bilder utställning

Digital bildproduktion 180 hp

Ansök

Anmäl dig via antagning.se

Digital bildproduktion fokuserar på visuella uttryck för att skapa berättelser om världen, för världen och tillsammans med världen. Du får möjlighet att utveckla förmågan att väva samman alla dessa kunskaper för att gestalta berättelser som engagerar och berör mottagaren.

Idéutveckling är en central del av dina studier, vilket förutsätter metod- och materialkunskaper relevanta för bildmedier samt kunskaper i till exempel visuell estetik och dramaturgi.

I utbildningen prövar du tekniska, etiska, estetiska och samhälleliga förhållningssätt i och genom en medieteknisk undersökning. För att förstå och verka i detta sammanhang används vetenskapliga metoder och teoretiska perspektiv från forskningsfältet teknovetenskapliga studier.

Utbildningen omfattar 180 högskolepoäng och leder fram till en filosofie kandidatexamen i medieteknik.

Jeanette berättar om vad man gör på Digital bildproduktion

Studentintervju med Jeanette Lindström (1,30 min)

Jeanette läser digital bildproduktion vid BTH. Hon berättar om utbildningen och ger tips till framtida studenter.

Studentprojekt

Karlshamnsbor (3 min)

Sandra Lagerdahl berättar om utställningen Karlshamnsbor.

SBOT (1 min)

Det här är introt till kortfilmen S-Bot som ett gäng andraårsstudenter från BTH:s olika medietekniska utbildningar jobbade på under sin 10 veckor långa produktionskurs. Det var ett väldigt givande projekt för oss då vi fick väldigt fria händer och hade möjligheten att sätta våra kreativa och tekniska kunskaper på prov.

Innehåll

Fakta

  • Undervisningsform: Campus, Dagtid, heltid
  • Anmälningskod: BTH-86886
  • Period: 2016 vecka 35 till 2019 vecka 23
  • Nivå: Grundnivå
  • Huvudområde: Medieteknik
  • Utbildningsplan: Ladda ner
  • Anmälan: Anmäl dig via antagning.se
  • Välkomstbrev: Ladda ner
  • Ort: Karlshamn
  • Språk: Undervisningen ges på svenska.
  • Behörighetskrav:
    Områdesbehörighet A7: Matematik 2a alt 2b alt 2c (Fysik 1b1 alt 1a krävs ej)
    eller
    Områdesbehörighet 7: Matematik B (Fysik A krävs ej)

Du får lära dig tekniken och hur du använder din kreativitet för att skapa ett innehåll som engagerar och berör. Dessutom lär du dig göra gestaltande produktioner i team där det visuella uttrycket förtydligar, påverkar och berör.

Så här skulle din vardag på en kurs i digital bildproduktion kunna se ut: Du är nyfiken på hur en berättelse kan gestaltas i en animation. När du har läst en del av kurslitteraturen bestämmer du dig för att fokusera på centraleuropeiska animationstraditioner. Med stöd av en handledare som du själv väljer, formulerar du en undersökningsfråga. Under de kommande fyra veckorna kommer du att växla mellan att ta reda på vad som forskats och skrivits om detta, titta på animationer, testa berättar- och animationstekniker och visuella uttryck. Biblioteket är ett måste när du ska välja texter som är intressanta för din undersökning. Du kommer att behöva analysera och problematisera berättande och tekniker för att kunna använda dem som inspiration när du ska göra en egen animerad berättelse. Hur väver du ihop allt du läst och tittat på när du ska göra din egen film? Vilken stämning vill du gestalta? Vem vill du nå? Du träffar handledaren flera gånger under processen för att bolla idéer, få feedback och därigenom utveckla ditt eget berättande. Tillsammans med andra medstudenter brottas du med såväl tekniska som vardagliga problem. Det är i dessa spontana möten och situationer du hämtar inspiration. Under den sista delen av kursen tar du del av de andra studenternas berättelser genom presentationer och samtal. Samtalen kretsar kring tekniska, estetiska och etiska val ni gjort under er resa och vilka konsekvenser de kan få.

Du möter utbildningens innehåll i skapande former i undersökningar och samarbeten med de andra utbildningarna inom medieteknik. Medieteknik handlar om att undersöka nätverken mellan människor och teknik för att skapa handlingsutrymme i växande deltagarkulturer, där bildmedierna skapar sina egna uttryck. Vi tar en aktiv roll som verklighetsproducerande medietekniker när vi skapar och förmedlar berättelser.

Du börjar dina studier med att läsa en längre introducerande kurs som är gemensam för alla fyra programmen i medieteknik. I kursen får du bekanta dig med centrala medietekniska begrepp och metoder, som du sedan prövar att gestalta med medietekniska material, där du som bildstudent får möjlighet att testa material som är relevanta för bildmediet.  Här tar du dina första steg i det undersökande arbetssättet, som genomsyrar hela utbildningen. I medietekniska undersökningar finns utrymme för experiment, ifrågasättande, utmaningar och prövande som är både på allvar men innehåller också en stor mängd av lekfullhet och lust.

Efter den introducerande kursen går du vidare till en grundkurs i ditt eget program, digital bildproduktion. Du kommer att få arbeta med teman som handlar om visuellt berättande, dess historia och nutid och göra kopplingar mellan det analoga och det digitala.

Vårterminen ägnar du åt en kurs i interaktion och konceptutveckling med fokus på situerat skapande. Kursen bygger på fyra grundläggande perspektiv: ”critical making ”med stöd av Arduino, etnografiska undersökningsmetoder, situerad kunskap och ansvarsfull design. Kursen syftar till att du ska undersöka fenomenet interaktion som sker mellan teknik och människor på fysiska platser. Undersökningarna presenterar du både i koncept och text. Du ansvarar själv på vilket sätt du kan använda dina kunskaper i digital bildproduktion i din undersökning och hur du behöver utveckla dina kunskaper vidare för att få höjd i ditt undersökande arbete.

Som student i digital bildproduktion börjar du din andra hösttermin med en kurs i visuell estetik. Kursen ger en introduktion till visuell estetik från historia till nutid. I kursen presenteras och diskuteras detta genom en överblick av historiska konstepoker och -ismer. I kursen analyserar och diskuterar du samtida visuella och kulturella uttryck.

Höstterminens sista kurs handlar om teknovetenskaplig diffraktion. Genom diffraktion, som är en grundläggande teknovetenskaplig metodologi, introducerar kursen ett vetenskapligt förhållningssätt. Här undersöker du ett förutbestämt tema med syfte att lyfta fram betydelsen av dina egna val och beslut men också att hitta meningsfullhet ute i marginalen. Detta gör du genom att undersöka digital bildproduktion med fokus på vilka val som har gjorts och görs och du får pröva konsekvenser av perspektivbyte.

Vårterminen i årskurs två läser du kursen fördjupning i berättande, som kombineras med kursen fördjupning i produktion. Kursen behandlar berättandets roll i medietekniska gestaltningar och skrivande som kreativ och kritisk metod. Du kommer att tillämpa skrivande i din egen kontext, till exempel inom grafisk design, spel och i reklam.

Ditt tredje och sista år börjar med en kurs i teknovetenskaplig forskningsmetodik som tillsammans med kursen tematisk fördjupning förbereder dig inför vårterminens examensarbete. Den första kursen är en fortsättning på kursen teknovetenskaplig diffraktion men presentera också ett antal andra teknovetenskapliga metodologier. Din uppgift är ett integrera en eller flera av dessa metodologier i en medietekniskt relevant undersökning. Du arbetar med ditt examensarbete hela den sista terminen. Det utgår från en frågeställning, som du sedan arbetar med, med stöd av forskningslitteratur och består av en textdel och din egen gestaltning, där relevanta metodologier och metoder krävs.

Examen


Utbildningen leder fram till en examen på grundnivå, med benämningen
Filosofie kandidatexamen.
Huvudområde: Medieteknik
Motsvarande benämning på engelska är Degree of Bachelor of Science.
Main field of study: Media Technology

Bedömning och examination


Bedömning och examination varierar mellan olika kurser i programmet. Se information för respektive kurs i programmet.

Programutvärderingar


Programmet utvärderas årligen av studenterna. Studenternas synpunkter på programmet används ska förbättra moment i programmet. Justering av utbildningsplan görs i stort sett varje år.
Nya kurser läggs till och gamla kurser ändras eller ersätts.

Alumni


Tidigare studenter arbetar nu som bla: digital designer och grafiska formgivare på spel, web och tidningsföretag. Andra arbetar på produktionsbolag eller SVT som grafiker, redigerare och produktionsassistenter.

Urval


Vid fler behöriga sökande än antal tillgängliga platser, till aktuell programstart, görs ett urval. Detta går till på följande sätt:
Alla behöriga sökande placeras i en eller flera urvalsgrupper parallellt och deltar då i urvalet inom respektive grupp.
Betygsbaserade grupper
BI Sökande med
- avgångsbetyg/slutbetyg från gymnasieskolan
- betyg från gymnasieexamen
- betyg från gymnasieskolans yrkesprogram som lett till en yrkesexamen i kombination med sådana betyg från kommunal vuxenutbildning som ger grundläggande behörighet
- betyg från gymnasial vuxenutbildning om minst två tredjedelar av gymnasiepoängen avser gymnasial vuxenutbildning
- betyg från utländsk utbildning på gymnasial nivå utan komplettering
- betyg från utländsk utbildning på gymnasial nivå i kombination med sådana betyg från kommunal vuxenutbildning som ger grundläggande behörighet
BIex Sökande med
- gymnasieexamen utan komplettering.
- betyg från gymnasieskolans yrkesprogram som lett till en yrkesexamen i kombination med sådana betyg från kommunal vuxenutbildning som ger grundläggande behörighet
BII Sökande med
- betyg på gymnasial nivå som kompletterat med antingen betyg från gymnasial vuxenutbildning eller med betyg förvärvade genom prövning i gymnasieskolan av den som inte är elev där
- betyg från utländsk utbildning med annan komplettering än för att styrka grundläggande behörighet
BF Sökande med
- intyg om grundläggande behörighet och studieomdöme från folkhögskola
Platserna ska, i ett första steg, fördelas i förhållande till antalet behöriga sökande i betygsgruppen och folkhögskolegruppen. Sedan fördelas platserna i betygsgruppen i förhållande till antalet behöriga i BI och BII. I nästa steg minskas platserna i BII med en tredjedel som förs över till BI. Platserna i BI delas i sin tur i två grupper, BI och den nya gruppen BIex. Sökande med gymnasieexamen ingår inte i beräkningen av platser i BI. Behöriga sökande med gymnasieexamen ingår både i BI och i BIex.
Högskoleprovsbaserade grupper
HP Högskoleprov
Övriga sökande
ÖS Sökande som uppfyller kravet på behörighet, men saknar meritvärde kan bara antas under förutsättning att samtliga i ovanstående grupper har erbjudits plats.
DA Direktantagning kan ske i särskilda fall, exempelvis vid beviljat anstånd med studiestarten.
Vid antagningen till ett utbildningsprogram ska högst 67 % av platserna fördelas i ett betygsurval och minst 33 % i ett provurval. Sökande som uppfyller kraven för flera urvalsgrupper ska ingå i samtliga.

Antagningsprocedur

Tillgodoräknande av tidigare studier och utlandsstudier

Student som antagits till programmet och som tidigare läst någon kurs,
som motsvarar en kurs inom programmet, kan ansöka om att få kursen tillgodoräknad.
Om det är möjligt erbjuds studenten att genomgå en alternativ kurs.
Vid studier utomlands under tiden programmet pågår kan en större del
(vanligtvis en hel termin) tillgodoräknas. I detta fall ges ett
förhandsbesked om tillgodoräknandet via s k Learning agreement.

Praktisk information

  1. Läs mer om grundläggande behörighet
  2. Läs mer om antagningsproceduren
  3. Läs mer om studier utomlands
  4. Praktisk information hittas under 'Vill studera'

Profil - innehåll


Du får lära dig tekniken och hur du använder din kreativitet för att skapa ett innehåll som engagerar och berör. Dessutom lär du dig göra gestaltande produktioner i team där det visuella uttrycket förtydligar, påverkar och berör.

Så här skulle din vardag på en kurs i digital bildproduktion kunna se ut: Du är nyfiken på hur en berättelse kan gestaltas i en animation. När du har läst en del av kurslitteraturen bestämmer du dig för att fokusera på centraleuropeiska animationstraditioner. Med stöd av en handledare som du själv väljer, formulerar du en undersökningsfråga. Under de kommande fyra veckorna kommer du att växla mellan att ta reda på vad som forskats och skrivits om detta, titta på animationer, testa berättar- och animationstekniker och visuella uttryck. Biblioteket är ett måste när du ska välja texter som är intressanta för din undersökning. Du kommer att behöva analysera och problematisera berättande och tekniker för att kunna använda dem som inspiration när du ska göra en egen animerad berättelse. Hur väver du ihop allt du läst och tittat på när du ska göra din egen film? Vilken stämning vill du gestalta? Vem vill du nå? Du träffar handledaren flera gånger under processen för att bolla idéer, få feedback och därigenom utveckla ditt eget berättande. Tillsammans med andra medstudenter brottas du med såväl tekniska som vardagliga problem. Det är i dessa spontana möten och situationer du hämtar inspiration. Under den sista delen av kursen tar du del av de andra studenternas berättelser genom presentationer och samtal. Samtalen kretsar kring tekniska, estetiska och etiska val ni gjort under er resa och vilka konsekvenser de kan få.

Du möter utbildningens innehåll i skapande former i undersökningar och samarbeten med de andra utbildningarna inom medieteknik. Medieteknik handlar om att undersöka nätverken mellan människor och teknik för att skapa handlingsutrymme i växande deltagarkulturer, där bildmedierna skapar sina egna uttryck. Vi tar en aktiv roll som verklighetsproducerande medietekniker när vi skapar och förmedlar berättelser.

Du börjar dina studier med att läsa en längre introducerande kurs som är gemensam för alla fyra programmen i medieteknik. I kursen får du bekanta dig med centrala medietekniska begrepp och metoder, som du sedan prövar att gestalta med medietekniska material, där du som bildstudent får möjlighet att testa material som är relevanta för bildmediet. Här tar du dina första steg i det undersökande arbetssättet, som genomsyrar hela utbildningen. I medietekniska undersökningar finns utrymme för experiment, ifrågasättande, utmaningar och prövande som är både på allvar men innehåller också en stor mängd av lekfullhet och lust.

Efter den introducerande kursen går du vidare till en grundkurs i ditt eget program, digital bildproduktion. Du kommer att få arbeta med teman som handlar om visuellt berättande, dess historia och nutid och göra kopplingar mellan det analoga och det digitala.

Vårterminen ägnar du åt en kurs i interaktion och konceptutveckling med fokus på situerat skapande. Kursen bygger på fyra grundläggande perspektiv: ”critical making ”med stöd av Arduino, etnografiska undersökningsmetoder, situerad kunskap och ansvarsfull design. Kursen syftar till att du ska undersöka fenomenet interaktion som sker mellan teknik och människor på fysiska platser. Undersökningarna presenterar du både i koncept och text. Du ansvarar själv på vilket sätt du kan använda dina kunskaper i digital bildproduktion i din undersökning och hur du behöver utveckla dina kunskaper vidare för att få höjd i ditt undersökande arbete.

Som student i digital bildproduktion börjar du din andra hösttermin med en kurs i visuell estetik. Kursen ger en introduktion till visuell estetik från historia till nutid. I kursen presenteras och diskuteras detta genom en överblick av historiska konstepoker och -ismer. I kursen analyserar och diskuterar du samtida visuella och kulturella uttryck.

Höstterminens sista kurs handlar om teknovetenskaplig diffraktion. Genom diffraktion, som är en grundläggande teknovetenskaplig metodologi, introducerar kursen ett vetenskapligt förhållningssätt. Här undersöker du ett förutbestämt tema med syfte att lyfta fram betydelsen av dina egna val och beslut men också att hitta meningsfullhet ute i marginalen. Detta gör du genom att undersöka digital bildproduktion med fokus på vilka val som har gjorts och görs och du får pröva konsekvenser av perspektivbyte.

Vårterminen i årskurs två läser du kursen fördjupning i berättande, som kombineras med kursen fördjupning i produktion. Kursen behandlar berättandets roll i medietekniska gestaltningar och skrivande som kreativ och kritisk metod. Du kommer att tillämpa skrivande i din egen kontext, till exempel inom grafisk design, spel och i reklam.

Ditt tredje och sista år börjar med en kurs i teknovetenskaplig forskningsmetodik som tillsammans med kursen tematisk fördjupning förbereder dig inför vårterminens examensarbete. Den första kursen är en fortsättning på kursen teknovetenskaplig diffraktion men presentera också ett antal andra teknovetenskapliga metodologier. Din uppgift är ett integrera en eller flera av dessa metodologier i en medietekniskt relevant undersökning. Du arbetar med ditt examensarbete hela den sista terminen. Det utgår från en frågeställning, som du sedan arbetar med, med stöd av forskningslitteratur och består av en textdel och din egen gestaltning, där relevanta metodologier och metoder krävs.

Lärandemål


Efter genomförd utbildning ska studenten
  • visa kunskaper om tillämpliga metoder inom medieteknik samt vara orienterad om aktuella forsknings- och professionsfrågor och visa fördjupad kunskap inom någon del av digital ljudproduktion och medieteknik
  • kunna redovisa breda kunskaper inom vetenskaps- och professionsområden som problematiserar medieteknikens roll i samhälleliga och etiska kontexter
  • visa förtrogenhet med rollen som producent inom medieteknik vad gäller idé- och teamarbete, mottagarperspektiv
  • individuellt och i team kunna söka, samla, värdera, och kritiskt tolka genom att använda och redovisa sådana grundläggande kunskaper, färdigheter och förmåga som krävs för att kunna arbeta med gestaltande digitala medieproduktioner
  • ge uttryck och form (tekniskt och estetiskt) till ett kunskapsinnehåll för att så starkt som möjligt fånga och vidmakthålla ett intresse hos en tänkt mottagare. Därigenom ska studenten visa kunskap om tekniska, estetiska och kommunikativa aspekter inom ramen för medietekniska produktioner
  • kunna göra bedömningar och avvägningar rörande produktions- och mottagarperspektiv i digitala medieproduktioner med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga, estetiska och etiska aspekter samt profissionsrelaterade aspekter.
  • kunna kritiskt och systematiskt integrera kunskaper från relevanta vetenskaps- och professionsområden för att analysera, bedöma och kommunicera teknik- och gestaltningsutmaningar och identifiera möjligheter till framtidsinriktade gestaltningar
  • visa förmåga att fortlöpande utveckla sina kompetenser och därmed bidra till utvecklingen av digitala medieproduktioner

Uppläggning av utbildningen


Första terminen inleds med en gemensam kurs för huvudområdets utbildningar för att introducera begrepp, generella förmågor och undersökningsmetoder som är grundläggande för huvudområdet.

Därefter arbetar studenterna programvis under resterande delen av första terminen.

Termin två arbetar studenterna med att skaffa sig grundläggande kunskaper i interaktions- och konceptbegreppen och att undersöka interaktioner mellan teknik och människor på fysiska platser genom gestaltande undersökningar.

Termin tre ägnas åt att fördjupa de generella och specifika förmågorna i tematiska kurser som delvis är gemensamma för huvudområdets utbildningar.

Hela termin fyra är en kurs i berättande där begreppet fördjupas genom gestaltande undersökningar i valfria medieformer.

Termin fem inleds med en kurs i teknovetenskaplig forskningsmetodik och avslutas med en kurs, där studenterna prövar och fördjupar forsknings- och professionsperspektiven.

Termin sex ägnas helt åt kandidatarbetet.

Skriftliga arbeten


Programmet avslutas med en kandidatarbete i form av en produktion motsvarande 30 hp varav 4,5 hp är en slutreflektion av produktionen.

Internationellt innehåll


Studenter på programmet uppmuntras att studera 1 termin utomlands. Ett bra tillfälle för detta är under höstterminen under det tredje året. Utomlandsstudierna kan antingen bedrivas vid något av våra partneruniversitet eller vid andra lämpliga universitet.

Jobbprofiler


Student med examen från programmet kan bl.a. arbeta inom följande branscher: webbyråer, informationsavdelningar, tidningsföretag, spelföretag, reklambyråer med följande typer av arbetsuppgifter: videoredigering, webbdesign, grafisk form, layout, postproduktion för video, animation, projektledning, art direction, illustration, fotoredigering, fotografi.

Fortsatta studier


Student med examen från programmet kan generellt söka vidare utbildning på avancerad nivå inom huvudområdet medieteknik.
På BTH finns följande program på avancerad nivå som är öppna för studenter med examen från detta program: Magisterprogram i Informatik 60 hp, Masterprogram i Informatik 120 hp och Masterprogram i Innovation, entreprenörskap och affärsutveckling 120 hp

Programråd


Programmet är kopplat till ett programråd som behandlar frågor rörande kvalitets- och utvecklingsfrågor. I programrådet eller i olika utskott till programrådet är externa ledamöter, studentrepresentanter samt alumni knutna för diskussioner om programmets utveckling, kvalitet och relevans för arbetsmarknaden.

  1. Läs om utlandsstudier

Kurser i detta program

Kontakta oss

Programansvarig: Leo Nordwall

Studievägledare: Studievägledning