Hållbara livsmiljöer för psykiskt funktionshindrade. Att integrera bostadsplanering och välfärdsservice genom nya kollaborativa praktiker.

Efter psykiatrins avinstitutionalisering finns en politisk målsättning att psykiskt funktionshindrade ska leva ute i samhället. I Sverige har kommunerna ansvar för boende och socialt stöd till gruppen. De har också ansvar för generell planering för bostadsförsörjning och samhällsutveckling. Det saknas kunskap om hur processerna kring boende och närmiljö för psykiskt funktionshindrade ser ut, och hur målgruppens egna erfarenheter speglas i planering och verksamhetsutveckling.
Projektet LEX syftar till att fördjupa kunskapen om boendesituationen för psykiskt funktionshindrade, och hur deras behov speglas i kommunal bostads- och samhällsplanering. Det syftar också till att utveckla innovativa metoder för bostadsutveckling och planering där målgruppen och involverade kommunala sektorer arbetar
tillsammans.

Projektet består av a) en kartläggande studie av 10 kommuner där strategier i relation till boende för målgruppen och samverkan mellan socialtjänst och bostads- och samhällsplanering undersöks, samt b) en aktionsforskningsansats i form av living labs i två kommuner, där målet är att utveckla nya och hållbara samverkanspraktiker genom att aktivt involvera berörda aktörer och att systematiskt arbeta med brukares egna erfarenheter.
De teoretiska utgångspunkterna utgörs av kritiska perspektiv på psykisk sjukdom och funktionshinder, och samverkan som ett grundkoncept inom förvaltnings- och policyforskning. Projektet genomförs i nära samarbete med nationella intressenter på området.

Publikationer:

Fjellfeldt, M., Högström, E., Berglund-Snodgrass, L. & Markström, U. (2021) Fringe or Not Fringe? Strategies for Localizing Supported Accommodation in a Post‐Deinstitutional Era. Social Inclusion, 9(3) DOI:10.17645/si.v9i3.4319

Berglund-Snodgrass, L., Högström, E, Fjellfeldt, M., Markström, U. (2021) Organizing cross-sectoral housing provision planning: settings, problems and knowledge. European Planning Studies. 29(5), pp. 862-882 DOI: 10.1080/09654313.2020.1792416