara persontransporter.

– Vi borde kunna bli en modell och testbädd för hur man effektivt ställer om en hel region. Vi hoppas också kunna skala upp – både nationellt och internationellt, säger Henrik Ny.

 

På jakt efter stadens läkande kraft

Allt större andel av jordens befolkning bor i städer. Städer som kanske var hållbara när de skapades men som med nutida livsstil inte alls är det.

Framtiden och den stora omställning som behövs ställer krav på de stadsdelar och städer vi skapar idag, men också på att minska befintliga stadsmiljöers negativa påverkan.

– Vi behöver planera, bygga och bygga om kreativt för framtidens behov. Förtätning är ofta önskvärt men det måste också gynna en god livsstil. Till exempel, hur kan gröna ytor ökas på innovativa sätt i en tätare stad? Att öka stadens läkningsförmåga och kanske komma till en punkt där staden bidrar positivt till jordklotets läkning är min mission, säger Giles Thomson, forskare inom strategisk hållbar utveckling.

I praktiken kräver hållbar utveckling en djupgående och övergripande samverkan mellan forskningsområden och samhällsfunktioner.

Det är inte lätt och det strider mot stora delar av den befintliga planeringsprocessen. Abdellah Abarkan, professor i fysisk planering, lyfter behovet av tydligare verktyg och fler goda exempel på praktisk tillämpning för att förändra planeringsprocessen.

Peter Schlyter, även han professor i fysisk planering, tillägger att stadens hållbarhet inte kan särskiljas från den omgivande lands- bygden, istället behöver banden stärkas.

– Det ömsesidiga beroendet mellan stad och landsbygd är en positiv utmaning att utveckla och på BTH finns mixen av kompetenser för att hantera komplexiteten.

All hållbar omställning landar någon gång i fysisk planering och det är på BTH som Sveriges planeringsarkitekter utbildas.

 

Företagens hållbarhetsresa

Ett hållbarhetsperspektiv måste komma in tidigt i produktutvecklingen om det ska resultera i kostnadseffektiva och långsiktigt konkurrenskraftiga lösningar.

Docent Sophie Hallstedt och hennes forskargrupp stödjer företag att göra resan mot mer hållbara lösningar. Forskningen i hållbar produktutveckling görs i täta samarbeten med industrin.

– Steg för steg tar vi fram metodik för hållbarhetsimplementering. En hållbar lösning är målet och man behöver förstå hur en enskild förändring påverkar helheten. Ska vi ersätta material? Vilket avfall uppstår och hur tas det till vara? Hur ska transporter ske? Metoden ger vägledning i vad som blir bäst för helheten och leder i rätt riktning, berättar Sophie Hallstedt.

Det nära samarbetet med företag är viktigt för att ha verkliga fallstudier att arbeta med. Jesko Schulte är doktorand och beskriver hur man stärker den praktiska tillämpningen av hållbar produktutveckling samtidigt som teorin fördjupas.

– Vi kopplar ihop alla delar i processen, hållbarhet är komplext. Man måste komma hela vägen från kunskap till konkreta design- och produktionsval med livscykelperspektiv. Samverkan är nödvändigt för att formalisera processen och den möjligheten har vi på BTH, säger Jesko Schulte.

Nästa steg är att skapa ett paket med digitala verktyg som kan användas i företag.

– Det finns en mängd information och vi tar fram verktyg för att göra den användbar, bland annat för att tidigt kunna mäta en produkts hållbarhet. Vi kallar det för produktens fingeravtryck. Det visar helheten och om man är på väg åt rätt håll, säger Sophie Hallstedt.