Stadsplanering

Planering och byggd miljö

Planering och byggd miljö

Forskningen i planering undersöker hur planering går till och vilka olika styrmekanismer som påverkar den rumsliga utvecklingen, men även hur planeringsprocesser initieras och styrs, samt vilka institutioner och aktörer som deltar.

Forskning om fysisk planering är ett mångdisciplinärt fält och sker inom ämnesområdet fysisk planering. Eftersom fysisk planering är en del av samhällets styrsystem så bedrivs forskning om planering i vid bemärkelse inom en mängd olika ämnen, exempelvis arkitektur, sociolog, statsvetenskap, kulturgeografi, miljövetenskap, etnologi, med mera. Detta avspeglas delvis i institutionens personalsammansättning där flera olika ämnesområden representeras. Av än större betydelse är att forskningens teoretiska och metodologiska utgångspunkter inte är bundna till ämnesområdet, utan spänner över många olika vetenskaper och forskarna inom ämnet hämtar därför intryck, inspiration och verktyg från en mängd olika discipliner.


Två olika forskningsfält

Forskningen inom ämnesområdet fysisk planering vid BTH sker inte i separata forskargrupper, utan individuellt och i olika nätverk alltefter teoretiska utgångspunkter, använda metoder och konkreta forskningsuppgifter. Övergripande kan dock två forskningsfält identifieras även om det inte finns någon skarp gräns dem mellan och de är:

  • planering som styrsystem för att förändra samhället och
  • den byggda miljön som ett utfall av planeringen.

Forskning om planering som styrsystem
Forskning om planering undersöker hur planering går till och vilka olika styrmekanismer (ideologier, lagstiftning, professionella normer, teknologier) som påverkar den rumsliga utvecklingen, men även hur planeringsprocesser initieras och styrs, samt vilka institutioner och aktörer som deltar. Av särskilt intresse här är hur planeringen påverkas och förändras under tryck från politiska trender och samhällsomvandlingen i stort såsom exempelvis klimatförändringar, ökad globalisering, samtidigt ökad överstatlighet och decentralisering. Vidare studeras planeringens demokratiska dimensioner och hur olika gruppers handlingsutrymme påverkas av och förändras under pågående processer, inte minst vad gäller medborgarnas deltagande i planeringen.

Forskning om den byggda miljön
Forskning om den byggda miljön undersöker hur olika uppfattningar om rum påverkar planeringspraktiken och därmed gestaltning och design. En utgångspunkt här är att förstå hur olika materiella och sociala förutsättningar producerar rum, det vill säga bygger upp rummet som en arena för en daglig praktik, men också hur rummet är en fond för subjektiva erfarenheter och mentala föreställningar om vad rummet är eller bör vara i ny form. Av intresse här är också hur olika föreställningar om allmänna godheter såsom exempelvis trygghet, integration eller möten påverkar konstruktionen av rum i termer av fysisk gestaltning. Likaledes undersöks hur rumslig struktur påverkar mänskligt liv och dagliga aktivitetsmönster och hur stadens form inverkar på frågor om mobilitet, flexibilitet och identifikation.

Forskning vid institutionen för fysisk planering bedrivs i forskningsprojekt och miljöer bestående av doktorander och seniora forskare. Ett av forskningsprojekten inkluderar sex doktorander och fyra seniora forskare, och ingår dessutom i ett internationellt EU-finansierat projekt och konsortium av fyra europeiska universitet. Ett annat forskningsprojekt sker i samarbete med forskare vid Stockholms universitet och ett till avser samverkan i ett brett nordiskt forskarnätverk. Dessutom sker forskning även i begränsad omfattning individuellt av disputerade lärare och doktorander, och med fokus på planeringsfrågor både i en nationell och internationell kontext.

Forskningen inom planering för hållbar utveckling bedrivs i huvudsak vid institutionen för fysisk planering.

Forskare berättar

Intervju med Catharina Nord (2:45 min)

Catharina Nord, professor i fysisk planering, berättar om sin forskning om äldres bostäder.

Exempel på projekt

LEX: Hållbara livsmiljöer för psykiskt funktionshindrade

LEX: Hållbara livsmiljöer för psykiskt funktionshindrade

Efter psykiatrins avinstitutionalisering finns en politisk målsättning att psykiskt funktionshindrade ska leva ute i samhället. I Sverige har kommunerna ansvar för boende och socialt stöd till gruppen. De har också ansvar för generell planering för bostadsförsörjning och samhällsutveckling. Det saknas kunskap om hur processerna kring boende och närmiljö för psykiskt funktionshindrade ser ut, och hur målgruppens egna erfarenheter speglas i planering och verksamhetsutveckling.
Projektet LEX syftar till att fördjupa kunskapen om boendesituationen för psykiskt funktionshindrade, och hur deras behov speglas i kommunal bostads- och samhällsplanering. Det syftar också till att utveckla innovativa metoder för bostadsutveckling och planering där målgruppen och involverade kommunala sektorer arbetar tillsammans.

Läs mer om projektet

Kräver hållbar mobilitet nya roller för den kommunala planeringen?

Kräver hållbar mobilitet nya roller för den kommunala planeringen?

Projektet är en nordisk jämförande fallstudie av pågående stadsutvecklingsprojekt i Helsingfors, Köpenhamn och Malmö som experimenterar med smart mobilitet och integrerad bostads- och trafikplanering, och kommer att genomföras under 2018/2019. Studien kommer särskilt undersöka den kommunala planeringens (förändrade) roll i dessa experimenterande stadsutvecklingsprojekt.

Projektet är ett tvärsektoriellt samverkansprojekt mellan Boverket, K2, Lunds universitet och Blekinge tekniska högskola.

Läs mer om projektet

Piloter för omställning av transportsektorn genom energieffektiv bebyggelse?

Piloter för omställning av transportsektorn genom energieffektiv bebyggelse?

Urbana testlab och piloter är metoder för att generera innovativa och energieffektiva lösningar. Här analyseras bostadshus som genom sin design ökar energieffektiviteten genom att skapa incitament för en förskjutning från bilism till hållbara persontransporter såsom cykel, kollektivtrafik och smart mobilitet.

Läs mer om projektet

TÄNK/OM PLANERAREN

TÄNK/OM PLANERAREN

Vilka sorters planerare utbildar vi? Stora samhällsutmaningar påverkar hur, vad, när och varför vi ska planera. Det kan tyckas självklart men icke desto mindre ställer det stora, och nya krav på planeringens relevans. Urbanisering, klimatförändringar, avfolkning av landsbygden, privatisering av offentliga verksamheter och rum, ökad ojämlikhet och segregation är några av samtidens utmaningar som ställer krav på just planeringen att ta sig an uppgifter på nya sätt för att kunna möta dessa. Detta ställer naturligtvis krav på att planerarna själva utvecklar och utvärderar sina arbetsmetoder. Det här projekt undersöker studerande såväl som praktikers uppfattningar och förväntningar på planerarrollen.

Läs mer om projektet

UrbanHist

UrbanHist

Under hela 1900-talet har stadsplanering varit ett viktigt verktyg för den sociala utvecklingen. Detta gäller för Europa mer än för någon annan kontinent. Stadsplanering har i hög grad bidragit till framväxten av välfärdsstaten, starka ekonomier och en relativt balanserad bebyggelsestruktur. Men stadsplanering har även orsakat förtryck och förstörelse av vissa befolkningsgrupper och natur- och kulturresurser.

Läs mer om projektet

Trygghet och offentligt liv i fysisk planering

Trygghet och offentligt liv i fysisk planering

Offentligt liv och utformningen av offentliga platser har under de senaste åren upptagit ett betydande utrymme när planerare, politiker, allmänhet och arkitekter diskuterat stadsutveckling och vad som formar ”den goda staden”.  

Läs mer om projektet

Friluftsliv i förändring

Doktorand Lena Peterson Forsberg och professor Lars Emmelin, BTH,  deltar i Naturvårdsverkets projekt om ”Kommunala friluftsplaner” som löper under 2012-2013. Syftet med projektet är att Naturvårdsverket ska kunna ta fram en vägledning till kommunerna som ger förslag på framtagandeprocess, struktur och innehåll för en användarvänlig friluftsplan. Projektledare är Christina Frimodig, Naturvårdsverket. Som ett led i forskningen studeras två pågående friluftsplaneprocesser i kommunerna Örnsköldsvik och Linköping samt ett urval befintliga friluftsplaner.

Projektägare: BTH
Finansiärer: Naturvårdsverket
Projektgrupp: Deltagare från Boverket, Sveriges Kommuner och Landsting,  Svenskt Friluftsliv, Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen i Östergötland och Örnsköldsviks kommun.
Kontaktperson: Lars Emmelin

Projektet är avslutat.