studenter i ljudstudio

Digital ljudproduktion 180 hp

Ansök

Anmäl dig via antagning.se

Ljud som bärande element i medietekniska berättelser är ett växande och komplext område. Du lär dig dramaturgiska redskap för att skapa, förstärka och underbygga innehållet i en digital medieproduktion.

Du får möjlighet att kombinera olika berättartekniker och gestaltningsformer med ljud som grundsten. Som student undersöker, prövar och utvecklar du olika former av rumslig, interaktiv och virtuell ljuddesign.

I utbildningen prövar du tekniska, etiska, estetiska och samhälleliga förhållningssätt i och genom en medieteknisk undersökning. För att förstå och verka i detta sammanhang används vetenskapliga metoder och teoretiska perspektiv från aktuell forskning. Vi ljudlägger inte världen, vi designar världen med ljud.

Utbildningen omfattar 180 högskolepoäng och leder fram till en filosofie kandidatexamen i medieteknik.

Jakob studerar Digital ljudproduktion

Studentintervju med Jacob Johnsson (3 min)

Jacob berättar varför han valde att läsa digital ljudproduktion. Han berättar även att man samarbetar mycket mellan programmen, vilket möjliggör stora projekt.

Modulär ljuddesign - en kurs i Digital ljudproduktion

Modulär ljuddesign (1 min)

Studenter från Digital ljudproduktion ställer ut sina interaktiva ljudinstallationer.

Studentprojekt

Svenssons (7 min)

Svenssons är ett filmprojekt där studenterna David Junker och Robert Svärd från Digital ljudproduktion stått för all ljudläggning och musik.

The HOUSE – GAME (5 min)

I kursen Interaktiv ljuddesign fick som slutuppgift att under ca 1,5 veckor göra ett spel ihop med programmerare från Digitalaspel utbildningen. Vi jobbade i XNA och Xact.

Praedonum ( 2 min)

Praedonum ett spel med en dynamisk ljuddesign av Markus Bjerre och Tobias Olsson från Digital ljudproduktion

Innehåll

Fakta

  • Undervisningsform: Campus, Dagtid, heltid
  • Anmälningskod: BTH-86883
  • Period: 2016 vecka 35 till 2019 vecka 23
  • Nivå: Grundnivå
  • Huvudområde: Medieteknik
  • Utbildningsplan: Ladda ner
  • Anmälan: Anmäl dig via antagning.se
  • Välkomstbrev: Ladda ner
  • Ort: Karlshamn
  • Språk: Undervisningen ges på svenska.
  • Behörighetskrav:
    Områdesbehörighet A7: Matematik 2a alt 2b alt 2c (Fysik 1b1 alt 1a krävs ej)
    eller
    Områdesbehörighet 7: Matematik B (Fysik A krävs ej)

Medieteknik handlar om att undersöka nätverken mellan människor och teknik för att skapa handlingsutrymme i växande deltagarkulturer som vi bland annat ser spel. Vi tar en aktiv roll som verklighetsproducerande medietekniker där vi skapar och förmedlar berättelser. Under utbildningen samarbetar du med de andra utbildningarna inom medieteknik.

Du börjar dina studier med en introducerande kurs som är gemensam för alla fyra programmen i medieteknik. I kursen får du bekanta dig med centrala medietekniska begrepp och metoder, som du sedan gestaltar med medietekniska material relevanta för ljudproduktion. Här tar du dina första steg i det undersökande arbetssättet, som genomsyrar hela utbildningen. I medietekniska undersökningar finns utrymme för experiment, ifrågasättande, utmaningar och prövande som är både på allvar men också innehåller lekfullhet och lust.

Efter den introducerande kursen går du vidare till en grundkurs i digital ljudproduktion. Du utvecklar din förståelse för ljud ur olika tillämpningsperspektiv: ljudberättande, ljudteknik och ljuddesignteorier. Tillsammans med andra och enskilt testar du ljudbilder med särskilt fokus på berättande. Kursen syftar till att du ska skaffa dig grundläggande kunskaper och färdigheter i ljudberättande och ljuddesign så att du fortsättningsvis kan undersöka med hjälp av dessa kunskaper.

Vårterminen i årskurs ett ägnar du åt en kurs i interaktion och konceptutveckling med fokus på situerat skapande. Kursen bygger på fyra grundläggande perspektiv: ”critical making” med stöd av mikrokontroller, etnografiska undersökningsmetoder, situerad kunskap och ansvarsfull design. Kursen syftar till att du ska undersöka fenomenet interaktion som sker mellan teknik och människor på fysiska platser. Undersökningarna presenterar du både i koncept och text. Du ansvarar själv på vilket sätt du kan använda dina kunskaper i ljudteknik och -design i din undersökning och hur du behöver utveckla kunskaperna vidare för att få höjd i ditt undersökande arbete.

Andra året inleds med en kurs i tillämpad ljuddesign. I kursen undersöker du ljuddesign och ljudberättande för att utveckla din förståelse för din roll som ljuddesigner i medietekniska gestaltningar. Du arbetar med begrepp som: ”worldizing”, audiovisuella kontraktet och artificiella efterklanger.

Höstterminens sista kurs handlar om teknovetenskaplig diffraktion. Genom diffraktion, som är en grundläggande teknovetenskaplig metodologi, utvecklar du ett vetenskapligt förhållningssätt. Här undersöker du ett förutbestämt tema med syfte att lyfta fram betydelsen av dina egna val och beslut men också att hitta meningsfullhet ute i marginalen. Detta gör du genom att undersöka digital ljudproduktion med fokus på vilka val som har gjorts och görs och du får pröva konsekvenser av perspektivbyte.

Vårterminen i årskurs två läser du kursen fördjupning i berättande, som kombineras med kursen fördjupning i produktion. Kurserna behandlar berättandets roll i medietekniska gestaltningar och skrivande som kreativ och kritisk metod. Du kommer att tillämpa skrivande i din egen kontext, till exempel beskriva berättandets roll i medietekniska gestaltningar med fokus på ljuddesign.

 

Ditt tredje och sista år börjar med en kurs i teknovetenskaplig forskningsmetodik som tillsammans med kursen tematisk fördjupning förbereder dig inför vårterminens examensarbete. Den första kursen är en fortsättning på kursen teknovetenskaplig diffraktion men presenterar också andra teknovetenskapliga metodologier. Din uppgift är att integrera en eller flera av dessa metodologier i en medietekniskt relevant undersökning med fokus på ljudproduktion. Du arbetar med examensarbetet hela den sista terminen. Det utgår ifrån en frågeställning, som du sedan arbetar med, med stöd av forskningslitteratur och består av en egenproducerad vetenskapligt text och en egen gestaltning, där relevanta metodologier och metoder krävs.

Examen


Utbildningen leder fram till en examen på grundnivå, med benämningen
Filosofie kandidatexamen.
Huvudområde: Medieteknik
Motsvarande benämning på engelska är Degree of Bachelor of Science.
Main field of study: Media Technology

Bedömning och examination


Bedömning och examination varierar mellan olika kurser i programmet. Se information för respektive kurs i programmet.

Programutvärderingar


Programmet utvärderas årligen av studenterna. Studenternas synpunkter på programmet används ska förbättra moment i programmet. Justering av utbildningsplan görs i stort sett varje år.
Nya kurser läggs till och gamla kurser ändras eller ersätts.

Alumni


Tidigare studenter arbetar nu bl.a. som: ljuddesigners på svenska spelutvecklingsföretag och postproduktionsföretag inom film- och tv-branschen. En del av våra tidigare studenter har även startat egna företag med fokus på ljud- och webbproduktion.

Urval


Vid fler behöriga sökande än antal tillgängliga platser, till aktuell programstart, görs ett urval. Detta går till på följande sätt:
Alla behöriga sökande placeras i en eller flera urvalsgrupper parallellt och deltar då i urvalet inom respektive grupp.
Betygsbaserade grupper
BI Sökande med
- avgångsbetyg/slutbetyg från gymnasieskolan
- betyg från gymnasieexamen
- betyg från gymnasieskolans yrkesprogram som lett till en yrkesexamen i kombination med sådana betyg från kommunal vuxenutbildning som ger grundläggande behörighet
- betyg från gymnasial vuxenutbildning om minst två tredjedelar av gymnasiepoängen avser gymnasial vuxenutbildning
- betyg från utländsk utbildning på gymnasial nivå utan komplettering
- betyg från utländsk utbildning på gymnasial nivå i kombination med sådana betyg från kommunal vuxenutbildning som ger grundläggande behörighet
BIex Sökande med
- gymnasieexamen utan komplettering.
- betyg från gymnasieskolans yrkesprogram som lett till en yrkesexamen i kombination med sådana betyg från kommunal vuxenutbildning som ger grundläggande behörighet
BII Sökande med
- betyg på gymnasial nivå som kompletterat med antingen betyg från gymnasial vuxenutbildning eller med betyg förvärvade genom prövning i gymnasieskolan av den som inte är elev där
- betyg från utländsk utbildning med annan komplettering än för att styrka grundläggande behörighet
BF Sökande med
- intyg om grundläggande behörighet och studieomdöme från folkhögskola
Platserna ska, i ett första steg, fördelas i förhållande till antalet behöriga sökande i betygsgruppen och folkhögskolegruppen. Sedan fördelas platserna i betygsgruppen i förhållande till antalet behöriga i BI och BII. I nästa steg minskas platserna i BII med en tredjedel som förs över till BI. Platserna i BI delas i sin tur i två grupper, BI och den nya gruppen BIex. Sökande med gymnasieexamen ingår inte i beräkningen av platser i BI. Behöriga sökande med gymnasieexamen ingår både i BI och i BIex.
Högskoleprovsbaserade grupper
HP Högskoleprov
Övriga sökande
ÖS Sökande som uppfyller kravet på behörighet, men saknar meritvärde kan bara antas under förutsättning att samtliga i ovanstående grupper har erbjudits plats.
DA Direktantagning kan ske i särskilda fall, exempelvis vid beviljat anstånd med studiestarten.
Vid antagningen till ett utbildningsprogram ska högst 67 % av platserna fördelas i ett betygsurval och minst 33 % i ett provurval. Sökande som uppfyller kraven för flera urvalsgrupper ska ingå i samtliga.

Antagningsprocedur

Tillgodoräknande av tidigare studier och utlandsstudier

Student som antagits till programmet och som tidigare läst någon kurs,
som motsvarar en kurs inom programmet, kan ansöka om att få kursen tillgodoräknad.
Om det är möjligt erbjuds studenten att genomgå en alternativ kurs.
Vid studier utomlands under tiden programmet pågår kan en större del
(vanligtvis en hel termin) tillgodoräknas. I detta fall ges ett
förhandsbesked om tillgodoräknandet via s k Learning agreement.

Praktisk information

  1. Läs mer om grundläggande behörighet
  2. Läs mer om antagningsproceduren
  3. Läs mer om studier utomlands
  4. Praktisk information hittas under 'Vill studera'

Profil - innehåll

Lärandemål


Efter genomförd utbildning ska studenten
  • visa kunskaper om tillämpliga metoder inom medieteknik samt vara orienterad om aktuella forsknings- och professionsfrågor och visa fördjupad kunskap inom någon del av digital ljudproduktion och medieteknik
  • kunna redovisa breda kunskaper inom vetenskaps- och professionsområden som problematiserar medieteknikens roll i samhälleliga och etiska kontexter
  • visa förtrogenhet med rollen som producent inom medieteknik vad gäller idé- och teamarbete, mottagarperspektiv
  • individuellt och i team kunna söka, samla, värdera, och kritiskt tolka genom att använda och redovisa sådana grundläggande kunskaper, färdigheter och förmåga som krävs för att kunna arbeta med gestaltande digitala medieproduktioner
  • ge uttryck och form (tekniskt och estetiskt) till ett kunskapsinnehåll för att så starkt som möjligt fånga och vidmakthålla ett intresse hos en tänkt mottagare. Därigenom ska studenten visa kunskap om tekniska, estetiska och kommunikativa aspekter inom ramen för medietekniska produktioner
  • kunna göra bedömningar och avvägningar rörande produktions- och mottagarperspektiv i digitala medieproduktioner med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga, estetiska och etiska aspekter samt profissionsrelaterade aspekter.
  • kunna kritiskt och systematiskt integrera kunskaper från relevanta vetenskaps- och professionsområden för att analysera, bedöma och kommunicera teknik- och gestaltningsutmaningar och identifiera möjligheter till framtidsinriktade gestaltningar
  • visa förmåga att fortlöpande utveckla sina kompetenser och därmed bidra till utvecklingen av digitala medieproduktioner

Uppläggning av utbildningen


Första terminen inleds med en gemensam kurs för huvudområdets utbildningar för att introducera begrepp, generella förmågor och undersökningsmetoder som är grundläggande för huvudområdet.

Därefter arbetar studenterna programvis under resterande delen av första terminen.

Termin två arbetar studenterna med att skaffa sig grundläggande kunskaper i interaktions- och konceptbegreppen och att undersöka interaktioner mellan teknik och människor på fysiska platser genom gestaltande undersökningar.

Termin tre ägnas åt att fördjupa de generella och specifika förmågorna i tematiska kurser som delvis är gemensamma för huvudområdets utbildningar.

Hela termin fyra är en kurs i berättande där begreppet fördjupas genom gestaltande undersökningar i valfria medieformer.

Termin fem inleds med en kurs i teknovetenskaplig forskningsmetodik och avslutas med en kurs, där studenterna prövar och fördjupar forsknings- och professionsperspektiven.

Termin sex ägnas helt åt kandidatarbetet.

Skriftliga arbeten


Programmet avslutas med ett kandidatarbete i form av en produktion motsvarande 30 hp varav 4,5 hp är en slutreflektion av produktionen.

Internationellt innehåll


Studenter på programmet uppmuntras att studera 1 termin utomlands. Ett bra tillfälle för detta är under höstterminen under det tredje året. Utomlandsstudierna kan antingen bedrivas vid något av våra partneruniversitet eller vid andra lämpliga universitet.

Jobbprofiler


Student med examen från digital ljudproduktion kan bl.a. arbeta som ljuddesigner och ljudprogrammerare inom upplevelseindustrin. Dina kunskaper och erfarenheter inom teamarbete, produktioner och projekt kommer också att kvalificera dig för arbete inom andra områden, såsom film- och tv-produktion.

Fortsatta studier


Student med examen från programmet kan generellt söka vidare utbildning på avancerad nivå inom huvudområdet medieteknik.
På BTH finns följande program på avancerad nivå som är öppna för studenter med examen från detta program: Magisterprogram i Informatik 60 hp, Masterprogram i Informatik 120 hp och Masterprogram i Innovation, entreprenörskap och affärsutveckling 120 hp

Programråd


Programmet är kopplat till ett programråd som behandlar frågor rörande kvalitets- och utvecklingsfrågor. I programrådet eller i olika utskott till programrådet är externa ledamöter, studentrepresentanter samt alumni knutna för diskussioner om programmets utveckling, kvalitet och relevans för arbetsmarknaden.

  1. Läs om utlandsstudier

Kurser i detta program

Kontakta oss

Programansvarig: Daniel Nilsson

Studievägledare: Studievägledning